Meny Stäng
Du måste ange ett sökord.
Sök

God hygienisk standard i kommunal vård och omsorg


Infektioner till följd av vård och omsorg förekommer inom kommunal vård och omsorg, både inom hälso- och sjukvård och äldre- och funktionshinderomsorgen. Ett stort antal vård- och omsorgstagare rör sig mellan olika vårdgivare och olika vård- och omsorgsformer, såsom slutenvård, öppenvård och olika boendeformer. Kontakterna kan vara många och ibland täta, vilket ökar risken för smittspridning. Flertalet vård- och omsorgstagare har även riskfaktorer i form av sår, KAD eller andra ”slangar” samt nedsatt kognitiv förmåga. Många av de som erhåller vård- och omsorgsinsatser har även en ökad mottaglighet för att få en infektion, eftersom de ofta är äldre, multisjuka med nedsatt immunförsvar och många gånger har ett stort behov av omvårdnad. Multiresistenta bakterier (MRB) är också alltmer vanligt förekommande i samhället och infektioner p.g.a. MRB riskerar bli mer svårbehandlade. Att förebygga infektioner är där av en viktig del i kvalitets- och säkerhetsarbetet inom alla former av vård, omsorg och omvårdnad.

Enligt grundläggande regelverk såsom:

•Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30)

•Socialtjänstlagen (2001:453)

•Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

•Patientsäkerhetslagen (2010:659)

•Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

ska vårdgivaren och den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS uppfylla kraven på god kvalitet. Det innebär exempelvis att den ska vara trygg, säker och som hälso- och sjukvårdslagen tydligt uttrycker vara av god hygienisk standard. Ovan nämnda ska systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten.

God hygienisk standard innebär att lokaler, utrustning, organisation och planering av verksamheten utformas så att risken för infektioner och smittspridning blir så liten som möjligt. Detta förutsätter att verksamheten har vårdhygienisk kompetens.

Kraven på god hygienisk standard i kommunal vård och omsorg tillgodoses genom:

Vårdhygienisk kompetens

En förutsättning för att förhindra smittspridning och förebygga uppkomst av vårdrelaterade infektioner inom alla former av vård, omsorg och omvårdnad är vårdhygienisk kompetens. Det är respektive chefs ansvar att se till att rätt kompetens finns och att fastställda hygienrutiner efterföljs. Det är av största vikt att personalen ges tillräckligt med tid för att kunna tillämpa sina kunskaper.

 

All vård- och omsorgspersonal i kommunal vård- och omsorg ska ha grundkunskap om vårdhygien som är relevant för den verksamhet som man arbetar inom d.v.s. kunskap om smitta, smittspridning och arbetssätt som förhindrar smittspridning samt förebygger uppkomst av vårdrelaterade infektioner.

 

Detta tillgodoses genom:

  • Introduktion i samband med anställning i verksamhetens hygienrutiner exempelvis basala hygienrutiner och klädregler, punktdesinfektion och rengöring, hantering och förvaring av medicintekniska produkter
  • Att alla berörda medarbetare skriver på ansvarsförbindelse, vad det gäller följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler
  • Årlig uppföljning av basala hygienrutiner i form av genomgången E-utbildning eller motsvarande, som kontinuerlig kompetensutveckling
  • Att verksamheten har hygienombud alternativt annan person med särskilt ansvar för vårdhygieniska frågor och som genomgått Smittskydd Vårdhygiens grundutbildning

 

Tillgång till vårdhygienisk expertis, såväl i det förebyggande arbetet som vid akuta problem

  • Råd och stöd av hygiensjuksköterska på Smittskydd Vårdhygien, se upprättat samverkansavtal mellan Smittskydd Vårdhygien Region Jönköpings län och kommunerna i Jönköpings län

Organisering och planering av hygienarbetet

En ändamålsenlig organisation med tydlig ansvarsfördelning och planering av verksamhetens hygienarbete är en förutsättning för att uppnå god hygienisk standard. Ansvarsfördelning, planering av verksamheten och beskrivning av arbetssätt utifrån vårdhygieniska aspekter ska framgå i vårdgivarens, den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS, ledningssystem.

 

Alla vårdgivare, liksom den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS har skyldighet att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete.

 

Med kvalitet menas i detta sammanhang att verksamheten uppfyller de krav och mål som gäller enligt lagar, föreskrifter och beslut.

Förslag till ansvarsfördelning

Vårdgivare eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS har ansvar för att:

  • säkerhetsställa verksamhetens kvalitet

Verksamhetschef/Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS)/Medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) har ansvar för att:

  • vård- och omsorgstagarna får en säker och ändamålsenlig vård och behandling av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde
  • rutiner och riktlinjer finns upprättade, tillgängliga och följs upp enligt gällande lagstiftning
  • förutsättningar finns för att arbeta utifrån fastställda rutiner och processer
  • sprida information och vara rådgivande till verksamheten
  • bevaka förekomsten av vårdrelaterade infektioner
  • sammanställa och analysera resultat av egenkontroller
  • samverka med Smittskydd Vårdhygien

Chef/arbetsledare har ansvar för att

  • förutsättningar finns för att arbeta utifrån fastställda rutiner och processer
  • vara förtrogen med vårdhygieniska rutiner och riktlinjer
  • rutiner och riktlinjer är kända av och tillgängliga för all personal
  • all personal har vårdhygienisk kompetens
  • det finns utrustning tillgänglig för att säkra en god vårdhygienisk kvalitet
  • egenkontroller utförs enligt rutiner och resultat delges ytterst ansvarig
  • det finns hygienombud alternativt annan person med särskilt ansvar för vårdhygieniska frågor inom verksamheten, som också ges tid för att arbeta med dessa frågor och möjlighet att delta i riktad utbildning
  • efterfråga följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler, och ge förutsättningar för att diskutera resultatet på arbetsplatsträffar

Eventuellt utsedd samordnare med särskilt ansvar för hygien har ansvar för att

  • vara vårdhygiens kommunala kontaktperson
  • bilda och samordna nätverk inom vård och omsorg för att få samsyn i hygienfrågor
  • driva vårdhygieniska frågor
  • vara behjälplig vid registrering av riskfaktorer och infektioner
  • vara hygienombuden behjälplig vid mätning av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler
  • stötta hygienombuden i sin roll

Sjuksköterska har ansvar för att

  • vara väl förtrogen med och tillämpa gällande vårdhygieniska rutiner och riktlinjer
  • bedöma och förebygga risk för smittspridning
  • samverka med chef om informationsspridning och lämplig arbetsmetod
  • handleda personal i vårdhygieniska frågor
  • meddela berörda vid misstanke om pågående smittspridning av exempelvis influensa eller vinterkräksjuka enligt lokal rutin
  • registrera infektioner förvärvade på särskilt boende och riskfaktorer utifrån MAS rutiner

Rehabiliteringspersonal har ansvar för att

  • vara väl förtrogen med och tillämpa gällande vårdhygieniska rutiner och riktlinjer
  • bedöma och förebygga risk för smittspridning inom rehabilitering
  • rapportera misstänkt smittspridning till sjuksköterska/chef

Hygienombud har ansvar för att

  • vara väl förtrogen med och tillämpa gällande vårdhygieniska rutiner och riktlinjer
  • arbeta aktivt med vårdhygieniska frågor på arbetsplatsen genom att;
    • vara enhetens kontaktperson
    • ta emot och sprida information/nyheter
    • vara ett stöd och bistå med sin ökade kunskap till kollegor och chef
    • delta i egenkontroller enligt rutin
  • delta i utbildning riktad till hygienombud från Smittskydd Vårdhygien
  • utföra följsamhetsmätningar av BHK och registrera dessa utifrån MAS riktlinjer, återkoppla resultatet till chef och personal regelbundet
  • vara en god förebild i det vårdhygieniska arbetet och agera som mentor för ny personal

 Omsorgspersonal har ansvar för att

  • vara väl förtrogen med och tillämpa gällande vårdhygieniska rutiner och riktlinjer
  • rapportera misstänkt smittspridning till sjuksköterska/chef

Samverkan Smittskydd Vårdhygien

Samverkansavtal mellan Smittskydd Vårdhygien i Region Jönköpings län och kommuner i Jönköpings län finns upprättat sedan 2013-01-01, reviderat senast 2018 i syfte att garantera en god vårdhygienisk standard. Länets kommuner och Smittskydd Vårdhygien ska i samverkan ansvara för vårdhygieniska insatser inom all kommunal vård och omsorg. En hygiensjuksköterska har särskilt ansvar för vårdhygieniskt arbete inom kommunal vård och omsorg i ordinärt och särskilt boende.  I samverkansavtalet beskrivs parternas ansvar och former för samverkan.

Planering och utvärdering av hygienarbetet

I ledningssystemet ska det vårdhygieniska arbetet tydliggöras. De arbetssätt och åtgärder som behöver ingå för att säkra verksamhetens kvalitet ska identifieras, beskrivas utifrån hur de ska utföras och fastställas. Hur ansvaret för utförandet är fördelat i verksamheten ska framgå. Verksamhetens kvalitet ska säkras genom att egenkontroller utförs i den omfattning som krävs. Tydliga mätbara mål ska sättas upp.

 

I kvalitets- och patientsäkerhetsberättelsen ska det vårdhygieniska arbetet som bedrivits beskrivas utifrån det övergripande målet, att förhindra smittspridning och förebygga vårdrelaterade infektioner. Dessutom ska resultat av de specifika delmål som satts upp för året redovisas och nya strategier och målsättningar sättas upp för kommande år.

Förslag till målområden och egenkontroller i verksamheten

Övergripande mål – förhindra smittspridning och förebygga vårdrelaterade infektioner i kommunal vård och omsorg

 

Målområde – Basala Hygienrutiner och klädregler

  • Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler (BHK)
  • Åtgång av handdesinfektionsmedel inom verksamheten

 

Målområde – Vårdhygienisk kompetens i verksamheten

  • Genomförd webbutbildning BHK av personal varje år
  • Hygienombud/särskilt ansvarig person för hygien inom varje enhet/arbetsgrupp
  • Påskriven ansvarsförbindelse vid nyanställning

 

Målområde – Vårdrelaterade infektioner/riskfaktorer

  • Målen utformas lämpligen utifrån egna resultat i Smittskydd vårdhygiens mätning av riskfaktorer och infektioner förvärvade på särskilt boende och/eller deltagande i Svenska- HALT.

Kvalitetsindikatorer

  • Årlig egenkontroll god hygienisk standard inom kommunal vård och omsorg utförd av verksamheten
  • Följsamhetsmätning av basala hygienrutiner och klädregler minst 2 ggr/år (vår och höst)
  • Kontinuerlig mätning av riskfaktorer och infektioner förvärvade på särskilt boende

Vård- och omsorgslokaler

Lokaler som används för vård och omsorg ska enligt hälso- och sjukvårdslagen vara anpassade till de hygienkrav som ställs på den verksamhet som bedrivs där. I kunskapsunderlaget Byggenskap och vårdhygien (BOV) som getts ut av Svensk Förening för Vårdhygien (SFVH) behandlas hur man kan uppnå en god hygienisk standard vid ny- och ombyggnation samt renovering av vård- och omsorgslokaler.

Mål i kvalitetssäkringsarbetet med vårdhygien är att:

  • Tillämpa Byggenskap och vårdhygien (BOV) https://s3-eu-west-1.amazonaws.com/static.wm3.se/sites/16/media/105221_BOV_slutversion_20160908.pdf?1473609174
  • Konsultera hygiensjuksköterska i Region Jönköpings län tidigt för delaktighet i planering vid ny- eller ombyggnation av vård- och omsorgs lokaler. Det gäller även vid mindre ändring av verksamheten i befintliga lokaler och flytt av verksamheter till andra lokaler, eftersom verksamheterna ställer olika krav vad det gäller ex fast utrustning och ytor.
  • Det ska finnas omklädningsrum med eget personalskåp för all personal, inom särskilt boende och hemtjänst.
  • Bänkytor och golv på särskilt boende eller bostad för särskilt stöd eller service ska tåla de på marknaden förekommande desinfektionsmedel ex alkoholbaserade ytdesinfektionsmedel med tensider.
  • Det ska finnas lokaler anpassade till de hygienkrav som ställs på verksamheten t.ex. förråd för förvaring av medicintekniska produkter av olika renhetsgrad, desinfektionsrum och tvättstuga. Lokalerna ska vara rätt utformade och inredda för att personalen ska kunna tillämpa ett smittförebyggande arbettssätt.

Utrustning för god hygienisk standard

Det ska finnas tillgång till utrustning som möjliggör för personalen att tillämpa ett smittförebyggande arbetssätt. All utrustning som används inom vård och omsorg ska uppfylla kraven på god hygienisk standard. Utrustningen får inte riskera att sprida smittämnen till vård- och omsorgstagare, personal och besökare. Vid upphandling av ny utrustning ska vårdhygieniska aspekter beaktas för att undvika att olämplig utrustning kommer in i verksamheten.

Utrustning som rekommenderas är följande:

Grundutrustning för följsamhet till Basala hygienrutiner och klädregler

På särskilt boende inom äldre- och funktionshinderomsorgen

 

 

 

 

Utrymmen

Utrustning – Vägghängda hållare för handdesinfektionsmedel, flytande tvål, torkpapper och för förpackningar med engångshandskar och engångsplastförkläden rekommenderas.

Tvättställ

Flytande

tvål

Engångspapper

Hand-

desinfektionsmedel

Handskar

Engångs-

plast

förkläde

Alkoholbaserat

ytdesinfektions-

medel med tensider

Rum/lägenhet

( i anslutning till dörr/ingång)

 

 

 

O

 

 

 

Hygienutrymme

O

O

O

O

O

O

O

Tvättstuga

O

O

O

O

O

O

O

Lokalvårdsrum/Städrum

O

O

O

O

O

O

O

Desinfektionsrum

O

O

O

O

O

O

O

Förråd höggradigt

rent/sterilt material

 

 

 

O

 

 

 

Avdelningskök

O

O

O

O

O

O =Köks- förkläde

 

Omklädningsrum för

personal

O

O

O

O

 

 

 

Personaltoalett

O

O

O

O

 

 

 

Läkemedelsrum

O

O

O

O

O

O

O

Expedition (ssk/usk)

 

 

 

O

 

 

 

Rekommenderad placering =O

Inom hemtjänst/hemsjukvård

Utrustning som ska finnas tillgänglig hos vård- och omsorgstagare som har insatser där SOSFS 2015:10 Basal hygien i vård och omsorg ska tillämpas:

  • Handsprit
  • Tvål - flytande
  • Torkpapper
  • Plastförkläde
  • Handskar

 

Utrustning ska antingen finnas på plats i vård- och omsorgstagarens hus/lägenhet eller tas med i avsedd väska.

 

Väskan ska vara avtorkbar med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider eller tvättbar i 60 grader. Den ska tåla fukt och väta utifrån. Väskan ska rengöras utifrån en regelbunden rutin och då den är synligt smutsig.

Medicinteknisk utrustning för rätt rengöring och desinfektion av flergångsgods

  • På varje enhet där urinflaskor, bäcken, bidéskålar etc. hanteras ska det finnas tillgång till en spoldesinfektor i ändamålsenliga lokaler.
  • På varje enhet/verksamhet där kirurgiska instrument, inhalationsutrustning eller andningshjälpmedel hanteras ska det finnas tillgång till diskdesinfektor i ändamålsenliga lokaler.
  • Utrustningen ska genomgå validering, regelbundna kontroller och uppföljande processkontroller (UPQ) enligt SIS-standard (SS-EN ISO 15883).
  • Vård- och omsorgspersonal ska ha relevant kunskap om den medicintekniska utrustning som de använder i sitt arbete.

Kemisk tekniska medel för punktdesinfektion och smittrening av ytor

Följande kemisk tekniska medel ska finnas tillgängligt på särskilt boende:

  • Alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider
  • Virkon – oxiderande medel
  • Klorin – spordödande medel

 

I ordinärt boende rekommenderas att alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider finns tillgängligt i specifika situationer som kräver smittrening av föremål och ytor ex vid desinfektion av flergångsinstrument, medicinteknisk utrustning och desinfektion för att skapa en ren yta i samband med såromläggning.

 

 

 

 

 

Sidinformation

Innehållsansvarig

Pernilla Johansson

Gäller från

2019-08-26

Version

4.0

Handlingstyp

Vårdriktlinje

Handlingsslag

STYRANDE DOKUMENT

Godkänd av

Malin Bengnér

Dokument-ID

103015

Källa

Evolution