Stäng sök Stäng
Du måste ange ett sökord.
Sök

Bakgrund till rekommendationer kring basala hygienrutiner och skyddsutrustning för covid-19


I takt med att kunskapen om covid-19 har ökat har de riktlinjer kring vilken skyddsutrustning som behövs för att skydda vårdpersonal från smitta förändrats. Från början tog riktlinjerna av försiktighetsskäl höjd för en luftburen smitta, men nu slår såväl WHO (1) som Folkhälsomyndigheten (2) fast att covid-19 en dropp- och kontaktsmitta mellan människor. För att bli smittad av covid-19 måste smittämnet hamna på slemhinnor i ögon, näsa eller mun.

Det finns evidens och beprövad erfarenhet för hur vi förebygger dropp- och kontaktsmitta (3). Sammanfattningsvis innebär det basala hygienrutiner i kombination med skydd mot stänk mot ansiktet, tillsammans med goda rutiner för rengöring och desinfektion av ytor och utrustning.

Grunden för vårdpersonalens skydd är att tillämpa basala hygienrutiner där desinfektion av händer och underarmar är den viktigaste åtgärden (4). Coronavirus är känsligt för vanliga rengöringsmedel, flytande tvål samt yt- och handdesinfektionsmedel.

Den skyddsutrustning som rekommenderas till vårdpersonal avser att ge vårdpersonal ett gott skydd mot att smittas av viruset. Utrustningen ska också vara bekväm och möjlig att arbeta i. Den ska också vara lätt att ta på och av utan att arbetsdräkten kontamineras.

Skyddsutrustning ska användas vid nära kontakt med en sjuk patient. Med nära kontakt avses ett avstånd på mindre än en meter. Detta baseras på att droppar som produceras vid hosta och nysningar är blöta och tunga och inte kan ”flyga” längre än så.  Vid korta besök utan nära kontakt, till exempel för att lämna matbricka, samtala med patienten eller fylla på utrustning krävs ingen skyddsutrustning.

Ögon skyddas av skyddsglasögon (inte vanliga korrigerande glasögon) eller visir. Dessa kan vara antingen engångs eller flergångs. Näsa och mun skyddas av ett vätskeavvisande munskydd (klass IIR).

För att skydda arbetsdräkten används ett engångsplastförkläde utan ärm. När det finns risk för stänk av kroppsvätskor används ett långärmat plastförkläde.

Vid vissa vårdmoment, som främst förekommer i samband med intensivvård, finns risk för att smitta sprids via aerosoler. Följande moment är exempel på aerosolbildande procedurer: endotrakeal intubering och extubering, trakeotomi, trakeostomivård, icke-invasiv ventilering (BiPAP- och CPAP-behandling), hjärt-lung-räddning, handventilering, provtagning från nedre luftvägar och bronkoskopi. Vid aerosolbildande procedurer används skyddsglasögon eller visir, andningsskydd av klass FFP2 eller FFP3 och ett långärmat plastförkläde.

Referenser

1. WHO: Rational use of personal protective equipment (PPE) for coronavirus disease (COVID-19), Interim guidance 19 March 2020: https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/331498/WHO-2019-nCoV-IPCPPE_use-2020.2-eng.pdf

2. Folkhälsomyndigheten: https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/fragor-och-svar/

3. Socialstyrelsen: Att förebygga vårdrelaterade infektioner: https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/3692c757601b40eda5e49f890c2d11ca/att-forebygga-vardrelaterade-infektioner-ett-kunskapsunderlag-2006-123-12.pdf

4. Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2015:10) om basal hygien i vård och omsorg: https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/om-patientsakerhet/centrala-lagar-och-foreskrifter/sosfs-2015-1

 

 

Sidinformation

Innehållsansvarig

Malin Bengnér

Gäller från

2020-06-26

Version

2.0

Handlingstyp

Vårdriktlinje

Handlingsslag

STYRANDE DOKUMENT

Godkänd av

Malin Bengnér

Dokument-ID

145786

Källa

Evolution