Blodtransfusion vid symtomgivande anemi

Information om blodtransfusion i öppenvården för patienter inskrivna i allmän eller specialiserad palliativ vård i region Jönköping.

Diagnostik och utredning

Praktisk information

Blodtransfusion ska övervägas efter en noggrann bedömning av symtombördan som kan relateras till anemi, livskvalité, bra klinisk respons vid tidigare blodtransfusioner.

Patienten ska helst ha fått transfusion tidigare utan komplikation för att man ska kunna ge transfusion till patienten i eget boende. Detta gäller även om ordinationen kommer från distriktsläkare. I den senare palliativa fasen där målet oftast är vård i hemmet behöver vi göra undantag men med vetskap om risker.

Sjuksköterska SSIH utför blodtransfusionen i hemmet eller på SÄBO. Möjligheten till transfusion i hemmet/SÄBO är dagtid vardagar, inte helger. I Jönköpings kommun tas i första hand kontakt med JPT (Jönköpings Palliativa Team), se instruktion Blodtransfusion i hemmet, Jönköpings kommun.

Läkaren ska informera patient och anhörig om behovet av transfusion, inhämta samtycke till behandlingen och dokumentera.

Läkaren ska ringa SSIH för att samplanera samt också diskutera eventuella risker och bakomliggande sjukdomar som påverkar transfusionshastighet och antal enheter som kan transfunderas.

Kliniska effekten av blodtransfusionen ska bedömas och dokumenteras. Detta underlättar beslut om framtida blodtransfusioner.

Läkaren skriver kort remiss till SSIH med önskemål om blodtransfusion.

Se Faktadokument Arbetsbeskrivning för: Transfusioner av blodkomponenter i hemmet för patienter inskrivna i allmän eller specialiserad palliativ vård i region Jönköping.

Allmän information

Anemi förekommer vanligtvis hos patienter med både avancerad malign och icke-malign sjukdom.

Det är viktigt att identifiera orsaken till anemin om möjligt och lämpligt. Nedanstående tabell visar de viktigaste orsakerna till anemi i patienter med avancerad sjukdom.

Behandling

Beroende på orsak övervägs lämplig behandling.

Vid aktiv blödning kan provas behandling med Tranexamsyra 500 mg x 3 (dosen ska minskas vid nedsatt njurfunktion och läkemedlet undvikas vid allvarligt nedsatt njurfunktion). Främst på teoretisk grund har hävdats att tranexamsyra kan ge biverkning i form av tromboembolism, men detta har inget tydligt stöd i den vetenskapliga litteraturen. Direkt kontraindicerat är dock pågående blödning från urinvägar.

Symtom orsakade av anemi är olika och kan vara mycket invalidiserande. De inkluderar svaghet, trötthet, dyspné, illamående, angina, ödem, yrsel, anorexi, humörsvängningar och huvudvärk.

Det finns ingen korrelation mellan hemoglobinnivå före transfusion och svårighetsgraden av anemi symtom.

Handläggning av anemi påverkas av prognosen.

Blodtransfusionen ska ske på klara medicinska indikationer med tanke på de potentiella risker det innebär för mottagaren.

Många patienter med kronisk anemi har obetydliga symtom även med Hb 80 g/L. Överväg transfusion när Hb <80 g/L. Enbart Hb-värde är inte indikation för blodtransfusion.

En blodenhet kommer att höja Hb-nivån med cirka 10 g/L. Hb-värde inför blodtransfusionen och andra kliniska indikatorer bör påverka antalet transfunderade enheter.

Trombocyttransfusion

Benmärgssvikt med pågående blödning.

Trombocytkoncentrat kan ges vid blödning och TPK <15, återhållsamhet vid högre värden.