Barn och ungdomar med oro och ångest

Vad karakteriserar målgruppen

Ångest är primärt en reaktion kopplad till en upplevelse av rädsla och hot. Det är en naturlig reaktion och något som behövs för vår överlevnad. Ångestsyndrom utvecklas sällan före 5-6 års ålder. Vanlig ångest, så kallad rationell ångest, kännetecknas av att det finns en uppenbar orsak till ångest. När barn och ungdomar upplever ångest som irrationell och utan anknytning till reella livssituationer som ger en påverkan på funktionsförmågan övergår det i ångestsyndrom. Det finns olika typer av ångestsyndrom, exempelvis paniksyndrom, social fobi och tvångssyndrom etc. Ångestproblematik visar sig ofta vid annan symtomatologi till exempel nedstämdhet, neuropsykiatri, utåtagerande beteende, självskada eller missbruk.

Vårdnivå och remiss

Barn och ungdomar med oro och ångest kan vara i behov av olika insatser på olika nivåer, beroende på symtomens svårighetsgrad men också utifrån barnets/ungdomens ålder, eventuell annan problematik, familjens situation och tidigare insatser.

Oro och ängslan

Lindrig och övergående funktionspåverkan. Det kan visa sig genom irritation, ledsenhet, koncentrationssvårigheter och ständiga försäkringar från vuxna att inget farligt ska hända. Det kan även uttrycka sig i psykosomatiska besvär. Reaktioner på normala utvecklingskriser, stressframkallande livshändelser t.ex. föräldraseparation, dödsfall och ett syskons födelse.

Ångest

Varierande funktionsförmåga med sporadiska svårigheter eller symtom inom flera, men inte alla, sociala områden. Täta ångestattacker, grubblerier, tendens till socialt undandragande och viss skolfrånvaro. Ringa påverkan på nätverket.

Svår ångest

Betydande nedsättning av funktionsförmågan inom flera områden. Svår ångest ger en allvarlig påverkan på barnet/ungdomens livsföring, generalisering på ångestproblematik, familjens nätverk är indraget i symtomatologin. Påtagligt tillbakadraget och isolerat beteende, till exempel hög skolfrånvaro/skolvägran, drar sig undan fritidsaktiviteter och kamrater.

* Vårdcentralens uppdrag vid ångest är differentialdiagnostik gentemot kroppslig ohälsa och vid upptäckt av ångest vid behov vidare remiss till enhet med behandlingsansvar.

Barn- och ungdomshabiliteringen:

Barn och ungdomar som tillhör barn och ungdomshabiliteringen och samtidigt har oro och ångest, kan få insatser gällande oro och ångest om det bedöms att funktionsnedsättningen är den huvudsakliga orsaken till problematiken.

Diagnostik och utredning

Vid första kontakt

Oavsett vilken verksamhet som först kommer i kontakt med barnet/ungdomen och/eller vårdnadshavare görs en bedömning av oro och ångestbesvären.

Bedöma symtom – art och grad

En bedömning bör göras av ångestsymtomen och i hur hög grad dessa påverkar barnets/ungdomens dagliga funktion både avseende viktiga relationer, skolgång, kamrater och fritid. Det är viktigt att urskilja vad som är åldersadekvat och normal oro från vad som är symtom på ångesttillstånd.

Bedöma risk-/skyddsfaktorer

Bedömning av styrkor och stressorer i barnets/ungdomens alla miljöer som förklaring till symtomens uttryckssätt och bakgrund. Det är även viktigt att kartlägga resultat av eventuella tidigare insatser kring problematiken. Detta har betydelse för fortsatt behandling/insats/åtgärd samt om behov finns av samverkan mellan olika verksamheter. Vid utebliven behandlingseffekt behöver behandlingsinsatsen utvärderas och vidmakthållande faktorer värderas. Ställning behöver tas till om remiss till nästa vårdnivå eller om samverkan behövs med vårdgrannar. Vid behov konsultera annan vårdnivå.

Prevention

Samhällets förebyggande insatser är viktiga för barn och ungdomars hälsa och utveckling. Det förebyggande arbetet är att ge kunskap om friskfaktorer, naturliga och vanliga känslouttryck och reaktioner. Dessutom att tidigt upptäcka sårbarhet och/eller psykisk ohälsa samt erbjuda insatser. Samhällets aktörer är barnhälsovården, elevhälsan, familjecentralen, folktandvården, förskolan, primärvården, skolan, ungdomsmottagningen och socialtjänsten.

Skyddsfaktorer

Den viktigaste skyddsfaktorn för barn och ungdomar är ett tryggt föräldraskap med god omsorgsförmåga, samt förmåga att skapa gränssättning och kommunikation på ett positivt och stödjande sätt. Av stor betydelse är att vårdnadshavare och övrigt nätverk har god förmåga att anamma funktionella strategier och genomföra behandlingsprogram.

För barn och ungdomar är generella skyddsfaktorer god begåvning, känslomässig mognad, social kompetens, tryggt anknytningsmönster, personlig copingförmåga, positiv självkänsla och en välfungerande skolsituation.

Riskfaktorer

Riskfaktorer för barn och ungdomar att utveckla ångestsyndrom är bristande föräldraskap, överdriven känslomässig involvering liksom alltför distanserande vårdnadshavare samt otrygg anknytning.

Andra riskfaktorer är en stark ärftlighet för ångestsyndrom, psykosociala påfrestningar, tidigare och nytillkommen traumatisering, samsjuklighet med tillstånd som neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och depressivitet med eller utan självmordsrisk.

Behandling

Samverkansformer

Myndigheter (polis, förskola, skola samt hälso- och sjukvård) som kommer i kontakt med barn och ungdomar har en samverkansskyldighet som är reglerad i 6 § förvaltningslagen. När det gäller frågor som rör barn och ungdomar som riskerar att fara illa finns en särskild skyldighet enligt 5 kap § 1:a  socialtjänstlagen. Varje enskild verksamhet har anmälningsskyldighet till socialtjänsten enligt 14 kap § 1b Socialtjänstlagen (SoL).

Om behov finns av samordning av insatser för barn/ungdom både från socialtjänsten, skolan och hälso-och sjukvården ska kommun och Region Jönköpings län gemensamt med vårdnadshavare/familjen upprätta en samordnad individuell plan (SIP). Det finns en lagstadgad skyldighet både enligt Hälso- och sjukvårdslagen (3f § HSL) och Socialtjänstlagen (2 kap. 7 § SoL) att upprätta en SIP. Varje verksamhet ska följa sina riktlinjer. I Region Jönköpings län ingår förskola/skola som jämlik part.

Uppföljning

Uppföljning och utvärdering av behandling, insatser och åtgärder sker inom respektive verksamhet. Vid uppföljning ska fokus vara på barnets/ungdomens mående, beteende och funktion samt barnets/ungdomens och vårdnadshavares upplevelser av åtgärderna. Vid samtidiga insatser från flera verksamheter finns lagstadgad skyldighet att följa upp insatser enligt Tillämpning av samordnad individuell plan(SIP), Folkhälsa och sjukvård Region Jönköpings län.

Anmälningsplikt

I alla verksamheter bör det finnas rutiner och handlingsplaner för vad som ska göras om det finns misstanke om att ett barn far illa eller riskerar att fara illa.

”Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till socialtjänsten. Anställda i verksamheten som berör verksamhet som berör barn och unga är skyldiga att anmäla..." (SoL 14:1)

Barnrättsperspektivet

Se dokumentet barnrättsperspektivet.

Kvalitetsindikatorer

Enkäter som efterfrågar kännedom, användande och användbarhet av FAKTA-dokumenten.

FAKTA-dokumentet revideras årligen av styrgruppen för FAKTA. Nämnda myndigheter och verksamheter i de olika kommunerna kvalitetssäkras enligt gällande lagstiftning och styrdokument.