Navigera till sidans huvudinnehåll

Funktionell buksmärta hos barn

Vårdnivå och samverkan

Regionalt tillägg

Primärvård

  • Primär utredning och behandling
  • Psykosocialt stöd.

Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning (BUMM)

Remissindikation:

  • Alarmerande symtom
  • Dyspepsi mer än 6 månader trots behandling
  • Misstanke om bakomliggande organisk sjukdom
  • Buksmärta som påverkar dagliga aktiviteter och sömn trots primär insats från vårdcentral
  • Uttalad skolfrånvaro.

Barnklinik

Remissindikation:

  • Misstanke om allvarlig bakomliggande sjukdom, t.ex. diabetes, malignitet, celiaki eller IBD.

En väg in, barn och unga, psykisk hälsa

  • Kan vara aktuellt efter bedömning på barnmottagning.

Bakgrund

Denna rekommendation avser att ge vägledning vid utredning av funktionell buksmärta hos barn. För akuta buksymtom hänvisas till separat rekommendation.

Definition

Funktionell buksmärta innebär buksmärta utan organisk orsak. Tillståndet är vanligt förekommande hos barn som söker i primärvården och kan ha stor påverkan på vardagen för såväl barnet som familjen.

Smärtfysiologin är ofta komplex och kan påverkas av medicinska, genetiska och psykosociala faktorer.

Funktionell buksmärta delas in i fyra kliniska bilder enligt internationell klassificering (Rome IV)

  • irritabel tarm (IBS)
  • funktionell dyspepsi
  • bukmigrän
  • ospecificerad funktionell buksmärta.

Det är vanligt att barn kan uppfylla kriterierna för fler än en klinisk bild.

Utredning

Symtom

Utöver återkommande buksmärta ses ofta andra symtom:

  • avföringsrubbning – förstoppning, diarré, trängningar
  • allmänna symtom – illamående, kräkningar, gaser, huvudvärk.

Alarmerande symtom

  • Kvarstående smärta under höger eller vänster arkus eller i höger fossa.
  • Sväljningssvårigheter eller sväljningssmärta.
  • Ihållande kräkningar.
  • Blod i avföringen.
  • Nattliga diarréer.
  • Avvikande tillväxt som viktnedgång, minskad längdtillväxt, försenad pubertet.
  • Oförklarlig feber eller artrit.

Anamnes

  • Aktuella symtom – debut, duration, karaktär, intensitet, lokalisation, tidpunkt.
  • Utlösande eller lindrande faktorer – tarmtömning, gasavgång, måltid, födoämne, stress, ledighet.
  • Toalettrutiner – avföring, miktion, undvikande av toalettbesök i skolan.
  • Kost – aptit, diet (uteslutande av födoämnen), antal mål per dag (normalt 4–5), normal matmängd (för tillväxt och träning).
  • Tidigare sjukdomar eller operationer.
  • Ärftlighet – inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), celiaki, ulcus.
  • Läkemedel, kosttillskott.
  • Genital- och sexualanamnes hos tonåringar.

Psykosocial anamnes

  • Problem i vardagen – påverkan på fysisk aktivitet, sömn.
  • Skolproblem – skolfrånvaro, mobbning, inlärningssvårigheter, droger, påverkan på skolarbete.
  • Fritidsproblem – undvikande av aktiviteter eller kompisar, rädsla att åka kollektivt.
  • Familjerelaterade problem – stress, ekonomi, konflikter, sjukdom, funktionsnedsättning, beroende, övergrepp.
  • Psykiska problem – ångest, depression, fobi, ätstörning.

Status

Överväg följande utifrån aktuella symtom:

  • allmäntillstånd
  • hjärta
  • lungor
  • bukpalpation
  • pubertetsstatus
  • psykiskt status
  • temp, vikt, längd.

Handläggning vid utredning

Bedöm barnet utifrån klinisk bild och överväg laboratorieprover i differentialdiagnostiskt syfte:

  • Vid alarmerande symtom rekommenderas vidare utredning, ofta inom specialiserad vård.
  • Vid avsaknad av alarmerande symtom kan funktionell buksmärta misstänkas om inte annan diagnos bättre förklarar symtomen.

Om diagnoskriterier för funktionell buksmärta är uppfyllda behövs ingen ytterligare utredning om status och eventuella laboratorieprover är normala.

Laboratorieprover

Överväg följande prover i första hand:

  • Hb, glukos, CRP, urinsticka
  • leukocyter, trombocyter, TSH, transglutaminas-antikroppar.

Överväg ytterligare prover vid behov utifrån differentialdiagnostisk misstanke.

Regionalt tillägg

Tillväxtkurva. Blodstatus.

Kalprotektin vid mer omfattande symtom.

Diagnoskriterier

Följande kriterier är hämtade från internationell klassificering (Rome IV).

Irritabel tarm (IBS)

För diagnos krävs buksmärta minst 4 dagar per månad (senaste 2 månaderna) utan annan rimlig förklaring. Buksmärtan kvarstår även när eventuell förstoppning behandlats och är relaterad till minst ett av följande:

  • tarmtömning
  • förändring av avföringsfrekvens
  • förändring av avföringens konsistens eller utseende.

IBS delas in i fyra undergrupper – med förstoppning, med diarré, med både förstoppning och diarré och ospecificerad.

Funktionell dyspepsi

För diagnos krävs minst 1 av 3 följande symtom (som ska vara besvärande), minst 4 dagar per månad (senaste 2 månaderna), utan annan rimlig förklaring:

  • postprandiell fyllnadskänsla 
  • tidig mättnadskänsla
  • epigastriell smärta eller brännande känsla (inte relaterad till tarmtömning).

Funktionell dyspepsi delas in i två undergrupper – postprandiellt och epigastriellt smärtsyndrom.

Postprandiellt smärtsyndrom:

  • Besvärande fyllnads- eller mättnadskänsla som gör att en normal måltid inte kan fullföljas.
  • Diagnosen stöds av uppblåsthet av övre delen av magen, illamående efter måltid eller uttalade rapningar.

Epigastriellt smärtsyndrom:

  • Besvärande smärta eller brännande känsla i epigastriet som påverkar normala aktiviteter.
  • Smärtan är inte generell eller lokaliserad i andra delar av buken.
  • Smärtan lättar inte efter tarmtömning eller gasavgång.
  • Diagnosen stöds av att smärtan inte är retrosternal eller att den ofta ökar eller lindras av matintag (men kan förekomma även vid fasta).

Bukmigrän

För diagnos krävs minst 2 episoder (under minst 6 månader) med samtliga följande kriterier:

  • Intensiv, akut buksmärta (i naveltrakt, mittlinje eller diffust generell) som varar minst 1 timme och där buksmärtan är dominerande symtom.
  • Smärtan är påtaglig och hindrar normal aktivitet.
  • Smärtan associeras med minst två av följande – aptitlöshet, illamående, kräkningar, huvudvärk, fotofobi, blekhet.
  • Episoderna ska åtföljas av veckor eller månader utan symtom.
  • Episoderna är stereotypa i mönster och symtombild hos den enskilde patienten.
  • Symtomen kan efter utredning inte bättre förklaras av annan sjukdom.

Ospecificerad funktionell buksmärta

För diagnos krävs

  • episodisk eller kontinuerlig buksmärta som inte uppträder enbart tillsammans med fysiologiska händelser (som vid måltid eller menstruation)
  • otillräckliga kriterier för irritabel tarm, funktionell dyspepsi eller bukmigrän
  • symtom minst 4 dagar per månad (senaste 2 månaderna) utan annan rimlig förklaring.

Differentialdiagnoser

  • Förstoppning (buksmärtan försvinner efter behandling).
  • Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) som ulcerös kolit, Mb Crohn.
  • Celiaki.
  • Allergi eller intolerans mot födoämnen (inklusive laktos).
  • Gastroesofageal reflux med esofagit.
  • Eosinofil esofagit.
  • Diabetes.
  • Malignitet, exempelvis leukemi.
  • Dysmenorré, graviditet, sexuellt överförbar sjukdom.
  • Parasitinfektion.

Differentialdiagnoser till bukmigrän

  • Sjukdomar som ger tarmtömnings- eller miktionssvårigheter.
  • Återkommande pankreatit, gallvägssjukdom eller njursten.
  • Familjär medelhavsfeber.
  • Akut intermittent porfyri.
  • Psykiatrisk sjukdom.

Behandling

Handläggning vid behandling

Följande behandling kan provas vid funktionell buksmärta:

  • Information och smärtförklaring – viktigt för att ge stöd till familjen.
  • Råd om kost – inklusive dietistkontakt vid behov.
  • Symtomdagbok – fylls i av barnet eller föräldrarna inför återbesök, ger hjälp till utvärdering.
  • Kognitiv beteendeterapi (KBT) – kan ge minskade symtom och ökad funktion i vardagen.
  • Smärthantering – vid behov via multimodala smärtteam.
  • Läkemedelsbehandling – vid behov vid uttalade symtom.

Bukmigrän anses vara en variant av migrän och migränbehandling kan provas.

Regionalt tillägg

Specifika kostråd vid avsaknad av allergi/intolerans har dålig evidens. Möjlighet till dietistkontakt vid funktionell buksmärta är mycket begränsad men kan övervägas i enskilda fall, efter bedömning på BUMM.

KBT-behandling kan vara aktuellt i enstaka fall efter bedömning på BUMM.

Information och smärtförklaring

Information till barnet och familjen bör omfatta följande:

  • Diagnosbesked – ge tydlig och lugnande information.
  • Smärtförklaring – informera om att smärta kan uppstå när tarmen spänns ut när den arbetar. Smärtan kan även förvärras av stress och oro. Smärtan är verklig men ofarlig.
  • Daglig livsföring – uppmuntra till att inte anpassa livet efter symtomen.
  • Trygghet – erbjud ny kontakt vid förändrade eller förvärrade symtom.

Råd om kost

Ge råd om regelbundna måltider i lugn och ro med varierad kost. Specifika kostråd och probiotika kan ha effekt på individnivå, vid behov kontakt med dietist. Vid ändrad kost bör utvärdering göras efter några veckor.

Läkemedelsbehandling

  • Samtidig förstoppning ska behandlas, se separat rekommendation.
  • Vid funktionell dyspepsi kan protonpumpshämmare (PPI) provas i 4 veckor och därefter utvärderas, gärna i samråd med specialiserad vård.

Komplikationer

Barn med funktionell buksmärta kan uppleva lägre livskvalitet än barn med exempelvis inflammatorisk tarmsjukdom. Rädsla att gå till skolan eller göra saker med kompisar kan leda till isolering som kan få långtgående effekter senare i livet.

Patientinformation

Relaterad information

Sidinformation

Författad av

NPO Barn och ungdomars hälsa

Gäller från

Version

2.3

Källa

Nationellt kliniskt kunskapsstöd

Nyckelord

Barn och ungdomshälsa Mage och tarm

Regionalt tillägg författad av

Faktagrupp Barn och ungdomshälsa

Regionalt tillägg gäller från

2022-11-23