Navigera till sidans huvudinnehåll

Spänningshuvudvärk hos barn

Vårdnivå och samverkan

Regionalt tillägg

Primärvård

  • Primär bedömning, utredning och behandling barn > 6 år.

Barn- och Ungdomsmedicinsk mottagning

  • Primär bedömning, utredning och behandling barn < 6 år
  • Oklar diagnos eller terapisvikt
  • Huvudvärk hos äldre barn med långvariga uttalade besvär, trots livsstilsåtgärder och adekvat behandling
  • Hög skolfrånvaro
  • Nytillkommen beteendeförändring eller avvikelse i utvecklingen som inte bara kan förklaras av huvudvärken
  • Samsjuklighet som kan försvåra bedömning eller behandling.

Akutmottagning

  • Huvudvärk med allmänsymtom eller neurologiska bortfallssymtom (ring gärna först).

Barn och Unga Psykisk Hälsa

  • Vid samtidig oro, ångest eller nedstämdhet.

Bakgrund

Denna rekommendation handlar om spänningshuvudvärk hos barn. För utredning av huvudvärk hänvisas till separat rekommendation.

Epidemiologi

Huvudvärk är ett stort hälsoproblem hos skolbarn. Spänningshuvudvärk, liksom migrän, är vanligt och kan debutera i tidig ålder.

Spänningshuvudvärk är den vanligaste huvudvärkstypen och är hos mindre barn lika vanligt hos pojkar som hos flickor, men från 12 års ålder är det vanligare hos flickor. Spänningshuvudvärk förekommer minst 1 gång per vecka hos upp till 20–30 % av alla tonåringar och nästan dagligen hos 1–2 %.

Etiologi

Exempel på bakomliggande orsaker:

  • dator-, tv- eller mobilspel i ogynnsam miljö (som ventilation, belysning, ergonomi)
  • brist på fysisk aktivitet
  • stress, nedstämdhet eller ångest (utlösta av exempelvis skolmiljö, hemmiljö, sociala medier)
  • sömnbrist.

Utredning

Symtom

Många barn har omväxlande spänningshuvudvärk och migrän. Typiska karakteristika för symtom vid spänningshuvudvärk är följande:

  • smärtkaraktär – tryckande eller pressande huvudvärk
  • intensitet – mild till måttlig
  • lokalisation – bilateralt
  • fysisk aktivitet – ingen försämring vid exempelvis promenad eller trappgång
  • associerade symtom – överkänslighet för ljus eller ljud kan förekomma, men inte illamående eller kräkningar.

Anamnes

  • Aktuella symtom inklusive debut, frekvens och duration (ofta värre på eftermiddag och bättre på helger).
  • Ärftlighet.
  • Utveckling och tillväxt.
  • Livssituation – problem kring mat och dryck, mobbning, sömn, skärmtid, arbetsställning, skola (inlärnings- eller koncentrationssvårigheter, stökig miljö).
  • Tandgnissling, extensivt tuggummituggande.
  • Synanamnes.
  • Andra sjukdomar och läkemedel, inklusive effekt av analgetika.

Status

  • Allmäntillstånd.
  • Hjärta.
  • Neurologstatus – inklusive nackstelhet.
  • Lokalstatus huvud, nacke, käkled – rörlighet och palpation över muskelfästen.
  • Längd, vikt.
  • Överväg psykiskt status.

Handläggning vid utredning

Gör en klinisk bedömning och överväg akuta prover som CRP och Hb samt temp vid misstanke om differentialdiagnoser.

Akut handläggning

Akut bedömning av barnläkare rekommenderas vid huvudvärk med allmänpåverkan eller neurologiska bortfallssymtom (utom känd migränaura).

Fortsatt handläggning

För kartläggning är ofta huvudvärksdagbok ett bra hjälpmedel. Överväg ytterligare utredning vid oklar diagnos:

  • optiker (barn 8 år eller äldre) eller ögonläkare (yngre barn) – för att bedöma synstörning
  • tandläkare – för att bedöma bettdysfunktion, tandgnissling
  • fysioterapeut – för att bedöma muskelspänningar.

Vid misstanke om annan orsak bakom huvudvärken rekommenderas fortsatt utredning, se även separat rekommendation om huvudvärk hos barn.

Diagnoskriterier

För diagnos ska enligt ICHD-3 alla följande punkter vara uppfyllda:

A. Minst 10 episoder med huvudvärk enligt B–D.

B. Duration mellan 30 minuter och 7 dagar.

C. Minst 2 (av 4) karakteristiska huvudvärkssymtom – tryckande/pressande, mild till måttlig intensitet, bilateral, ingen försämring av fysisk aktivitet.

D. Inga associerade symtom eller enbart överkänslighet för ljus eller ljud.

E. Båda av följande (gäller associerade symtom):

  • inget illamående eller kräkningar
  • ingen överkänslighet för ljus eller ljud eller enbart en av dem.

F. Ingen annan huvudvärksdiagnos är mer sannolik.

Spänningshuvudvärk kan förenklat graderas utifrån hur ofta den uppträder:

  • sporadisk – färre än 1 dag per månad
  • frekvent – 1–14 dagar per månad
  • kronisk – 15 eller fler dagar per månad.

Differentialdiagnoser

  • Migrän med eller utan aura.
  • Synstörning som myopi, strabism.
  • Bettdysfunktion.
  • Trauma mot huvud eller nacke.
  • Infektion eller inflammation i CNS som neuroborrelios, TBE.
  • Intrakraniell orsak som hjärntumör, intrakraniell tryckökning.
  • Läkemedelsorsakad huvudvärk.

Behandling

Handläggning vid behandling

Vid spänningshuvudvärk rekommenderas följande utifrån behov:

  • minskning av påverkbara bakomliggande orsaker – exempelvis begränsad skärmtid
  • optimering av levnadsvanor
  • fysioterapi
  • läkemedelsbehandling. Undvik stora mängder smärtstillande.

Huvudvärksdagbok kan hjälpa till att

  • klargöra typ av anfall
  • kartlägga bakomliggande orsaker
  • utvärdera behandling och identifiera eventuell läkemedelsöveranvändningshuvudvärk.

Levnadsvanor

Det är viktigt att uppmuntra till goda levnadsvanor, exempelvis:

  • regelbundna mat- och sömnvanor
  • regelbunden fysisk aktivitet
  • rökstopp – om aktuellt
  • undvik intag av alkohol och energidrycker – om aktuellt.

Läkemedelsbehandling

I första hand används paracetamol eller ibuprofen. I andra hand kan receptbelagda NSAID provas. Doser enligt ePed från 6 månaders ålder:

  • paracetamol – dos 20 mg/kg x 4, max 1 g per tillfälle
  • ibuprofen – dos 4–10 mg/kg x 3, max 400 mg/dos och max 1200 mg/dygn.

Patientinformation

Relaterad information

Sidinformation

Författad av

NPO Barn och ungdomars hälsa

Gäller från

Version

2.3

Källa

Nationellt kliniskt kunskapsstöd

Nyckelord

Nervsystem och smärta Barn och ungdomshälsa

Regionalt tillägg författad av

Faktagrupp Barn och ungdomshälsa

Regionalt tillägg gäller från

2022-11-16