Navigera till sidans huvudinnehåll

Huvudvärk hos barn

Vårdnivå och samverkan

Regionalt tillägg

Primärvård

  • Primär bedömning, utredning och behandling barn > 6 år.

Barnakuten

  • Symtom enligt akut handläggning (ring gärna först).

Barn- och Ungdomsmedicinsk Mottagning (BUMM)

  • Primär bedömning, utredning och behandling barn < 6 år
  • Oklar diagnos eller terapisvikt 
  • Behov av second opinion
  • Symtom enligt skyndsam handläggning (kontakta gärna barnläkare)
  • Huvudvärk hos äldre barn med långvariga uttalade besvär, trots livsstilsåtgärder och adekvat behandling
  • Hög skolfrånvaro.

Barn och Unga Psykisk Hälsa

  • Vid samtidig oro, ångest eller nedstämdhet.

Bakgrund

Denna rekommendation ger vägledning i det primära omhändertagandet av oklar huvudvärk hos barn.

Epidemiologi

Huvudvärk är ett stort hälsoproblem hos skolbarn. Både migrän och spänningshuvudvärk är vanligt och kan debutera i tidig ålder.

Spänningshuvudvärk hos mindre barn är lika vanligt hos pojkar som hos flickor, men från 12 års ålder blir det vanligare hos flickor. Det förekommer minst 1 gång per vecka hos upp till 20–30 % av alla tonåringar och nästan dagligen hos 1–2 %.

Migrän förkommer minst 1 gång per vecka hos runt 5 % av alla barn och ungdomar.

Etiologi

Exempel på orsaker till huvudvärk hos barn är

  • spänningshuvudvärk
  • migrän med eller utan aura
  • annan primär huvudvärk – exempelvis klusterhuvudvärk, trigeminal autonom huvudvärk, primär ansträngningsutlöst huvudvärk
  • synstörning – myopi, strabism
  • bettdysfunktion
  • trauma mot huvud eller nacke – exempelvis postkommotionellt syndrom
  • ÖNH-orsakad huvudvärk – sinuit, otit, herpes zoster oticus
  • infektion eller inflammation i CNS – neuroborrelios, TBE, meningit
  • intrakraniell orsak – hjärntumör, intrakraniell tryckökning, blödning (ovanligt men kan förekomma)
  • läkemedelsorsakad huvudvärk
  • annan sjukdom – exempelvis hypertyreos, anemi.

Utredning

Symtom

Huvudvärkssymtom

  • Debut, frekvens och duration av huvudvärk.
  • Smärtkaraktär – tryckande/pressande eller pulserande.
  • Intensitet – mild, måttlig eller uttalad.
  • Lokalisation – uni- eller bilateralt, lokalt avgränsad (occipital, frontal, periorbital).
  • Symtompåverkan – på vardagsaktiviteter och fysisk aktivitet.
  • Tidpunkt – efter skolan, under natten, vid uppvaknande.
  • Utlösande eller försämrande faktorer – exempelvis promenad, trappgång.

Andra symtom

  • Möjliga associerade symtom – illamående, kräkning, överkänslighet för ljus eller ljud.
  • Neurologiska bortfallssymtom (möjliga aurasymtom) – exempelvis flimmerskotom, dubbelseende, stickningar, domningar, motoriska symtom, afasi, tinnitus, yrsel.
  • Kognitiva symtom – personlighets- eller beteendeförändring.

Anamnes

  • Ärftlighet.
  • Utveckling och tillväxt.
  • Livssituation – problem kring mat och dryck, mobbning, skärmtid, arbetsställning, skola (inlärnings- eller koncentrationssvårigheter, stökig miljö).
  • Familjesituation – missbruk, våld, hot.
  • Sömnproblem – snarkningar, tandgnisslande, uppvaknanden, mardrömmar, insomningssvårigheter.
  • Andra sjukdomar – inklusive neuropsykiatriska tillstånd.
  • Tidigare trauma (mot nacke eller huvud) och smärterfarenhet.
  • Läkemedel – dosering, tidpunkt, effekt av analgetika.
  • Alkohol, droger (äldre barn).

Status

Utför noggrant status utifrån symtom och anamnes, exempelvis:

  • allmäntillstånd
  • hjärta, blodtryck
  • neurologiskt status
  • lokalstatus huvud, nacke, käkled – rörlighet och palpation över muskelfästen
  • hud (petekier)
  • ögon – visus, ögonrörelser
  • längd, vikt, temp.

Fynd vid spänningshuvudvärk

  • Ofta mild till måttlig, bilateral, tryckande eller pressande smärta.
  • Försämras inte av fysisk aktivitet.
  • Sällan associerade symtom.
  • Inga aurasymtom.

Fynd vid migrän med eller utan aura

  • Ofta uttalad, frontotemporal (uni- eller bilateral hos barn) pulserande smärta.
  • Försämras av fysisk aktivitet.
  • Ofta associerade symtom.
  • Ibland aurasymtom.

Handläggning vid utredning

Gör en klinisk bedömning och överväg akuta prover som CRP och Hb. Misstänkt spänningshuvudvärk och migrän utreds vidare enligt separata rekommendationer.

Akut handläggning

Akut bedömning inom specialiserad vård rekommenderas vid någon av följande:

  • allmänpåverkan med medvetandesänkning, feber, nackstelhet, kräkningar, dehydrering
  • urakut, intensiv huvudvärk
  • progredierande huvudvärk som väcker barnet, med eller utan kräkningar
  • neurologiska bortfallssymtom (inklusive nydebuterat aurasymtom utom typiska flimmerskotom) eller avvikelser i neurologstatus
  • förlängt aurasymtom (längre än 1 timme)
  • status migränosus (längre än 72 timmars duration trots behandling)
  • försämring av huvudvärken i liggande, vid hosta eller krystning (Valsalva).

Skyndsam handläggning

Skyndsam utredning via barnläkare rekommenderas vid någon av följande:

  • intermittent huvudvärk som väcker barnet
  • morgonhuvudvärk med och utan kräkningar
  • nytillkommen beteendeförändring
  • avvikelse i utvecklingen
  • mycket stark oro hos föräldrarna.

Fortsatt handläggning

Överväg utredning via andra professioner:

  • optiker (barn 8 år eller äldre) eller ögonläkare (yngre barn) – för att bedöma synstörning
  • tandläkare – för att bedöma bettdysfunktion, tandgnissling
  • fysioterapeut – för att bedöma muskelspänningar.
Regionalt tillägg
  • Barn och Unga Psykisk Hälsa vid samtidig oro, ångest eller nedstämdhet.

Laboratorieprover

Överväg prover utifrån misstänkt bakomliggande orsak, exempelvis anemi, järnbrist, tyreoidearubbning.

Behandling

Behandling rekommenderas utifrån aktuell diagnos.

Patientinformation

Sidinformation

Författad av

NPO Barn och ungdomars hälsa

Gäller från

Version

2.4

Källa

Nationellt kliniskt kunskapsstöd

Nyckelord

Symtom Nervsystem och smärta Barn och ungdomshälsa

Regionalt tillägg författad av

Faktagrupp Barn och ungdomshälsa

Regionalt tillägg gäller från

2022-11-16