Navigera till sidans huvudinnehåll
Stäng sök Stäng
Du måste ange ett sökord.
Sök

Barn som far illa, eller misstänks fara illa


Bakgrund

Följande dokument ska fungera som stöd för hur man på bästa sätt kan hantera situationer där man får misstanke om att ett barn far illa. En stor andel av barnen som söker vård kommer inte till barn- och ungdomsmedicin, utan ses av många andra specialiteter. Därför är det viktigt att all vårdpersonal som kommer i kontakt med barn, är uppmärksamma på dessa signaler och handlar därefter.

I handläggande av fall med misstanke om att ett barn far illa är det mycket viktigt att se till barnets bästa i situationen. Hur bråttom är det? Vid behov av undersökning av barnspecialist är det kanske lämpligare att man för barnets skull ordnar en välplanerad tid dagtid istället för att barnet skickas till akutmottagningen en sen kväll?

Personal som arbetar med barn och unga har skyldighet att anmäla till socialtjänsten vid misstanke om att ett barn far illa.Det rekommenderas att man inte står ensam med ett anmälningsärende.

Utredning

Differentialdiagonser

Råd inför konsultation med Socialtjänsten angående barn/ungdom som misstänks fara illa

Att tänka på:
  • Avidentifiera barnet/ungdomen och familjen om du endast avser att rådgöra med Socialtjänsten
  • Beskriv dina iakttagelser och din oro
  • En konsultation får inte ersätta en anmälan.
Vad kan jag säga

Följande iakttagelser kan du berätta om vid en konsultation:

  • Vad visade barnet/ungdomen för beteende, känslor?
  • Om du har pratat med förälder/vårdnadshavare eller annan anhörig, hur ser de på det som hänt/uppmärksammats?
  • Vad visad föräldrarna/anhöriga andra runt barnet/ungdomen för beteende, känslor?
  • Vilken verksamhet du arbetar i samt din roll som anställd.
  • Beskriv de iakttagelser du gjort (t.ex. behov som misstänks försummas, misstankar om psykiskt/fysiskt våld och övergrepp
  • Vad har barnet/ungdomen själv sagt?
  • Berätta om barnets/ungdomens ålder, kön och i vilket sammanhang du mötte densamma.
  • Vilken/vilka situationer har föranlett din oro?
Efter konsultation
  • Dokumentera dina iakttagelser och de åtgärder som vidtagits.
  • Om din oro/misstanke kvarstår ska du omedelbart göra en skriftlig anmälan enligt Socialtjänstlagen kap14 1§.
  • Informera andra berörda inom verksamheten, samt eventuella samarbetspartners runt barnet/den unge.

Anmälan

Regionalt tillägg

Skriftlig anmälan kan i princip se ut hur som helst men det är bra om man får med:

  • I vilken roll/situation har du träffat barnet?
  • När träffade du barnet och vem var med?
  • Vad har du iakttagit och varför väljer du att anmäla?
  • Ange dina uppgifter och hur man kan nå dig.
  • Ange att du önskar att Socialtjänsten ber om vårdnadshavarens samtycke till att återkoppla hur utredningen har gått och eventuella resultat.
Vad händer när anmälan är gjord?

Information och dokumentation:

  • Den anställdes/verksamhetens anmälan, och de iakttagelser som lett fram till den samma, ska dokumenteras i sekretesskyddad journal eller i likvärdigt system.
  • Även i verksamhet som inte dagligen berörs av sekretess, ska anmälan dokumenteras och förvaras enligt sekretesslagen.
  • Andra som möter barnet/ungdomen i t.ex. vårdteam, samverkansparter m.m., bör snarast informeras om att anmälan gjorts.
  • Ny information ska utan dröjsmål lämnas till socialtjänsten.

Stöd till anmälaren:

  • Vid varje verksamhet ska det finnas rutiner för hur den anställde som upplever oro för ett barn/en ungdom ges stöd.
  • När anmälan är gjord ska den anställde erbjudas stöd/handledning.

Roll och återkoppling:

  • Då en anmälan inkommer till socialtjänsten ska utredning inledas utan dröjsmål, om det inte uppenbart går att avskriva den anmälda misstanken. Utredningen ska genomföras skyndsamt och inom 4 månader.
  • Om föräldrarna inte samtycker till den vård/de insatser som socialtjänsten föreslår, görs ett övervägande om tvångsvård med stöd av LVU (lagen om vård av unga) är tillämplig.
  • Under utredningen ska socialtjänsten ta ställning till om barnet/ungdomen har behov av skydd och/eller hjälp. Samt om eventuella förslag på insatser kan ges på frivillig väg och/eller i överenskommelse med föräldrarna.
  • Det är önskvärt att socialtjänsten återkopplar till anmälaren att anmälan mottagits, att utredning inleds eller ej, vem som handlägger ärendet, samt hur de kan komma i kontakt med densamme.
  • Det är oftast bra om anmälande personal finns med vid socialtjänstens träff med berörd familj, för att kunna redogöra för den oro man upplevt och de iakttagelser som föranlett anmälan. Detta är viktigt för att få ett så gott samarbetsklimat som möjligt runt barnet/den unge.
  • Familjen och barnet har rätt till strikt sekretesskydd från socialtjänsten. Socialtjänstens möjligheter att återrapportera om vad som sker efter anmälan och under utredning är därför begränsade. Samtycke från familjen ger dock alltid möjlighet till samverkan. De flesta familjer samtycker om argumentet är ”att samarbete gynnar deras barn”.

Klinisk uppföljning

Fortsatt stöd till barnet/ungdomen.

När en anmälan gjorts är det viktigt att fortsätta stödja och uppmärksamma barnet/ungdomen och dess familj. Finns det redan pågående insatser bör dessa fortsätta.

Patientinformation

Relaterad information

Sidinformation

Författad av

Redaktionell bearbetning av Fakta-dokument, Region Jönköpings län

Gäller från

Version

1.0

Källa

Nationellt kliniskt kunskapsstöd

Nyckelord

Barn och ungdomshälsa Psykisk hälsa

Regionalt tillägg författad av

Annika Lind

Regionalt tillägg gäller från

2017-11-09