Guide till Hälsoskattning för cancerrehabilitering. Rehab-guide är ett vertyg och stöd för handläggning av besvärande eller mycket besvärande problem utifrån patientens egen hälsoskattning. Mindre problem hanteras av kontaktsjuksköterska i form av egenvårdsråd till patienten och närstående. Vi behov kan Rehab-guide användas av verksamheter och skapas för en specifik patientgrupp.
Delar av informationen är hämtad från Region Gävleborg "Cancerrehabilitering-En vägledning för arbetet med rehabilitering för cancerpatienter".
Andning
Andnöd
Icke-farmakologiska metoder utprovade i samråd med fysioterapeut och arbetsterapeut bör alltid rekommenderas. Omvårdnadsåtgärder är av största värde för att lindra andnöd.
Syrgas är inte effektivare mot andnöd än placebo. Om kausal behandling mot andnöd inte är möjlig, eller ger otillräcklig effekt, bör morfin användas i symtomlindrande syfte. Bensodiazepiner kan reducera patientens ångest, men har inte specifik effekt på andnöd
Kontaktsjuksköterska/läkare
- Kartläggning och utredning av orsak till andningsbesvär.
Arbetsterapeut
- Hjälpmedel
- Ergonomi/energibesparande arbetssätt
Fysioterapeut
- Andnödssänkande åtgärder
- Andningsgymnastik
- Hosttekniker
- Hoststöd
- Inhalationsteknik
Logoped
- Bedömning av tal- och kommunikationssvårigheter eller röstbesvär, ex plötslig heshet, svårigheter att göra sig förstådd eller förstå
- Råd och behandling vid tal-, röst- eller kommunikationssvårigheter
- Utprovning av kommunikationshjälpmedel, ex röstförstärkare
Dietist
- Kostrådgivning vid påverkad nutrition.
Smärta
Patienter med cancer bör i varje kontakt med sjukvården bedömas utifrån sin berättelse med avseende på smärta. Efter analys erbjuds behandling vars syfte är att lindra och förebygga smärta. Utvidgat validerat bedömningshjälpmedel bör användas frikostigt och alltid när patienten anger smärta VAS/NRS > 4.
Val av icke-farmakologisk och farmakologisk behandling ska göras i samråd mellan patient och vårdteam med fortlöpande värdering av effekt och biverkningar, ex kan kontakt med fysioterapeut för bedömning och eventuellt behandling vara aktuellt.
Verksamhetschefen bör fastställa rutiner för konsultation och samarbete med smärtenhet när patientens behov är avancerade eller mycket avancerade.
Vid behandling med cytostatika bör patienten informeras om risken för neuropati. Fysisk aktivitet under behandlingen bör rekommenderas. Utvecklas smärtor bör läkemedelsbehandling prövas.
Vid eventuell psykologisk behandling ligger fokus normalt på att öka funktionsförmåga, inte lindra smärta.
Kontaktsjuksköterska/läkare
- Kartläggning av smärtan och utredning av orsak.
- Utprovning av läkemedel.
Arbetsterapeut
- Hjälpmedel
- Ergonomi/Energibesparande arbetssätt
Fysioterapeut
- TENS
- Akupunktur
- Träning
- Hjälpmedel
- Kunskap i smärthantering
- Ergonomi
- Avslappning och avspäning.
Psykolog
- Bedömning
- Psykologisk behandling
Trötthet
Uteslut medicinska orsaker som ex depression, lågt blodtryck, kost och sömn.
Fatigue
- Regelbunden fysisk aktivitet som succesivt utifrån individens förmåga (+)
- Stöd i att balansera aktiviteter mot varandra för att orka med vardagen – kurser i hantering av fatigue finns i Jönköping
- Det saknas tillräcklig evidens för att rekommendera centralstimulerande läkemedel som symtomlindring (-)
Kontaktsjuksköterska/läkare
- Samtal kring levnadsvanor och
fysisk aktivitet. - Samtal kring sömnrutiner och
sömnhygien. - Information/rådgivning vid hjärntrötthet.
- Utprovning av läkemedel för sömnbesvär.Innan kontakt utesluta medicinska orsaker som tex depresssion, lågt blodtryck, kost och sömn. Ergonomi/Energibesparande arbetssätt. Information/rådgivning vid hjärntrötthet. Ssk kan lämna ut broschyr "Vad händer när hjärnan inte orkar?"
Arbetsterapeut
- Informera om hjärntrötthet
- Utred aktivitetsförmågan och fokusera på aktiviteter som personen själv anser är meningsfulla och de svårigheter personen upplever i sin vardag.
- Dialog kring aktivitetsbegränsning och anpassning av vardagen
- Patientinformation
Dietist
- Energi- och proteinrik kost vid malnutrition
Fysioterapeut
- Råd kring fysisk träning med positiv inverkan på trötthet
- Avspänning
- Avslappning
Psykolog
Bedömning av orsaker till tröttheten
Kurator
- Avlastande och stödjande samtal.
- Coopingstrategier.
- Bedömning, remittera/hänvisa till annan resurs vid behov.
Egenvårdsråd vid trötthet/fatigue
- Försök att varva ner en stund innan du ska gå och lägga dig.
- Försök ha regelbundna vanor.
- Se till att ha en lugn, mörk och sval sovmiljö.
- Hitta en balans mellan aktivitet, vila och sömn som fungerar för dig.
- Drick inte kaffe efter klockan tolv på dagen.
- Behöver du vila – undvik att sova middag för sent på dagen och helst inte längre tid än 30 minuter.
- Pröva avslappningsövningar, lugnade musik, meditation, mindfulness och
kognitiv terapi.
Minne/ koncentration
Bör bedömas avseende vanliga bakomliggande orsaker. Beakta läkemedels-/behandlingsutlöst konfusion, obehandlad smärta, effekter av primär hjärntumör eller CNS-metastaser samt epilepsi. Beakta möjligheten att patientens symtom kan vara sekundära till genomgången cancerbehandling, sjukdomsprogress, biverkan av läkemedel, komplikationer, vitaminbrist eller stroke.
Kontaktsjuksköterska/läkare
- Kartläggning och utredning kring orsaker till nedsatt minne/koncentration.
Arbetsterapeut
- Hjälpmedel
- Bedömning/screening och tips.
- Strategier vid minnessvårigheter i vardagen.
- Vid behov överrapportering till kommunarbetsterapeut.
Psykolog
- Strategier vid minnessvårigheter i vardagen.
Nedstämdhet/ depression
En patient med symtom som inger misstanke om depression bör genomgå en utvidgad bedömning enligt samma riktlinjer som för patienter utan cancerdiagnos. I förekommande fall bör en strukturerad suicidriskbedömning utföras.
Kontaktsjuksköterska/läkare
- Kartläggning och grundläggande rådgivning.
- Utprovning av läkemedel
- Information från 1177
Kurator
- Avlastande och stödjande samtal.
- Coopingstrategier.
- Bedömning, remittera/hänvisa till annan resurs vid behov.
Psykolog
- Bedömning.
- Vid lindrig eller måtttlig depression kan behandling erbjudas.
- Vid svåra depressionstillstånd remiss till specialistpsykiatrin.
- Suicidriskbedömning.
Oro/ångest
Bedömning av om patienten har oro eller ångest bör göras fortlöpande. Patienter med symtom som inger misstanke om ångest bör genomgå en fördjupad bedömning med erbjudande om behandling. I förekommande fall bör en strukturerad suicidriskbedömning utföras.
Kontaktsjuksköterska/läkare
- Kartläggning av grad av oro/ångest samt grundläggande rådgivning.
Fysioterapeut
- Information och råd vid oro kring rörelserädsla ex pga dyspné, frakturrisk, smärta, mm.
Kurator
- Avlastande och stödjande samtal.
- Coopingstrategier.
- Bedömning, remittera/hänvisa till annan resurs vid behov.
Psykolog
- Bedömning.
- Behandling kan erbjudas vid behov.
- Vid svåra ångesttillstånd remiss till specialistpsykiatrin.
Kulturunderstödd rehabilitering
Att delta i eller uppleva kulturaktiviteter stimulerar sinnena, kan bidra till välbefinnande och en känsla av sammanhang och meningsfullhet. KUR genomförs i grupp och kan rekommenderas med syfte för att bryta social isolering och främja psykisk hälsa. KUR, som är en mindre kravfylld insats, kan erbjudas både vid en kort- och/eller lång sjukskrivningsperiod. Kulturunderstödd rehabilitering vänder sig till personer som är sjukskrivna för psykisk ohälsa och/eller ospecifierad smärta. Rehabiliteringen är arbetslivsinriktad och sker i samarbete med vårdenhet, arbetsplats/Arbetsförmedling och Försäkringskassa.
Målet är att förbättra hälsa, såväl psykiskt och socialt och att man efter avslutad rehabilitering ska kunna återgå till någon form av arbete, arbetsträning eller studier.
Äta/dricka
De kostrekommendationer som gäller hela befolkningen är tillämpliga även
inom cancerrehabilitering, så länge patienten inte har några nutritionsproblem. Råd som avviker från generella kostråd bör vara evidensbaserade.
Kontaktsjuksköterska/läkare
- Kartläggning och grundläggande rådgivning.
- Information från 1177.
Rekommendationer nutrition: I samband med in- och utskrivning på vårdavdelning och vid mottagningsbesök bör patientens nutritionsstatus bedömas enligt riktlinjer för verksamhetsområdet. Riktlinjerna bör även följa rekommendationerna i tumörspecifika vårdprogram. Tidig bedömning och intervention är angelägen.
Rekommendationer mun- och tandvårdshälsa: De mottagningar och avdelningar som möter patienter med en risk för påverkan på slemhinnor i mun och svalg bör ha skriftliga rutiner för användningen av bedömningsinstrument. Vid konstaterad eller förväntad påverkan på munslemhinna eller tänder bör det finnas ett organiserat samarbete med specialisttandvården som belyses i lokala riktlinjer.
Arbetsterapeut
- Hjälpmedel.
- Ergonomi.
Dietist
- Kostråd vid eller vid risk för aptitlöshet och ätsvårigheter, smakförändring och ofrivillig viktnedgång.
- Förskriva kosttillägg och sondmat.
- Beräkna nutritionsbehov vid enteral och parenteral nutrion.
Tandhygienist
- Råd och hjälp vid muntorrhet, smärta, sår och blåsor i mun, samt utreda munsvamp vid smakförändringar.
Logoped
- Bedömning av sväljförmåga om patienten tex sätter i halsen eller om andning eller röst blir påverkad i samband med sväljning.
- Råd och behandling vid sväljsvårigheter.
Illamående
Varje verksamhetsområde som ger medicinsk onkologisk behandling/strålbehandling bör utarbeta lokala rutiner för behandlingsrelaterat illamående för de regimer som förekommer på enheten. Det bör även finnas rutiner för sjukdomsrelaterat illamående.
Kontaksjuksköterska/läkare
- Kartläggning och rådgivning.
- Utprovning av läkemedel.
- Information från 1177.
Dietist
- Kostråd.
- Förskriva kosttillägg vid behov.
Stickningar i händer/fötter
Vid behandling med cytostatika bör patienten informeras om risken för neuropati.
Kontaksjuksköterska/läkare
- Kartläggning och rådgivning.
- Justering av läkemedel.
Arbesterapeut
- Bedömning, rådgivning och åtgärd.
Fysioterapeut
- Träningsprogram (egenvård) vid stickningar i fötter.
- Balansträning
Avföring
För råd om tarmbesvär hänvisas till tumörspecifika vårdprogram, Vägledning framåt för bäckenrehabilitering (Regionalt Cancercentrum) och till Vårdhandboken. Nätverket för blås- och tarmdysfunktion (www.Nikola.nu) finns ett kvalitetsprogram för vårdgivare som möter personer med blås- och tarmdysfunktion.
Kontaktsjuksköterska/läkare
- Kartläggning och grundläggande rådgivning. -Vägledning för bäckencancerrehabilitering (Regionalt cancercentrum).
- Information om bäckenbottenträning, inkontinensskydd/analpropp.
- Vid svårare fall/ behov av second opinion eller ytterligare hjälp kan kontakt tas med specialistmottagningar på US i Linköping/ multidisciplinära konferensen FPS (Forum pelvicum special).
Uroterapeut
- Utreder och behandlar personer med avföringsläckage och tarmtömningsproblem.
Stomiterapeut
- Information och undervisning till patienter, anhöriga och vårdpersonal.
- Utprovning och förskrivning av stomimaterial samt medverkar i patientens medicinska vård under och efter sjukhusvistelse samt i patientens rehabilitering.
Dietist
- Kostråd vid förstoppning/diarré.
Fysioterapeut
- Bäckenbottenträning vid avföringsläckage.
Urin
Urininkontinens är mycket vanligt och innebär att det kan läcka urin mellan
toalettbesöken. Det finns mycket som en kan göra själv för att minska besvären. Det finns också olika behandlingar som kan hjälpa. Behandlingen beror på vilken typ av urininkontinens patienten har. För råd om urinbesvär hänvisas till tumörspecifika vårdprogram och Vägledning framåt för bäckenrehabilitering (Regionalt Cancercentrum). Nätverket för blås- och tarmdysfunktion (www.Nikola.nu) har ett kvalitetsprogram för vårdgivare som möter personer med blås- och tarmdysfunktion.
Kontaktsjuksköterska/läkare
- Kartläggning och grundläggande rådgivning. -Vägledning för bäckencancerrehabilitering (Regionalt cancercentrum).
- Information om bäckenbottenträning och inkontinensskydd.
- Vid svårare fall/ behov av second opinion eller ytterligare hjälp kan kontakt tas med specialistmottagningar på US i Linköping/ multidisciplinära konferensen FPS (Forum pelvicum special).
Fysioterapeut
- Bäckenbottenträning vid urinläckage eller smärta i bäckenbottenmuskulaturen.
Uroterapeut
- Utreder och behandlar personer med urinläckage, urinträngningar, underlivssmärtor, svårigheter att tömma blåsan eller svag bäckenbotten.
- Specifikt kontakt med alla prostatacancerpatienter som opererats. Informationsmöte före och kontroll efter.
Utseende
Kontaktsjuksköterska/läkare
- Kartläggning och rådgivning.
- Information från 1177 exempelvis för peruker och hårersättning.
Kurator
- Stödjande samtal.
- Information och rådgivning.
- Krisbearbetning
Lymfterapeut
- Ärrbehandling vid lymfstas.
- Bedömning, behandling, egenvårdsråd och utprovning av kompressionsprodukt vid lymfödem.
- Information individuellt eller i grupp.
Fysisk aktivitet
Fysisk aktivitet och träning är en av de viktigaste interventionerna för att uppnå gott resultat av cancerrehabilitering.
Kontaktsjuksköterska/läkare
- Samtal kring fysisk aktivitetsnivå och grundläggande rådgivning avseende träning.
- Information om gruppträning via friskis&svettis eller digital träning via Friski&Svettis app.
Arbetsterapeut
- Ergonomi/Energibesparande arbetssätt relaterat till ADL-akiviteter (aktiviteter i det dagliga livet).
- Utprovning av hjälpmedel.
Dietist
- Information och rådgivning kring näring för att orka och bygga muskelmassa.
Fysioterapeut
- Stöd och hjälp med anpassad träning.
- Information och råd kring vikten av fortsatt fysisk aktivitet.
- Utprovning av gånghjälpmedel.
- Träningsprogram (egenvård).
- Information om gruppträning via friskis&svettis eller digital träning via Friski&Svettis app.
Sexualitet
Den teammedlem som enligt verksamhetsområdets rutin samtalar med patienten om sexuell hälsa, sexualitet och relation bör tänka på att:
- Erbjuda muntlig och skriftlig information.
- Bjuda in till dialog tidigt i kontakten och därefter återkommande efter individuell bedömning.
- Erbjuda alla patienter dialog oavsett ålder, kön, partnerstatus, ursprungsland etc. Välja ord och termer som patienten önskar använda.
- Erbjuda patienten och eventuell partner samtal med kurator, psykolog, läkare eller sexolog om det visar sig behövas.
Kontaktsjuksköterska/läkare
- Samtal och grundläggande rådgivning kring sexualitet.
- Information från 1177.
Kurator
- Stödjande samtal.
- Vid behov hänvisa till annan resurs.
Sexolog (Urologen)
- Specifikt kontakt med prostatacancerpatienter. Bedömning, samtal och rådgivning.
Rekommendationer kring fertilitet: Varje landsting/region bör utforma riktlinjer för fertilitetsfrågor vid cancer. I samband med operation, strålbehandling eller cytostatikabehandling med läkemedel som kan påverka fertiliteten bör patienter i fertil ålder erbjudas rådgivning hos reproduktionsmedicinsk specialist för ställningstagande till vilka fertilitetsbevarande åtgärder som är möjliga. Kvinnor bör om det är medicinskt möjligt erbjudas kryoförvaring av oocyter, embryon eller ovarialvävnad eller behandling som skyddar äggstockarna. Män bör om det är medicinskt möjligt erbjudas spermienedfrysning före behandlingsstart.
Familj/ relationer
Behandlande läkare och kontaktsjuksköterska ansvarar för en första
kartläggning samt för de grundläggande insatser som kan vara påkallade.
Patient erbjuds kontakt med kurator enligt verksamhetsområdets riktlinjer. Varje region bör utforma riktlinjer för när patienter med cancer ska erbjudas stöd av en speciell koordinatorfunktion. Detta gäller oavsett om patienten är aktuell inom specialistvård eller primärvård. Inom verksamhetsområdet bör det finnas riktlinjer som belyser stöd till närstående. Den fasta vårdkontakten (läkare och/eller
kontaktsjuksköterska) ansvarar för att ta reda på om patienten har något minderårigt barn och vem eller vilka som är vårdnadshavare. Ansvaret innefattar att säkerställa att barnet får adekvat stöd. Barnets/barnens födelseår bör dokumenteras i patientens journal. Vårdnadshavaren/vårdnadshavarna bör erbjudas och rekommenderas samtal med kuratorn, som efter en individuell bedömning kan förmedla vidare kontakter.
Kontaksjuksköterska/läkare
- Samtal och grundläggande rådgivning.
- Notera barn som anhörig.
Kurator
- Samtal kring relationer, socialt nätverk.
Existentiella funderingar
Vårdpersonal bör vara lyhörda, lyssna till patientens berättelse och ge utrymme för reflektion, utan att förmedla svar och lösningar på patientens existentiella frågor. Det är viktigt att inte döma eller värdera i dialogen kring existentiella frågor. Respekt för patientens egen upplevelse av sin livssituationär extra viktig. Om patienten uttrycker behov av stöd utöver detta bör hänvisning till kurator, psykoonkologisk sjuksköterska, psykoterapeut eller psykolog ges om det förefaller finnas inslag av oro eller ångest.
Sjukhuskyrkans personal möter människor i lyssnande och dialog, och förmedlar vid behov kontakt med företrädare för andra samfund och religioner. Patientföreningar kan fylla en viktig funktion för dem som behöver stöd och vägledning genom sjukdomen.
Kontaksjuksköterska/läkare
- Samtal och grundläggande rådgivning.
- Kontakt med sjukhuskyrkan.
- Information om patientföreningar, hjärttats hus osv.
Kurator
- Avlastande och stödjande samtal.
Ekonomi
Att bli sjukskriven kan innebär en påverkan på patientens ekonomin, framför allt vid längre sjukskrivningsperiod. Det finns ställen att vända sig till för att få råd och stöd, och bidrag som patienten kan söka exempelvis kommunens budgetrådgivare, banken, hjälp från kronofogden, God man och förvaltare (ansöker via kommunen).
Kontaktsjuksköterska/läkare
- Identifiera behov.
- Vid behov kontakt med t.ex. kommun/socialtjänst, överförmyndarnämnd osv.
Kurator
- Information/rådgivning Cancerfonder, hjärtats hus.
- Vägledning och rådgivning till patient och anhöriga om samhällets resurser.
- Hänvisa till annan instans vid behov.
Arbete/ sysselsättning
Försäkringskassan tar ställning till patientens rätt till sjukpenning, bland annat med utgångspunkt i det intyg som läkaren utfärdar. Läkarintyget ska innehålla tydlig information om diagnos, funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar (DFA-kedjan). En begäran om komplettering kan innebära att patientens utbetalning av ersättning fördröjs.
Uppmuntra patienten att tidigt i sjukskrivningen ha en aktiv kontakt med arbetsgivaren för att underlättar återgå i arbete. Vid permanent nedsatt arbetsförmåga finns möjlighet till ansöka om sjukersättning.
Kontaksjuksköterska/läkare
- Kartläggning och rådgivning.
- Sjukskrivning.
- Regelbundet bedömma rehabiliteringsbehovet exempelvis med Hälsoskattning.
Rehabkoordinator
- Vid behov kartlägga patientens rehabiliteringsbehov, hjälpa till att upprätta plan för återgång i arbete/sysselsättning samt uppföljning.
- Stöd genom individuellt samtal med patienten.
- Samordning omkring sjukskrivning inom vården, kontakt med arbetsgivare, försäkringskassan, arbetsförmedlingen vid behov.
Arbetsterapeut
- Ergonomi/Energibesparande arbetssätt.
- Utrpovning av hjälpmedel
Kurator
- Stöd i frågor som berör arbetslivet.
- Information om patienträttigheter.
- Information/rådgivning om LÖF, patientnämnden mm.
Lymfödem och svullnad
Samtliga patienter som opereras med lymfkörtelutrymning ska före och efter operationen informeras om riskfaktorer för att utveckla lymfödem, tidiga symtom på lymfödem och var det går att få behandling för lymfödem. Lymfödem relaterat till cancer ska bedömas och behandlas av en lymfterapeut.
Lymfterapeut
- Vid misstanke om lymfödem med svullnad, spänningskänsla eller tyngdkänsla.
- Remiss till lymfterapeut vid lymfkörtelutrymning för förebyggande information om risk för att utveckla lymfödem.
- Bedömning, behandling, egenvårdsråd och utprovning av kompressionsprodukt.
- Information individuellt eller i grupp.
Arbesterapeut
- Bedömning, rådgivning och åtgärd kring svullnad i händer/händerna som inte är lymfödem.
Kontaktsjuksköterska/Sjuksköterska
- Venös insufficiens, svullnad pga cellgiftsbehandling eller DVT.
- Utprovning av stödstrumpor eller kompressionsstrumpor till arm eller ben.
Komplementär och alternativ medicin
Komplementär- och alternativmedicin är ett samlingsnamn för ett stort antal olika metoder som oftast inte finns tillgängliga inom ramen för den vanliga hälso- och sjukvården. Det kan exempelvis handla om naturpreparat, vitaminer eller mineraler, avslappning, massage, yoga, meditation eller akupunktur.
Forskning visar att minst var fjärde patient med cancer använder någon form av komplementär metod. Endast en av tre patienter diskuterar denna behandling öppet med sin vårdgivare inom cancervården trots att över hälften vill ha en sådan dialog. Vårdpersonal får inte rekommendera behandlingsmetoder som saknar stöd i vetenskap och beprövad erfarenhet. I de fall patienten väljer en annan behandling än den som vårdteamet rekommenderar, ska detta respekteras. Patienten bör erbjudas information om eventuella interaktioner.
Majoriteten av användningen sker som komplement till onkologisk behandling med avsikt att öka livskvalitet, lindra symtom från cancersjukdomen eller behandlingen. Patienters stigande intresse för dessa metoder som egenvård kan ses som ett uttryck för ökad patientkompetens samt en önskan om att bidra till sitt välmående.