Navigera till sidans huvudinnehåll

Dansa utan krav för ökad psykisk hälsa bland unga tjejer

Dansa utan krav är en metod för ökad psykisk hälsa för unga tjejer mellan 13-19 år med följande symtom:

  • Stress
  • Nedstämdhet
  • Ont i magen
  • Dålig sömn
  • Huvudvärk
  • Trötthet
  • Värk i nacke/axlar

Deltagarna ses i 75 min två gånger i veckan i åtta månader. Träffarna innehåller moment som  uppvärmning, danskoreografi, eget skapande/gruppövning, stretch, avslappning och reflektion.

Som dansinstruktör i Dansa utan krav! behöver man utbildas i vad den förebyggande och behandlande dansintervention innebär.

Region Jönköpings län står för utbildning av en dansinstruktör per kommun i Jönköpings län.

Kontaktpersoner:
Ida-Klara Johansson, dansinstruktör/projektledare 

ida-klara.johansson@rjl.se

Paula Bergman, folkhälsoplanerare
paula.bergman@rjl.se

Katarzyna Filipowicz. danskonsulent
katarzyna.filipowicz@rjl.se

Bakgrund till dansprojektet

Den psykiska ohälsan bland unga tjejer är alarmerande hög. Nedstämdhet och kroppsliga besvär förekommer dubbelt så ofta bland flickor som bland pojkar oavsett skolår. Vanliga besvär som huvudvärk och magont är kopplade till depression och psykisk sjukdom senare i livet, samt är också förenat med en känsla av utanförskap och nedsatt självkänsla. Flickor med dessa problem tenderar att falla mellan stolarna då de anses för friska för BUP men ändå är i behov av mer stöd än vad skolhälsovården kan erbjuda.

Flickor i tonåren som upplever stress och är fysiskt inaktiva är den grupp som löper störst risk att utveckla smärttillstånd. Det är viktigt att interventioner i fysisk aktivitet är anpassade efter målgruppens intresse. Socialstyrelsen understryker vikten av att strategier vidtas för att förbättra den psykiska hälsan hos unga.

Dansprojektet bygger på forskningsstudie

Dansprojektet bygger på forskningsstudie gjord i Örebro under åren 2008-2011. I studien deltog unga tjejer i ålder 13-18 år med psykosomatiska problemen i en kravlös dansgrupp. Verksamheten hade fokus på rörelseglädje och deltagarna träffades två gånger i veckan i åtta månader. Studien visade att tjejerna mådde bättre efter åtta månaders dans.

Interventionen uppvisar hälsoekonomiska vinster. Kostnadseffektiviteten ligger i besparingar för skolhälsovård i form av minskat antal besök i kombination med interventionens låga omkostnader samt ökad livskvalitet för deltagarna. Studien har publicerats i JAMA Pediatrics och rönt stor uppmärksamhet.