Navigera till sidans huvudinnehåll
Stäng sök Stäng
Du måste ange ett sökord.
Sök

Metoder för medborgarmedverkan


Bakgrund och syfte
Medborgarmedverkan handlar ytterst om demokrati och människors möjligheter att vara medbeslutande kring sitt eget liv. Att kunna påverka tillvaron, att ha makt över sin vardag och känna sig delaktig i samhället är en betydelsefull faktor för hälsan. För att uppnå en mer jämlik hälsa är det av stort värde att även involvera personer som annars har svårt att göra sin röst hörd i samhället. Insatser som utformas i samverkan mellan profession och de man är till för, är ofta effektivare och leder till större delaktighet och nöjdhet.

Syftet med handlingsområdet är att öka kunskapen om vinster med att göra medborgare delaktiga kring beslut utifrån dennes kunskaper och erfarenheter, samt arbeta utifrån medborgarmedverkan som metod.


Mål
• Personal i offentlig verksamhet har kompetens kring metoder för medborgarmedverkan
• Fler utvecklings- och förbättringsarbeten tar hänsyn till medborgares erfarenheter

Kontaktpersoner för handlingsområde
Maria List-Slotte, maria.list.slotte@rjl.se
Paula Bergman, paula.bergman@rjl.se

Nedan ges en beskrivning av ett antal beprövade tillvägagångssätt, utbildningar och andra insatser för att ta del av medborgares erfarenheter.

 

Brukarstyrd brukarrevision

Vad är brukarstyrd brukarrevision?

Brukarstyrd brukarrevision är en granskning av verksamhet som ger vård, stöd eller service till människor utformad och genomförd av brukare eller närstående med egna erfarenheter av likartad verksamhet.

Varför använda sig av brukarstyrd brukarrevision?

Det är både ett användbart verktyg för att omsätta inflytandearbetets mål i praktiken, men också för att få konkreta synpunkter och underlag för kvalitetsutveckling och en mer kostnadseffektiv verksamhet.

Det är ett sätt att utveckla och förbättra verksamheter utifrån ett brukarperspektiv.

När är brukarstyrda brukarrevisoner aktuellt?

Inflytandet sker på verksamhetsnivå vilket innebär möjlighet till medverkan i utveckling och beslut på verksamhetsnivå.

Brukarstyrda brukarrevisioner har använts mest inom område missbruk och beroende, men har även börjat användas inom område psykiatri. Metoden kan också användas inom område äldre, barn och unga samt funktionsnedsättning.

Hur går brukarstyrd bukarevision till?

Revisorerna ska ha genomgått en skräddarsydd utbildning, enligt metod och handledning framtagen av Verdandi i samarbete med tidigare utvecklingsarbetet Kunskap till praktik, inför uppdraget att vara brukarrevisor.

  • Verksamheten beställer revision av Kommunal utveckling. När det finns ett beslut eller överenskommelse om att göra en revision definieras uppdraget tydligt samt vilka som är de berörda parterna.
  • Ansvarig chef för verksamheten ges en genomgång av metoden och en tydlig beskrivning för hur genomförandet ska ske.
  • En grupp brukarrevisorer skaffar sig information om verksamheten via möten med verksamheten, officiella verksamhetsbeskrivningar mm.
  • En tidsplan skapas och enkätfrågor tas fram som grundar sig på uppdraget. Därefter bokar och genomför brukarrevisorerna insamling av enkäter alternativt genomför enkätintervjuer.
  • Sammanställning och tolkning av svaren redovisas i en revisionsrapport och återrapportering till brukare, personal, verksamhetsledning och politiker sker.

Kontakt

Kommer inom kort

Informationsfilm

Filmer om brukarstyrd revision, SKL (nytt fönster)

Mer läsning

Brukar- och patientinflytande - Kunskapsguiden

Att ge ordet och lämna plats, Socialstyrelsen

Kunskap till praktik, SKL

Enkät

Vad är en enkät?

Enkät är ett frågeformulär som kan användas som alternativ till  intervju för att ta del av människors uppfattningar och mående. Den som svarar på enkäten noterar själv sina svar antingen i pappersform eller via dator/surfplatta.  

Varför enkät?

Enkäter kan användas för att undersöka människors uppfattning, attityd eller synpunkt genom att ställa samma frågor till vanligvis ett stort antal människor eller en specifik målgrupp. Enkäter kan också användas vid utvärdering.  När en undersökning ska genomföras som avser en relativt stor grupp människor är enkät att föredra framför intervju då den tidsmässigt kräver mindre tid vid genomförandet jämfört med  intervju.

När kan enkäter användas?

Fördelar med enkät

  • Kan göras på ett stort urval med relativt liten arbetsinsats innan bearbetning påbörjas.
  • Undersökningen kan göras inom ett stort geografiskt område.
  • Undersökningen kan riktas till en bestämd målgrupp.
  • De som besvarar enkäten kan besvara och överväga frågor i egen takt.
  • Frågeformuleringarna är vanligtvis standardiserade det vill säga att frågor och svarsalternativ är samma för alla som besvarar enkäten.
  • De som svarar på en enkät gör det själv vilken minskar risken för påverkan från t.ex. en intervjuare.

Nackdelar med enkät

  • Enkätundersökningar kan ge ett visst bortfall.
  • Antalet frågor bör begränsas (40-50) och enkäten bör inte ta lång tid att fylla i (max 30 min).
  • Vid enkätundersökning har den som besvarar enkäten ingen möjlighet att ställa följdfråga om något är oklart.
  • Personer som har läs- och skrivsvårigheter, funktionsnedsättning eller språksvårigheter kan hamna i bortfallsgruppen.
  • Jämfört med intervju kan inga följdfrågor ställas som förklarar och fördjupar kunskapen av de svar som ges. 

Hur kan enkäter konstrueras?

Det finns flera olika riktlinjer att följa när frågor till formulär ska konstrueras. Nedan följer några:

  • Språket i formuläret bör vara anpassat till sin målgrupp.
  • Varken frågor eller svar ska kunna tolkas på mer än ett sätt.
  • Frågor bör inte formuleras på ett ledande sätt.
  • Kunskapsfrågor bör undvikas.
  • Frågor får bara innehålla en frågeställning åt gången.
  • Frågor ska ha samma logiska ordningsföljd på svarsalternativen.
  • Bestäm i förväg på vilket sätt svaren ska bearbetas och anpassa frågeformuläret därefter.
  • Tips är att testa frågorna på en eller flera personer i din omgivning innan du använder dem i skarpt läge.

Kontakt

Paula Bergman, Folkhälsosektionen
010-242 42 11, 070-698 01 00
paula.bergman@rjl.se

Maria List Slotte, Folkhälsosektionen
010-242 41 87, 0767-242668
maria.list.slotte@rjl.se

Mer läsning

Trost, J. (2001) Enkätboken: Studentlitteratur

Fokusgruppsintervju

Vad är en fokusgruppsintervju?

Fokusgruppsintervju är en form av gruppsamtal/gruppintervju där ett givet ämne diskuteras under ledning av en samtalsledare och en observatör som dokumenterar samtalet och vad som kommer upp.

Varför?

Syftet med metoden är att studera människors föreställningar, kunskaper, attityder och värderingar om ett ämne. En fokusgruppsintervju ger möjlighet att studera diskussionens innehåll men också att studera interaktionen mellan gruppmedlemmarna. Fokusgrupp kan skapa en hög grad av interaktion mellan deltagarna. Gruppdynamiken skapar nya reflektioner bland deltagarna.

När?

  • Då man eftersträvar bred förståelse för hur målgruppen upplever eller resonerar kring ett ämne
  • Önskar förståelse för varför målgruppen
    - gör det de gör
    - tycker som de tycker
    - tycker att något är bra/dåligt
  • Inför enkäter för att hitta relevanta frågeområden
  • Som ett komplement till andra undersökningar.
  • För att samla in kunskap om en grupps uppfattningar som en del i en utvärdering.
  • För att samla in kuskap som en del i ett utvecklings-/eller förbättringsarbete.
  • För att samla in kunskap hur man bör genomföra en ny insats/verksamhet.

Hur?

  • Var två personer –en samtalsledare och en observatör.
  • Antal deltagare: 5– 8 personer är oftast optimal, kan vara fler eller färre beroende på syfte och omständigheter.
  • Välj några få avgränsade teman eller frågeställningar (samtalsguide).
  • Välj en neutral plats med en miljö som upplevs positiv.
  • Lokal som är tillgänglig för alla.
  • Bestäm hur intervjuerna ska dokumenteras och hur resultaten ska sammanställas.
  • Ingen utbilding krävs

Flerstegsfokusgruppsintervju

  • Vid flerstegsfokusgrupper träffas deltagarna vid flera tillfällen. Deltagare i gruppen kan variera men delar av den ursprungliga gruppen finns hela tiden med.
  • Denna metod öppnar upp för flera vinklar och möjlighet till utveckling och förbättring under tid.

Exempel på arbete där intervju i fokusgrupper använts

Kontakt

Paula Bergman, Folkhälsosektionen
010-242 42 11, 0706-98 01 00
paula.bergman@rjl.se

Exemper på hur/var metoden använts

Evidens - fördjupning

  • Peter Esaiasson · Mikael Gilljam · Henrik Oscarsson · Lena Wängnerud (2002)
  • Kvalitativa intervjuer, Jan Trost (2010)
  • Fokusgrupper –om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod,  Victoria Wibeck (2010)
  • Metodpraktikan- Konsten att studera samhälle, individ och marknad, Peter Esaiasson, Mikael Gilljam, Henrik Oscarsson, Lena Wängnerud (2012)

Förbättringsteam

Vad är förbättringsteam?

Förbättringsteam, som vi syftar på här, är en grupp som är sammansatt av olika kompetenser där man gemensamt arbetar med metoder för kvalitetsutveckling av ett område eller verksamhet. Inom psykiatrin kan olika kompetenser handla om att personalerfarenhet blandas med personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa, chef och anhöriga. Det gemensamma är att gruppen har erfarenheter från området man vill förbättra.

Varför använda sig av förbättringsteam?

Syftet med förbättringsteam är att utveckla inflytandearbetet, öka den demokratiska insynen och skapa medskapande verksamheter där utvecklingsarbetet använder sig av en helhetssyn från brukare som använder verksamheter till chefer som är med och beslutar om förändringar.

När är förbättringsteam aktuellt?

Teamen kan vara begränsade till ett mindre område. Exempelvis en vårdavdelning inom psykiatrin. De kan även bestå av en sammansättning som bedriver kvalitetsarbete för ett större område som en kommunal socialpsykiatri med flera enheter. Förbättringsteam i denna text handlar om stöd och vårdverksamheter inom psykiatrin, men kan även finnas inom andra typer av områden.

Hur går användadet av förbättringsteam till?

Denna beskrivning använder sig av studiecirkelmaterialet från NSPH, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa, ”Vi vill och kan förbättra”. Materialet är framtaget med tanke på att sätta ihop en blandad grupp med erfarenheter som tillsammans lär sig förbättringsarbete som ett sätt att kvalitetsutveckla sin verksamhet.

Teamet som bildas träffas under 9-10 studietillfällen och går tillsammans igenom materialet som handlar om att lära känna sin verksamhet, fördjupa sig i förbättringsmetoder och även hitta områden från sin verksamhet som man tillsammans kan testa förbättringsidéer på.

Materialet uppmuntrar till ett jämlikt deltagande där team medlemmarna alla har viktiga bidrag att komma med i form av sin erfarenhet och sitt perspektiv. Efter avslutad studiecirkel kan förbättringsteamet vara en fortsatt grupp som regelbundet träffas och med hjälp av sina nya kunskaper blir en kvalitetsutvecklingsgrupp för sin verksamhet.

Materialet

http://www.nsph.se/projekt/kvalitetsprojektet/studiematerialet-vi-vill-och-kan-forbattra/

Kontakt

Maria Johansson
maria.e.johansson@rjl.se

 

Intervju

Vad är en intervju?

Intervjun innebär en direktkontakt mellan intervjuaren och den som blir intervjuad. Informationen kan samlas in antingen genom intervju vid fysiskt möte eller genom telefonintervju. Samtalet är ett gammalt sätt att förvärva kunskap och kan genomföras individuellt eller i grupp.

Varför använda intervju?

Intervjuer kan användas för att till exempel söka förståelse för hur människor uppfattar sin livsvärld, sitt mående eller en genomförd insats. Samtal ger möjlighet att lära känna andra människor, få veta något om deras erfarenheter, deras känslor och förhoppningar av den värld de lever i. Vid en intervju finns möjlighet för intervjuaren att ställa följdfrågor som förtydligar och fördjupar förståelsen av det som framkommer.

När kan intervjuer användas?

Intervjun kan användas som huvudmetod för att samla in kunskap eller som metod för att komplettera annat insamlat material. Vilken form av intervju som väljs måste alltid ses i förhållande till det syfte, ämne eller tema som ska belysas. Det är av stor vikt att inför intervjuer fundera kring etiska reflektioner som: krav på samtycke, krav på att bli informerad om syftet med intervjun, krav på konfidentialitet, krav på skydd för barn samt särskild hänsyn till socialt svaga grupper.

Hur kan intervjuformulär konstrueras?

Intervjuer kan vara av olika slag:

  • Djupintervju: Samtal som går på djupet med det område som ska belysas.
  • Öppen och ostrukturerad intervju: Har frågeområden, så kallade teman som ofta är förutbestämda. I en öppen intervju är målsättningen att den intervjuade ska berätta så fritt som möjligt om temat.
  • Semistrukturerad intervju: Den vanligaste intervjuformen. Samtalet är inriktat på bestämda ämnen eller frågor som intervjuaren valt i förväg men inte lika strukturerad som enkät.
  • Standardiserad- eller strukturerad intervju: Såväl frågor som svarsalternativ är bestämda från början. Det strukturerade intervjuformuläret är intervjuns motsvarighet till enkäten.

Inför intervju ska det finnas ett tema och en problemformulering för det som ska studeras och viss kunskap eller förförståelse om ämnet. Inför en intervju ska en intervjuguide konstrueras som innehåller centrala teman och frågor som tillsamman täcker det som ska studeras. Vid utförandet av en intervjuguide kan det vara lämpligt att använda "områdesprincipen". Det innebär att intervjuaren börjar med frågor som inte är så känsloladdade utan börjar i utkanten och arbetar sig inåt. Några andra råd på vägen:

  • Innehåller frågan alltför känsliga saker som den intervjuade inte vill uttala sig om?
  • Är frågan tydlig? Kan den enbart tolkas på ett sätt?
  • Är frågan ledande?
  • Kräver frågan speciell kunskap och information som den intervjuade kanske inte har?
  • Ger frågeställningen utrymme för att den intervjuade kan ha egna och kanske otraditionella uppfattnigar?
  • Tips är att testa frågorna på en eller flera personer i din omgivning innan du använder dem i skarpt läge.

Gruppintervju:

Att tänka på om du använder existerande grupper:

  • Utgör redan en social enhet men med risk att de faller in i existerande roller.
  • Ger en inblick i hur individerna interagerar med varandra.
  • Risk att vissa saker inte tas upp (tas för givna eller är tabun).
  • Underlättar rekryteringen.

Att tänka på om du använder nya konstellationer:

  • Risk att blyga personer blir ännu blygare.
  • Finns inga förutfattade meningar om deltagarna.
  • Saknar gruppsamhörighet vilket tar tid att bygga upp.
  • Allt för heterogena grupper riskerar bli konfliktfyllda eller svårt att få gemensamma diskussioner. Ibland är man dock ute efter skillnader.

Kontakt

Plattform medborgarmedverkan
Paula Bergman, Folkhälsosektionen
010-242 42 11, 070-698 01 00
paula.bergman@rjl.se

Maria List Slotte, Folkhälsosektionen
010-242 41 87, 0767-242668
maria.list.slotte@rjl.se

Mer läsning:

Dalen, M (2015). Intervju som metod. Gleerups Utbildning AB

Kvale, S (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur

Trost, J (2009) Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur

Lärcafé

Vad är Lärcafé?

Lärcafé är en pedagogisk modell (inspirerad av norsk Hälsopedagogik) med målsättningen att deltagande patienter/ motsvarande och/eller anhöriga ska få ökad kunskap och lära sig hantera sin livssituation utifrån sina egna behov och resurser, därmed få bästa möjliga livskvalitet.

Lärcafé kan drivas för såväl diagnosgrupper som symptomgrupper alternativt grupper med liknande behov av kunskap. Exempel på målgrupper för tidigare lärcaféer är hjärtsvikt, Parkinsons sjukdom, nacksmärta och föräldragrupper.

Pedagogiken bygger på ett samspel mellan patienter/anhöriga och medarbetare.  Ett ömsesidigt kunskapsutbyte gör att ny kunskap kan inhämtas av alla deltagare.

Personer med egen erfarenhet av att vara patient eller anhörig deltar aktivt i planering och genomförande av lärcaféerna. Patienters och anhörigas frågor och behov styr innehållet i kurserna.

Varför Lärcafé?

Idén med lärcaféer är att patienter/närstående ska bli mer delaktiga genom att

  • stärka förmågan att hantera livet med en kronisk sjukdom
  • skapa nätverk där människor lär av varandras erfarenheter.
  • lära sig söka kunskap som är adekvat
  • stärka det friska hos patienten
  • inspirera till att hjälpa och stödja varandra
  • att med hjälp av ny kunskap tänka i nya banor och att ev försöka förändra sin livsstil.

När är Lärcafé aktuellt?

Lärcafé kan vara aktuellt i de flesta sammanhang där behov av ökad kunskap finns hos patient- och /eller anhöriggrupper. Det kan till exempel vara efter nydiagnosticering men det kan också vara aktuellt efter långvarig sjukdom.  I många fall kan de ersätta tidigare traditionella patientskolor.

Hur går det till?

När behov av en kurs finns anordnas den av en kursledare tillsammans med ”erfaren patient” och en representant för den verksamhet som vanligtvis ansvarar för vården av patientgruppen. Utbildningen planeras av kursledaren och den ”erfarna patienten” där man tar upp om det finns särskilda behov hos gruppen (ex parkinsonpatienterna skulle upp och röra på sig efter ca 15 minuter). Innehållet i kursen planeras första gången då alla deltagare träffas och man jobbar aktivt fram de frågor man vill ha svar på.. 

Lärcaféerna består av 4 - 5 träffar, en gång i månaden och varje träff pågår under 2,5 timmar.
De frågor som deltagarna önskar svar på samlas in och grupperas utifrån vilken profession som bäst lämpar sig att svara. Experterna bjuds sedan in för att svara på frågorna.

Kursledare
För att leda lärcafé kan man med fördel gå en kursledarutbildning. Målsättningen för utbildningen är att få verktyg och metoder för att driva ett eget Lärcafé med en grupp som är lämplig i den egna verksamheten.
Upplägget för utbildningen:

  • Uppstart under en halvdag
  • En heldagsutbildning
  • Start av egen lärcafégrupp med handledning
  • Genomförande av lärcaféträffar (4-5 stycken à 2,5 tim)
  • Uppföljning efter genomförda lärcaféer

Kontakt

Birgitta Ekeberg
birgitta.ekeberg@rjl.se

Delat beslutsfattande (Shared decision making)

Vad är delat beslutsfattande?

Delat beslutsfattande är ett arbetssätt som avser skapa förutsättningar för patienters/brukares delaktighet inom hälsa, vård och omsorg. Metoden bygger på kommunikation och en systematik som är användbar inom såväl psykiatrisk som somatisk vård och omsorg. Syftet är att bygga "partnerskapet" och stödja överrenskommelsen i ett personcentrerat förhållningssätt (se metod för personcentrerad vård).

Delat beslutsfattande underlättar för personerna att ta en aktiv roll i beslut som rör deras hälsa, vård och behandling. Information om tillgängliga alternativ, dess för- och nackdelar och personens egen preferens ska ligga till grund för gemensamt fattat beslut om hälsa, vård och behandling.

För att uppnå en personcentrerad vård är delat beslutsfattande ett användbart arbetssätt.

Varför använda delat beslutsfattande?

Delat beslutsfattande bygger på ett kommunikativt förhållningssätt. Grundförutsättningarna är att samtliga parter (patient/brukare och/eller närstående och profession) ska:

  • vara delaktiga
  • dela samma information om vård och behandlingsalternativ samt dess för- och nackdelar
  • bidra på lika villkor i beslutsfattandet
  • fatta ett beslut i samförstånd, som inte kan ändras annat än i samförstånd

När är delat beslutsfattande aktuellt att använda?

När fler än en (effektiv) behandlingsåtgärd kan erbjudas. När personer ges förutsättningar att delta i beslut om egen vård och behandling, ökar följsamheten till behandling och risken för behandlingsavbrott minskar.

Hur går det till?

Beslutsprocessen består av nio steg:

  1. Uppmärksamma att ett beslut behöver fattas
  2. Beskriva och tydliggöra inblandade personers roller och ansvar
  3. Presentera vård- och behandlingsalternativ
  4. Informera om nytta och riskförhållanden med de olika alternativen
  5. Undersöka patientens förståelse, värderingar och förväntningar
  6. Identifiera inblandade personers preferenser
  7. Diskutera med alla inblandade personer
  8. Fatta ett beslut som alla inblandade samtycker till
  9. Planera uppföljning

Kontakt

Berith Hedberg
Futurum
036 32 10 22
berith.hedberg@rjl.se

Personcentrerad vård

Vad är personcentrerad vård?

Personcentrerad vård handlar om professionens förmåga att se personen bakom patienten/brukaren. Det handlar om en förflyttning från vad till vem och ett arbetssätt som kan beskrivas som ett ”partnerskap” mellan patienter/brukare och professionen. ”Partnerskapet” innebär att båda är jämlika i mötet och har respekt för varandras kunskap. Personcentrerad vård bygger på tre hörnstenar; personens berättelse, partnerskapet mellan personen och professionen och en gemensam dokumentation.

Varför använda personcentrerad vård

För att öka patienters delaktighet i hälso- och sjukvård och omsorg. Främst för att forskning visar att de mänskliga vinsterna är större när patienter/brukare och deras närstående är mer involverade i sin egen hälsa och vård. Forskning visar också att resultaten blir bättre, vård och omsorg effektivare och kostnaderna lägre.

När är personcentrerad vård aktuell?

Personcentrerad vård är alltid aktuellt. Ingen vård och omsorg bör erbjudas och genomföras utan att vara personcentrerad.

Hur går det till?

Det krävs ingen formell utbildning för att arbeta personcentrerat, det handlar mer om ett förhållningssätt. För att en verksamhet ska anses jobba personcentrerat bör gemensamma riktlinjer för arbetet finnas och rutiner beskrivas.

Det är den personliga berättelsen som är kärnan i personcentrerad vård – alltså personens egen beskrivning av sin hälsa, identitet och livssituation. Kombinationen av berättelsen och professionens kunskaper blir ett gemensamt beslutsunderlag för hur den fortsatta vården eller omsorgen ska planeras.

Kontaktperson

Louise Nordlund Johansson
louise.nordlund.johansson@rjl.se

Informationsfilm

Partnerskap - personcentrering inom hälso- och sjukvård (GPCC, Göteborgs Universitet). (Nytt fönster)

Mer läsning

Patientmedverkan, SKL 

GPCC Centrum för personcentrerad vård Göteborg 

 

Tjänstedesign

Vad är tjänstedesign?

Tjänstedesign är ett sätt att genom aktivt medskapande utveckla en tjänst utifrån användarnas (dvs patienter, klienter, brukare, anhöriga och personal) erfarenheter och behov.Tjänstedesign innebär att verksamheten bjuder in användarna i utformningen av tjänsten. Tjäsnstedesign har vidareutvecklats ur industri- och produktdesign.

Varför använda sig av tjänstedesign?

Syftet med tjänstedesign är att anpassa en tjänst så att den möter och tillgodoser användarnas behov i så stor utsträckning som möjligt. Tjänstedesign förväntas leda till ökad kvalitet på vård- och omsorgsinsatser.

När är tjänstedesign aktuellt?

Beroende på typ av tjänst berörs både individ-, verksamhets- och organisationsnivå. Sättet att utveckla en tjänst kan användas inom skilda typer av verksamhet, och är inte begränsad till visst verksamhetsområde.

Hur går tjänstedesign till?

Tjänstedesign genomförs i fyra steg:

  • Skapa förståelse genom att fånga in upplevelser från användare
  • Analysera upplevelser
  • Skapa förståelse samt testa och göra förändringar
  • Använda nya sätt att jobba

För att använda tjänstedesign behövs

  • kunskap om hur användare med olika slags funktionsnedsättningar och med olika maktposition involveras under jämställda former;
  • insikt om betydelsen av att fånga erfarenheter som sedan ligger till grund för utvecklingen av tjänsten;
  • kunskap om hur förändring av en tjänst kan följas upp, analyseras och värderas.
  • Det är bra att anlita någon som är utbildad i tjänstedesign (nytt fönster) eller någon som har använt tjänstedesign med gott resultat.

Kontakt

Kommer inom kort

Information

Den som är nyfiken på tjänstedesign och vill veta mera kan hitta information och inspiration hos

Stiftelsen Svensk IndustriDesign (SVID) (nytt fönster) respektive SKL (nytt fönster).

Exempel

Tjänstedesign har använts för att utveckla daglig verksamhet inom funktionshinderområdet (nytt fönster).

Fler exempel finns inom vårdsektorn (nytt fönster). 

Experience-based co-design

Vad är erfarenhetsbaserad verksamhetsutveckling?

Erfarenhetsbaserad verksamhetsutveckling (Experience based co-design, EBCD) är en strukturerad metod som omfattar fyra specifika steg: 1) Fånga in erfarenheter från patienter/brukare och personal; 2) Förstå vad erfarenheterna innebär; 3) Förbättra med utgångspunkt från de erfarenheter vi fångat in; samt 4) Förnya genom att genomföra de prioriterade förbättringarna. EBCD syftar till att åstadkomma reella förändringar som leder till mer positiva erfarenheter.

EBCD är framtagen och utvecklad av en grupp praktiknära forskare vid Kings COllege i London, England, tillsammans med praktiker.

Varför erfarenhetsbaserad verksamhetsutveckling?

EBCD är ett sätt att skapa delaktighet och inflytande för de personer som verksamheten är till för. EBCD grundas på uppfattningen att både personalen och de personer som verksamheten är till för har erfarenheter av vad som fungerar mer eller mindre bra och därmed kan identifiera situationer som behöver förbättras för att höja kvaliten i verksamheten.

När är erfarenhetsbaserad verksamhetsutveckling aktuell?

EBCD är lämplig att använda vid projekt där erfarenheter och kunskap från både personal och personer med egen erfarenheter behövs för att utveckla verksamheten. Personal och personer med egen erfarenhet arbetar tillsammans med att identifiera förbättringsbehov och att föreslå och pröva nya arbetssätt som gynnar dem båda.

EBCD kan användas på flera olika nivåer. Exempel från regionen är kliniknivå, vid framtagande av indikatorer och i förebyggande arbete.

Hur går det till?

Det krävs ingen särskild utbildning men för att använda metoden krävs att det finns en kunnig/erfaren ledare. Metoden beskrivs i SKL:s broschyr ”Patienter och personal utvecklar vården”. 
Erfarenhetsbaserad verksamhetsutveckling är utvecklad för användning inom människovårdande kontexter, men kan också användas inom andra kundorienterade kontexter.
 

Kontakt

Anna Fabisch
anna.fabisch@rjl.se

Mer information

Länk till EBCD
Experience-based co-design

Länk till SKLs broschyr
Patienter och personal utvecklar vården. Anpassad  till svenska förhållanden

Exempel

"Förebyggande insatser för familjer med missbruk (FIFA)" Iréne Josephson irene.josephson@rjl.se

”Ta fram kvalitetsindikatorer” Anna Fabisch anna.fabisch@rjl.se 

”Förbättra ronden på ortopedkliniken” Malin Skreding Hallgren malin.skreding.hallgren@rjl.se

”Förbättra processer inom psykosvården" Malin Skreding Hallgren malin.skreding.hallgren@rjl.se