Navigera till sidans huvudinnehåll
Stäng sök Stäng
Du måste ange ett sökord.
Sök

Allmänt om sjukskrivning - ersättning, sjukförsäkringen, regler

Ersättning vid sjukskrivning

Arbetssökande som deltar i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd, utvecklings- eller etableringsersättning kan inte få sjukpenning, däremot kan man ha rätt att behålla sin ersättning från Arbetsförmedlingen under sjukfrånvaro. Individen måste själv sjukanmäla sig till Arbetsförmedlingen dag 1. Från dag 8 måste Arbetsförmedlingens läkarintyg lämnas till Arbetsförmedlingen.

Arbetssökande kan få sjukpenning från dag 2 efter Försäkringskassans bedömning. Individen måste själv sjukanmäla sig till Försäkringskassan dag 1 och göra en ansökan om sjukpenning. Från dag 8 måste läkarintyg lämnas till Försäkringskassan. Det gäller exempelvis den som är arbetssökande, den som är ledig med föräldrapenning och i många fall egenföretagare.

Anställda kan få sjukpenning från dag 15, efter Försäkringskassans bedömning. Sjuklön betalas ut från arbetsgivaren dag 2 till 14 av en sjukperiod. Från dag 8 måste den anställde vid sjukfrånvaro visa ett läkarintyg för arbetsgivaren. I vissa fall kan arbetsgivaren eller Försäkringskassan begära ett läkarintyg redan från den första sjukdagen. Sjukanmälan till Försäkringskassan görs av arbetsgivaren dag 15 och individen måste dessutom ansöka om sjukpenning.

Studerande kan i vissa fall behålla sitt studiestöd om hen inte kan studera på grund av sjukdom, efter Försäkringskassans bedömning. Individen måste själv sjukanmäla sig till Försäkringskassan dag 1 och göra en ansökan om att behålla studiestödet under sjukdom. Det finns två möjligheter att behålla studiestödet vid sjukdom:

  • Personen är på grund av sjukdom är helt oförmögen att bedriva sina studier.
  • Personen studerar på heltid men har bara en förmåga att studera på halvtid på grund av sjukdom som medför risk för en eller flera längre sjukperioder. I detta fall behöver individen både ett läkarintyg för sjukpenning (FK 7804) och ett läkarutlåtande för särskilt högriskskydd (FK7262).

Försäkringskassans information om sjukdom vid studier

Försäkringskassans bedömning av arbetsförmåga vid sjukpenning

Läkaren gör alltid bedömningen i förhållande till ordinarie sysselsättning, undantag föräldraledighet och vid studier.

Försäkringskassans bedömning av arbetsförmåga påverkas av sysselsättning och hur länge man varit sjuk:

Arbetssökande: För en person som är arbetssökande bedömer Försäkringskassan arbetsförmågan i förhållande till arbeten på den vanliga arbetsmarknaden redan från början av sjukperioden.  

Anställd: För en person som har en anställning bedömer Försäkringskassan arbetsförmågan olika beroende på hur länge man har varit sjuk. Detta kallas för rehabiliteringskedjan. Se även mer information längre ned om "Övervägande skäl".

Försäkringskassans information om bedömningsgrunderna enligt rehabiliteringskedjan

Egenföretagare: För en person som är egenföretagare bedömer Försäkringskassan arbetsförmågan i förhållande till personens vanliga arbetsuppgifter fram till och med dag 180. Efter det bedöms arbetsförmågan i förhållande till arbeten på den vanliga arbetsmarknaden om inte övervägande skäl talar för att personen är åter i sitt arbete senast dag 365.

Studerande: För en person som studerar med studiestöd bedömer Försäkringskassan arbetsförmågan i förhållande till förmågan att bedriva sina studier.

Föräldraledig: För en person som är ledig med föräldrapenning bedömer Försäkringskassan arbetsförmågan i förhållande till förmågan att vårda barnet.

Försäkringskassans övervägande skäl och oskäligt - vid bedömning av arbetsförmåga mot hela arbetsmarknaden 

Anställd och egenföretagare: Ibland kan Försäkringskassan bedöma att det finns övervägande skäl eller att det är oskäligt att bedöma patientens arbetsförmåga i förhållande arbeten på den vanliga arbetsmarknad vid dag 180.

Om mer talar för än emot att patienten kommer kunna vara tillbaka i sitt arbete i samma omfattning som före sjukskrivningen senast dag 365, kan Försäkringskassan bedöma att det finns övervägande skäl att skjuta upp bedömning mot normalt förekommande arbete till dag 366. Detta gäller alla diagnoser.

Om du som läkare bedömer att patienten förväntas kunna återgå i nuvarande arbete, i samma omfattning som före sjukskrivningen, senast dag 365 är det viktigt att du anger det i Prognos (fält 9).  

  • Det rekommenderas även att en plan för nedtrappning av sjukskrivningen görs i intyget eller beskrivs i fältet för Övriga upplysningar (fält 11).
  • Även om övervägande skäl kan komma att bedömas av Försäkringskassan är det viktigt att inte sjukskriva för längre perioder. Regelbunden uppföljning och ohälsan, sjukskrivningen och planen är lika viktig som tidigare. 

Det kan av Försäkringskassan i vissa fall anses oskäligt att bedöma arbetsförmågan i förhållande till arbete på den vanliga arbetsmarknaden. Nedan visar på fem exempel:

  • Vid allvarlig sjukdom med successiv försämring där arbetstagaren kommer att få svårigheter att på sikt klara även ett annat arbete.
  • Vid allvarlig sjukdom med tillfällig förbättring. Bedömning mot annat arbete ska endast göras om den ökade arbetsförmågan bedöms vara bestående.
  • Vid medicinsk behandling i syfte att förebygga en allvarlig sjukdom och den nedsatta arbetsförmågan beror på behandlingen.
  • Vid långvarig rehabilitering i samband med olyckor och vissa sjukdomar, så länge rehabiliteringen pågår enligt en plan som är godkänd av Försäkringskassan.
  • Vid progressiv sjukdom där arbetsförmågan successivt avtar.

Begreppet allvarlig sjukdom eller skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang, Socialstyrelsen

Semester och sjukskrivning

Avbryt inte sjukskrivningen för semester om inte det är planerat för att patienten ska börja arbeta.

Man kan ta ut semesterdagar samtidigt som man får sjukpenning på hel- eller deltid. Semesterlönen räknas som intjänad lön och påverkar inte utbetalningen av sjukpenningen. När man är deltidssjukskriven och tar ut semester går det alltid åt en (1) hel semesterdag oavsett hur många timmar hen skulle arbetat.

Avslag på sjukpenning och återinsjuknande

Patienten önskar ofta att vården ska ringa Försäkringskassan om frågor kring kommuniceringen eller beslut. I dessa fall ska vården hänvisa patienten att kontakta ansvarig försäkringsutredare som har till uppgift att informera om ärendets handläggning och beslut. I vissa fall kan vården kontakta Försäkringskassan men då är syftet att ge ytterligare uppgifter om funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar, inte för att ifrågasätta Försäkringskassans bedömning. Det rekommenderas att förtydligandet sker skriftligt ex genom att uppdatera befintligt läkarintyg.

Kommunicering
Patienten har fått brev om kommunicering om eventuellt avslag på ny ansökan om sjukpenning alternativt indrag av pågående sjukpenning: Det är inte ovanligt att patienten uppfattar att läkaren skrivit ett ”dåligt” intyg och vill att läkaren ska skriva ett nytt intyg. Har det inte kommit någon begäran om komplettering till vården anser Försäkringskassan att det finns tillräckligt med information i läkarintyget för Försäkringskassan att fatta beslut. Be patienten inkomma med kommunicerings-/beslutsbrevet. Läkaren och/eller rehabkoordinatorn granskar om det saknas någon information i läkarintyget i förhållande till Försäkringskassan motivering i kommuniceringsbrevet.

Om läkaren anser att ytterligare information finns att tillföra görs det via att förtydliga befintligt läkarintyg och på nytt skicka det till Försäkringskassan. 

Om läkaren anser att det inte saknas någon information kan patienten inte få något mer att skicka in från vården till Försäkringskassan. Patienten kan ändå själv inkomma med egna förtydligande uppgifter till Försäkringskassan, helst skriftligt.

I kommuniceringsbrevet står det när senast ny information måste ha inkommit. Patienten, inte vården, kan av sin utredare begära att få längre tid på sig.

Beslut är fattat
Om Försäkringskassan har fattat beslut kan patienten själv begära omprövning.

Om läkaren anser att ytterligare information finns att tillföra görs det via att förtydliga befintligt läkarintyg och på nytt skicka det till Försäkringskassan.  

Om läkaren anser att det inte saknas någon information kan patienten inte få något mer att skicka in från vården till Försäkringskassan. Men patienten har ändå rätt att begära omprövning.

Patienten rekommenderas ta hjälp av t ex närstående eller fackförbund för att läsa beslutsbrevet och skicka in eventuella förtydligande till Försäkringskassan.  

Att begära om omprövningen eller överklagan måste patienten själv göra alternativt ta hjälp av närstående, fackförbund eller jurist. Hänvisa till information om omprövning/överklagan på Försäkringskassans hemsida

Skydda sin SGI vid indragen sjukpenning 

Om Försäkringskassan bedömer att patienten inte har rätt till sjukpenning måste patienten antingen återgå till arbetet eller skriva in sig som aktivt arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Detta är nödvändigt för att behålla den sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Om man inte kan återgå till sitt arbete begär man tjänstledigt på grund av sjukdom från sin arbetsgivare.

Man har 25 dagar på sig att skriva in sig som aktivt arbetssökande på Arbetsförmedlingen för att skydda sin SGI. Patienten bör dock skriva in sig dagen efter man tagit del av beslutet alternativt samma dag som sjukpenningen upphör, eftersom A-kassa/Alfa-kassa inte kan ansökas om för retroaktiv tid.

När man skriver in sig som aktivt arbetssökande på Arbetsförmedlingen är det viktigt att patienten säger att hen kan och vill prova sig mot arbetsmarknaden trots sina besvär. Hen skrivs då in "med begränsning" och kan då få möjlighet till exempelvis anpassningar. Säger man nej till att vara arbetssökande eller prova sig mot arbetsmarknaden bedöms man vara arbetssökande "med förhinder" och man riskerar då att mista både SGI och ersättning från A-kassa/Alfa-kassa. 

Olika scenario, om man inte kan återgå till sitt arbete vid avslag på sjukpenning (begränsad behörighet)

Återinsjuknande 

Återinsjuknande som anställd inom sjuklöneperionden (dag 1-14)

Om en anställd återinsjuknar inom fem kalenderdagar räknas detta som en sammanhängande period av arbetsgivaren och den anställde får inget nytt karensavdrag. Men vad gäller kravet på läkarintyg ses dock inte den nya sjukperioden som en fortsättning på den föregående, utan läkarintyg ska visas från med den åttonde kalenderdagen efter återinsjuknandet. 

Sjukskriven på deltid och blir tillfälligt sjuk på heltid

Patienten ändrar då sin omfattning via ”mina sidor” på Försäkringskassan hemsidan eller använder deras blankett ”Ansökan om sjukpenning, ändrad omfattning”. Det blir ingen karensdag. Om man behöver vara hemma för den nytillkomna sjukdomen mer än sju dagar behöver man läkarintyg avseende detta från och med åttonde dagen.

Anställd som börjat arbeta helt efter sjukskrivning och blir sjuk igen

Om patienten återgår helt i sitt arbete efter en sjukskrivning och insjuknar igen inom 89 dagar bedöms arbetsförmågan från den dag man slutade på i Försäkringskassans rehabiliteringskedja. Detta gäller även om det är en annan diagnos.

Om patienten återgår helt i sitt arbete och minst 90 dagar har förflutit mellan två sjukperioder bedömer Försäkringskassan sjukfallet som nytt dvs. man börjar på dag 1 i Försäkringskassans rehabiliteringskedja. 

Anställd som fått avslag på sjukpenning efter dag 180 och inte kan återgå helt i sitt arbete och blir sjuk igen

Om en patient som fått avslag efter dag 180 ansöker om sjukpenning på nytt och inte kunnat återgå helt i sitt vanliga arbete i minst 90 dagar på grund av sjukdom sedan avslaget, bedöms arbetsförmågan från första dagen mot arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden. Detta gäller även om det är en annan diagnos. Vid korttidsfrånvaro eller längre sjukdom behöver patienten ansöka om sjukpenning med läkarintyg från dag 1. Detta på grund av att det är tidigare (samma) sjuklöneperiod som pågår hos arbetsgivaren eftersom hen inte kunnat återgå i ordinarie arbete minst 1 dag sedan indrag av sjukpenning. Man kan därför inte få ny sjuklön från arbetsgivaren. 

Ersättningsnivåer

image67bcg.png

Aktivitets- och sjukersättning

Aktivitetsersättning:

  • 19-29 år
  • Varaktigt nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel. Med varaktig menas att nedsättningen kan antas bestå i minst ett år.
  • Bedömningen av arbetsförmåga görs i förhållande till alla arbeten på hela arbetsmarknaden, där ingår även särskilt anpassade arbeten och anställningar med anställningsstöd.

Sjukersättning:

  • 19-65 år
  • Stadigvarande nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel. Med stadigvarande menas att nedsättning bedöms bestå för all överskådlig framtid.
  • Bedömningen av arbetsförmågan görs i förehållande till alla arbeten på hela arbetsmarknaden, där ingår även särskilt anpassade arbeten och anställningar med anställningsstöd.
  • Alla rehabiliteringsmässiga och arbetslivsinriktade insatser ska vara uttömda.