Allmänt om sjukskrivning - ersättning, sjukförsäkringen, regler


Ersättning vid sjukskrivning

Arbetssökande som deltar i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd, utvecklings- eller etableringsersättning kan inte få sjukpenning, däremot kan man ha rätt att behålla sin ersättning från Arbetsförmedlingen under sjukfrånvaro. Individen måste själv sjukanmäla sig till Arbetsförmedlingen dag 1. Från dag 8 måste Arbetsförmedlingens läkarintyg lämnas till Arbetsförmedlingen.

Arbetssökande kan få sjukpenning från dag 2 efter Försäkringskassans bedömning. Individen måste själv sjukanmäla sig till Försäkringskassan dag 1 och göra en ansökan om sjukpenning. Från dag 8 måste läkarintyg lämnas till Försäkringskassan. Det gäller exempelvis den som är arbetssökande, den som är ledig med föräldrapenning och i många fall egenföretagare.

Anställda kan få sjukpenning från dag 15, efter Försäkringskassans bedömning. Sjuklön betalas ut från arbetsgivaren dag 2 till 14 av en sjukperiod. Från dag 8 måste den anställde vid sjukfrånvaro visa ett läkarintyg för arbetsgivaren. I vissa fall kan arbetsgivaren eller Försäkringskassan begära ett läkarintyg redan från den första sjukdagen. Sjukanmälan till Försäkringskassan görs av arbetsgivaren dag 15 och individen måste dessutom ansöka om sjukpenning.

Studerande kan i vissa fall behålla sitt studiestöd om hen inte kan studera på grund av sjukdom, efter Försäkringskassans bedömning. Individen måste själv sjukanmäla sig till Försäkringskassan dag 1 och göra en ansökan om att behålla studiestödet under sjukdom. Det finns två möjligheter att behålla studiestödet vid sjukdom:

  • Personen är på grund av sjukdom är helt oförmögen att bedriva sina studier.
  • Personen studerar på heltid men har bara en förmåga att studera på halvtid på grund av sjukdom som medför risk för en eller flera längre sjukperioder. I detta fall behöver individen både ett läkarintyg för sjukpenning (FK 7804) och ett läkarutlåtande för särskilt högriskskydd (FK7262).

Försäkringskassans information om sjukdom vid studier

Försäkringskassans bedömning av arbetsförmåga vid sjukpenning

Läkaren gör alltid bedömningen i förhållande till ordinarie sysselsättning, undantag föräldraledighet och vid studier.

Försäkringskassans bedömning av arbetsförmåga påverkas av sysselsättning och hur länge man varit sjuk:

Arbetssökande: För en person som är arbetssökande bedömer Försäkringskassan arbetsförmågan i förhållande till arbeten på den vanliga arbetsmarknaden redan från början av sjukperioden.  

Anställd: För en person som har en anställning bedömer Försäkringskassan arbetsförmågan olika beroende på hur länge man har varit sjuk. Detta kallas för rehabiliteringskedjan.

Försäkringskassans information om bedömningsgrunderna enligt rehabiliteringskedjan

Egenföretagare: För en person som är egenföretagare bedömer Försäkringskassan arbetsförmågan i förhållande till personens vanliga arbetsuppgifter fram till och med dag 180. Efter det bedöms arbetsförmågan i förhållande till arbeten på den vanliga arbetsmarknaden.

Studerande: För en person som studerar med studiestöd bedömer Försäkringskassan arbetsförmågan i förhållande till förmågan att bedriva sina studier.

Föräldraledig: För en person som är ledig med föräldrapenning bedömer Försäkringskassan arbetsförmågan i förhållande till förmågan att vårda barnet.

Försäkringskassans särskilda skäl och oskäligt - vid bedömning av arbetsförmåga mot hela arbetsmarknaden 

Anställd: Ibland kan det finnas särskilda skäl eller att Försäkringskassan bedömer att det är oskäligt att bedöma patientens arbetsförmåga i förhållande arbeten på den vanliga arbetsmarknad efter dag 180.

Om Försäkringskassan kan bedöma att personen med stor sannolikhet kommer kunna arbeta i samma omfattning hos sin arbetsgivare som före sjukfallet senast dag 365, bedöms arbetsförmågan i förhållande till ett arbete hos arbetsgivaren även efter dag 180. Detta kallas särskilda skäl.

Detsamma gäller om det kan anses oskäligt att bedöma arbetsförmågan i förhållande till arbete på den vanliga arbetsmarknaden. Nedan visar på fem exempel:

  • Vid allvarlig sjukdom med successiv försämring där arbetstagaren kommer att få svårigheter att på sikt klara även ett annat arbete.
  • Vid allvarlig sjukdom med tillfällig förbättring. Bedömning mot annat arbete ska endast göras om den ökade arbetsförmågan bedöms vara bestående.
  • Vid medicinsk behandling i syfte att förebygga en allvarlig sjukdom och den nedsatta arbetsförmågan beror på behandlingen.
  • Vid långvarig rehabilitering i samband med olyckor och vissa sjukdomar, så länge rehabiliteringen pågår enligt en plan som är godkänd av Försäkringskassan.
  • Vid progressiv sjukdom där arbetsförmågan successivt avtar.

Begreppet allvarlig sjukdom eller skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang, Socialstyrelsen

Avslag på sjukpenning och återinsjuknande

Avslag på sjukpenning

Om patienten inte är nöjd med Försäkringskassans beslut kan hen begära att de omprövar beslutet.

Försäkringskassans information om hur ompröva och överklaga ett beslut 

Om Försäkringskassan bedömer att patienten inte har rätt till sjukpenning måste patienten antingen återgå till arbetet eller skriva in sig som aktivt arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Detta är nödvändigt för att behålla den sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Om man inte kan återgå till sitt arbete begär man tjänstledigt på grund av sjukdom från sin arbetsgivare.

Man har 25 dagar på sig att skriva in sig som aktivt arbetssökande på Arbetsförmedlingen för att skydda sin SGI. Patienten bör dock skriva in sig dagen efter man tagit del av beslutet alternativt samma dag som sjukpenningen upphör, eftersom A-kassa/Alfa-kassa inte kan ansökas om för retroaktiv tid.

När man skriver in sig som aktivt arbetsökande på Arbetsförmedlingen är det viktigt att patienten säger att hen kan och vill prova sig mot arbetsmarknaden trots sina besvär. Hen skrivs då in "med begränsning" och kan då få möjlighet till exempelvis anpassningar. Säger man nej till att vara arbetsökande eller prova sig mot arbetsmarknaden bedöms man vara arbetsökande "med förhinder" och man riskerar då att mista både SGI och ersättning från A-kassa/Alfa-kassa.  

Olika scenario, om man inte kan återgå till sitt arbete vid avslag på sjukpenning (begränsad behörighet)

Återinsjuknande 

Anställd inom sjuklöneperioden (dag 1-14)

I sjuklönelagen finns en återinsjuknanderegel som säger att om en anställd börjar arbeta igen inom sjuklöneperioden (dag 1-14) och insjuknar på nytt inom fem kalenderdagar räknas den nya sjuklöneperioden som en fortsättning på den tidigare. Detta gäller även om även det är en annan diagnos. Den anställda ska då inte heller få en ny karensdag (karensavdrag).

Om den anställda återinsjuknar på en ledig dag fortsätter inte sjuklöneperioden att löpa förrän den första dagen som den anställda skulle ha arbetat om hen inte hade blivit sjuk igen.

Anställd som börjat arbeta efter sjukskrivning och blir sjuk igen

Om patienten återgår helt i sitt arbete efter en sjukskrivning och insjuknar igen inom 89 dagar bedöms arbetsförmågan från den dag man slutade på i Försäkringskassans rehabiliteringskedja. Detta gäller även om det är en annan diagnos.

Om patienten återgår helt i sitt arbete och minst 90 dagar har förflutit mellan två sjukperioder bedömer Försäkringskassan sjukfallet som nytt dvs. man börjar på dag 1 i Försäkringskassans rehabiliteringskedja. 

Anställd som fått avslag på sjukpenning efter dag 180 och inte kan återgå helt i sitt arbete

Om en patient som fått avslag efter dag 180 ansöker om sjukpenning på nytt och inte kunnat återgå helt i sitt vanliga arbete i minst 90 dagar på grund av sjukdom sedan avslaget, bedöms arbetsförmågan från första dagen mot arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden. Detta gäller även om det är en annan diagnos. Eftersom det är samma sjukperiod måste patienten också visa läkarintyg redan från första dagen som hen ansöker om sjukpenning på nytt.

Ersättningsnivåer

image67bcg.png

Aktivitets- och sjukersättning

Aktivitetsersättning:

  • 19-29 år
  • Varaktigt nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel. Med varaktig menas att nedsättningen kan antas bestå i minst ett år.
  • Bedömningen av arbetsförmåga görs i förhållande till alla arbeten på hela arbetsmarknaden, där ingår även särskilt anpassade arbeten och anställningar med anställningsstöd.

Sjukersättning:

  • 19-65 år
  • Stadigvarande nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel. Med stadigvarande menas att nedsättning bedöms bestå för all överskådlig framtid.
  • Bedömningen av arbetsförmågan görs i förehållande till alla arbeten på hela arbetsmarknaden, där ingår även särskilt anpassade arbeten och anställningar med anställningsstöd.
  • Alla rehabiliteringsmässiga och arbetslivsinriktade insatser ska vara uttömda.