Meny Stäng
Du måste ange ett sökord.
Sök

Om beslutsstödet vid hjälpmedelsförskrivning


Beslut

I samband med att Region Jönköpings län och samtliga kommuner beslutade om en uppdaterad handbok "Hjälpmedel i Jönköpings län" i oktober 2014 togs även beslut om att beslutsstöd vid hjälpmedelsförskrivning skall införas i vårt län. Efter detta startade utbildning av metodstödjare.

Syfte

Beslutsstödet ska

  • användas för att skapa mer jämlika prioriteringar oberoende av vilken förskrivare som personen möter.
  • vara ett verktyg i den dialog som förskrivaren skall ha med personen för att skapa delaktighet och ge erforderlig information.
  • vara ett stöd i förskrivarens arbete.

I vårt län är det en mycket viktig fråga för våra politiker att vi ger vård på lika villkor i hela länet oavsett var man bor och vilken huvudman som utövar vården. Vi vet idag att det finns skillnader mellan olika områden trots att det gäller samma sorts behov. För att minska dessa skillnader togs beslutet om att införa ett beslutsstöd vid förskrivning av hjälpmedel. Politik och ledning ville ge förskrivarna ett verktyg som skall underlätta detta. Det fanns i samband med beslutet inga tankar på att användningen av beslutstödet ska leda till minskade kostnader.

När skall beslutsstödet användas?

Beslutsstödet skall under 2015 och 2016 användas vid förskrivning av

  • elektriska rullstolar
  • elektriska vårdarmanövrerade rullstolar
  • sinnestimulerande täcken
  • trycksårsbehandlande madrasser och dynor
  • handdatorer och surfplattor
  • hjälpmedel med en större kostnad än 20 000 kronor (inköpskostnad)
  • när valet står mellan en grundmodell med lägre kostnad och ett alternativt hjälpmedel med högre kostnad
  • samtliga hjälpmedel utanför sortiment

Respektive arbetsplats utformar egna rutiner för hur underlagen sparas. Det är bra om de sparas i journalen om den möjligheten finns. Det är endast beslutsstöd i samband med förskrivning av elektrisk rullstol och hjälpmedel utanför sortiment som ska skickas in till HMC.

Under första året efter att förskrivaren deltagit i utbildning ska minst 10 beslutsstöd göras. För de förskrivare som förskriver hjälpmedel sällan, t ex fysioterapeuter och logopeder, så rekommenderar vi att man använder beslutsstödet vid samtliga förskrivningar.

Diskussion pågår om det är möjligt att förenkla beslutsstödet som ska användas i samband med förskrivning av madrasser.

Vem ska göra beslutsstöd?

Alla förskrivare som förskriver hjälpmedel ska använda beslutstödet. Det är arbetsterapeuter, fysioterapeuter, logopeder, sjuksköterskor med flera.

Det är inte enkelt att prioritera

Många förskrivare upplever att beslutstödet är ganska svårt att använda. Beslutsstödet bygger på riksdagens riktlinjer för prioriteringar. Prioriteringar är aldrig lätta att göra men måste göras då vi inte har oändligt med resurser. Vi är skyldiga att se till att sjukvårdens insatser går till de som har störst behov och där de ger störst patientnytta.

Trots att det upplevs svårt finns det en stark tro bland både metodstödjare och förskrivare att man på sikt kommer att ha stor nytta av stödet och att det kommer att leda till mer jämlika bedömningar.

Det är viktigt att beslutsstödet används regelbundet så att förskrivaren upplever trygghet i de olika frågeställningarna och bedömningarna.

Metodstödjare

Varje arbetsplats som förskriver något av ovanstående hjälpmedel har minst en utbildad metodstödjare. Metodstödjarna utbildar på den egna arbetsplatsen och stöttar lokalt i användningen av instrumentet. HMC anordnar regelbunden uppföljning och vidareutbildning av metodstödjarna.

Når vi vårt syfte med beslutsstödet?

För att ta reda på om användning av beslutsstödet leder till mer lika bedömningar vid förskrivning av hjälpmedel genomför vi en uppföljning. Läs mer under pågående aktiviteter.

Beslutsstöd via videosamtal och Mentimeter

Vid metodstödjarträffen den 6 februari 2018 enades vi om att erbjuda ett nytt sätt att arbeta med beslutsstödet på arbetsplatserna. Vid exempelvis en arbetsplatsträff kan vi från Hjälpmedelscentralen medverka via videosamtal och då gemensamt med er gå igenom ett bestlutsstöd på ett fiktivt eller avidentifierat fall genom att medarbetarna registrerar sina "kryss" via Mentimeter i sin mobiltelefon.

Om ni vill prova detta, kontakta Pernilla Volmevik Lundberg eller Carina Svensson på Hjälpmedelscentralen. Ni behöver skicka ett fall till oss i förväg. Ni behöver också ha en utrustning  som lämpar sig för videomöte (dator, projektor, högtalare och helst också web-kamera) och mobiltelefoner med nätuppkoppling.

Metoden och modellen

Dagligen görs många prioriteringar i mötet mellan personal och patienter/brukare. Alltsedan 1997 då den etiska plattformen för resursfördelning introducerades i den svenska hälso- och sjukvården har metodutveckling pågått i syfte att stödja vårdens aktörer i de svåra avvägningar som prioriteringar ofta innebär. Fokus har varit på de stora frågorna, om resursfördelning på landstingsnivå och policybeslut i olika verksamheter. Utvecklingen mot en mer behovsstyrd hjälpmedelsförskrivning i Sverige har också under senare år aktualiserat behovet av redskap för att stödja prioriteringar på individnivå som är tydligare kopplade till den etiska plattformen.

Rapporten * syftar till att beskriva utvecklingen av ett beslutsstöd för prioriteringar på individnivå, hur det har prövats och implementerats i Landstinget i Uppsala län i samband med hjälpmedelsförskrivning. Innehållet i rapporten grundar sig på mångårig, samlad erfarenheter av arbetet med beslutsstödet samt på fokusgruppsintervju med förskrivare och hjälpmedelskonsulenter och en före-eftermätning i form av enkätundersökningar.

Den prioriteringsmodell som idag finns etablerad inom svensk hälso- och sjukvård, Nationella modellen för öppna prioriteringar har i detta arbete anpassats till ett beslutsstöd som är till för att användas på individnivå när det gäller förskrivning av hjälpmedel. Såväl svårighetsgrad, patientnytta och kostnadseffektivitet ingår bland de variabler som ska bedömas och redovisas i ett bedömningsformulär. Bedömningarna görs i graderna mycket stor/mycket hög, stor/hög, måttlig, liten/låg och ingen. Varje skalsteg preciseras i en manual och styr förskrivarens bedömning mot en prioriteringsgrad. Beslutsstödet beskriver också vilka konsekvenserna av olika prioriteringsgrader blir för hjälpmedelsförskrivningen.

Ett syfte med beslutsstödet är att skapa mer jämlika prioriteringar, oberoende av vilken förskrivare som patienten/brukaren möter. Beslutsstödet, infört på ett välorganiserat sätt, kan bidra till men inte ensamt skapa en sådan jämlikhet. Prioriteringsbeslut på individnivå kräver också vägledning i form av en övergripande hjälpmedelspolicy på gruppnivå. I Landstinget i Uppsala län har en sådan policy tagits fram av en politiskt sammansatt grupp. I arbetet med policyn visade sig erfarenheterna från att tillämpa beslutsstödet på individnivå vara ett värdefullt underlag för diskussionerna. Som ytterligare stöd för förskrivarna diskuteras dessutom möjligheten att skapa forum för gemensamma diskussioner kring beslutsstödet med reella fall från verksamheten som grund. Ytterligare utvärderingar i form av interbedömarreliabilitetstest är också planerade. Erfarenheterna från att använda beslutsstöd för prioriteringar på individ inom hjälpmedelsverksamhet visar att arbetssättet befunnits användbart Liknande försök med prioriteringar på individnivå bör prövas även i andra typer av verksamheter och för andra typer av åtgärder inom hälso- och sjukvård än just hjälpmedel.

Källa: *Att prioritera på individnivå: Beslutsstöd vid hjälpmedelsförskrivning 2014:2 i Prioriteringscentrums rapportserie

Länkar och tips

Tips på aktiviteter på arbetsplatsen

 

  • Titta på filmerna från Prioriteringscentrum om de etiska riktlinjerna med jämna mellanrum - det fastnar alltid något nytt!
  • Titta på filmerna från våra egna förskrivare
  • Svårighet - diskutera i gruppen vad ni anser är ett mycket svårt, svårt, måttligt och litet problem. OBS tänk på att det ska vara ett specifikt problem som man bedömer, inte orsaken till problemet eller helhetssituationen. Använd tabellen på sidan 9 i manualen som grund - fyll på den!
  • Om ni har tillgång till Mentimeter kan ni göra ett gemensamt beslutsstöd med hjälp av era mobiltelefoner. Bra att "se" allas resultat på väggen. Diskutera varför ni bedömer lika resp olika för att lära och synkronisera.
  • Träna på att säga nej:
    1. Titta på filmerna med exempel på situationer där ni som förskrivare säger nej till en patients eller annans önskemål och på filmerna om hur några förskrivare använt beslutsstödet i liknande situationer.
    2. Prova praktiskt på någon liknande situation.
    3. Följ upp på nästa träff hur det har fungerat.

Vetenskapliga artiklar

Use of Ball Blanket in attention-deficit/hyperactivity disorder sleeping problems

Allan Hvolby M.D., Ph.D. & Niels Bilenberg M.D., Ph.D.

Resultaten från denna studie visar att användningen av bolltäcke är en relevant och effektiv behandlingsmetod när det gäller att minimera insomningstid för 8-13-åriga barn med ADHD.

Studien tyder på att användning av bolltäcke under 14 dagar förbättrar insomningstid med hänsyn tagen till individuella skillnader, så som dag-till-dag variation och antalet uppvaknanden, till en nivå som kan jämföras med dem som fanns i den friska kontrollgruppen.

Behandling av sömnsvårigheter hos barn med ADHD

Linköpings Universitet Hälsouniversitetet; Läkarprogrammet termin 6 Malin Pettersson

Intervjustudie med föräldrar till 52 barn med ADHD och andra neuropsykiatriska diagnoser som blivit förskrivna tyngdtäcke. Intervjuformuläret fokuserar främst på insomningstid, allmän sömn och ifall barnet blivit påverkat under dagtid.

Resultatet som framkom var positivt. En klar majoritet är mycket nöjda med tyngdtäckets effekt och har sett en förbättring hos sina barn främst vad gäller sömn och insomningstid. En del har även märkt av en förbättring under dagtid.

Cognitive function and assistive technology for cognition: A systematic review 

A. Gillespie, C. Best and B. O'Neill 

En litteratursökning med 89 publikationer som underlag.

Studien styrker att assistive technology så som exempelvis handdatorer med anpassad programvara har använts för att effektivt stödja kognitiva funktioner så som uppmärksamhet, tidsuppfattning, tidsorientering planering och minne.

Effect of Motorized Scooters on Physical Performance and mobility: A Randomized Clinical Trial Helen Hoenig, MD MPH, Carl Peiper DrPH, Lawrence G. Branch PhD, Harvey Jay Coen, MD

Syftet med studien var att studera effekt på fysisk förmåga och daglig rörlighet vid användning av trehjulig elrullstol under tre månader. Man undersökte om ”6-minute walk distance”, förändrades jämfört med en kontrollgrupp. Man undersökte även genom självskattning hur skotern användes i samhället, ev. olyckor vid användningen och personernas nytta. Patienterna hade RA-diagnoser och artros i knäna.

Resultatet visar att 41 % använde sin skoter dagligen, alla använde den flera gånger per vecka. Gångförmågan blev varken bättre eller sämre. Det blev en klar ökning i frekvens av användningen i affärer och till läkarbesök, men ingen ökning i antal ställen man gick till. De flesta var mycket nöjda och över 73% tyckte den var till mycket stor hjälp, 23% till stor hjälp och 4% att den inte varit till hjälp. De som inte var nöjda tyckte att miljön var ett stort problem, kanter, ojämnt underlag, trånga passager t ex.

Electrically powered indoor/outdoor wheelchairs: recipients´ views of their effects on occupational performance and quality of life

Marion May and Sue Rugg

Behovet av elrullstolar har ständigt ökat och kriteriet från ”National Health Service, Guidelines 1996” att brukaren skulle få ökad rörlighet/mobilitet och genom det få ökad livskvaliteten har inte undersökts. Det var utgångspunkten för denna studie. Deltagarnas (20 st) aktivitetsutförande och tillfredsställelse skattades före och efter 4-12 veckors användning med COPM. Intervjuer genomfördes också med en del av deltagarna (6) avseende deras livskvalitet efter att de fått elrullstolen. Alla deltagare hade klart ökade poäng både på aktivitetsutförande och tillfredsställelse, och de flesta kopplade det till elrullstolen. De talar om ökad frihet, behöver inte planera allt i förväg längre, det är frihet, jag är oberoende igen. Någon nämnde att det är negativt med hinder i miljön och att man känner sig socialt osynlig i rullstol.

Litteratur

Att prioritera på indivdnivå - beslutsstöd vid hjälpmedelsförskrivning (nytt fönster)

Webbsidor

Prioriteringscentrum Linköpings universitet

Prioriteringscentrum Linköpings universitet (nytt fönster)

Beslutsstöd för prioriteringar på individnivå (nytt fönster)

Nationella modellen (nytt fönster)

Film om den etiska plattformen för prioritering (nytt fönster)

Socialstyrelsen

En kartläggning avseende förskrivning av hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning. Kartläggningen har fokuserat på tre frågeställningar:

  1. I vilken omfattning har förskrivningsprocessen studerats i sin helhet?
  2. Vilket kunskapsstöd finns för att förskrivningsprocessen med dess ingående delar påverkar nöjdheten med förskrivet hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning?
  3. Vilket kunskapsstöd finns för att delaktighet i förskrivningsprocessen påverkar nyttan och användning av hjälpmedlet?

Kartläggning av vetenskapliga studier kring förskrivningsprocessen (nytt fönster)

Uppsala län

Policy för hjälpmedelsförskrivning (nytt fönster)

Beslutsstöd för behovsbaserad hjälpmedelsförskrivning (nytt fönster)

Kommunförbundet Skåne

Beslutsstöd (nytt fönster)