Läkare undersöker barn. Mamma står bredvid.

Personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp

Vad är personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp?

Personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp talar om hur kroniska och allvarliga sjukdomstillstånd ska hanteras utifrån aktuella kunskapsstöd. De förklarar när saker ska ske, av vem och hur. Vårdförloppen införs i hela Sverige. På så sätt blir det lätt att göra rätt för medarbetarna, och vården blir jämlik för patienten.

Personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp tas fram inom Nationellt system för kunskapsstyrning i hälso-och sjukvård enligt en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner. Nationella arbetsgrupper tillsätts som arbetar fram ett vårdförlopp och en konsekvensbeskrivning. Vårdförloppen skickas sedan ut på öppen remiss innan de beslutas och fastställs i styrgruppen för nationellt system för kunskapsstyrning hälso-och sjukvård (SKS). Vem som helst har möjlighet att svara på remissen.

Varför införs vårdförlopp?

Många personer berörs av personcentrerade sammanhållna vårdförlopp (PSVF) då nästan halva Sveriges befolkning har en kronisk sjukdom. Var femte person under 20 år har minst en kronisk sjukdom och en fjärdedel av befolkningen har mer än en kronisk sjukdom.

PSVF skapar förutsättningar för delaktiga och trygga patienter, tydliga och enkla rutiner för medarbetarna och våra gemensamma ekonomiska resurser används på ett bättre sätt.

Vårdförloppen ska bidra till en jämlik och god vård och omsorg till alla patienter oavsett vem man är, eller var man bor. Patienten ska känna sig trygg, veta vad som ska hända i nästa steg och förstå vilka delar man ska ta ansvar för själv, och vilka delar vården tar ansvar för.
Vårdförloppen gör det tydligt och enkelt för vårdens medarbetare att veta vad som ska göras och när. Vårdförloppen kommer också bidra till att göra det enklare att ta vara på patientens egen kunskap.
När Sveriges regioner gör på samma sätt, blir det inte bara mer jämlikt för patienterna. Det blir också lättare att samverka med varandra, vilket i sin tur gör att vi använder våra gemensamma skattemedel mer effektivt.

Därför behövs vårdförlopp för stroke och TIA

Det finns skillnader som inte är motiverade, när det gäller strokevårdens tillgänglighet och kvalitet. Vårdförloppet baseras på praktiskt tillämpning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer, vilket ger en god och jämlik vård vid stroke och TIA.

De övergripande målen för vårdförloppet är att hålla nere tiden till akut behandling, ge lämpligt omhändertagande inom slutenvården och säkerställa att det finns goda förutsättningar för verksamheten på de aktuella sjukvårdsenheterna.

Därför behövs vårdförlopp för reumatoid artrit

Tidig diagnostik och behandling samt tät monitorering är avgörande för att minska risken för funktionsnedsättning och komplikationer av reumatoid artrit (RA).

I nuläget skiljer det sig åt mellan olika regioner i landet, hur snabbt patienten får ett första besök i reumatologisk specialiserad vård. Andelen nydiagnostiserade som erbjuds strukturerad kontakt med reumatologiska team skiljer sig också åt.

Vårdförloppet ger ökad möjlighet för patienten att få bästa tänkbara behandling för sin RA utifrån aktuell kunskap och tillgänglig evidens.

Vårdförloppet verkar i linje med omställningen till nära vård genom att:

ge bättre förutsättningar för ökad samverkan mellan specialistvård och primärvård.
ge ökad delaktighet för patienter.

Därför behövs vårdförlopp för höftledsartros inom primärvård

Det är stor variation mellan olika regioner i landet hur patienter med höftledsartros tas om hand. En del patienter remitteras i ett för tidigt skede till röntgen och ortopedisk bedömning. Det kan leda till att grundbehandlingen blir försenad.

Genom vårdförloppet utreds, behandlas och omhändertas patienterna i enlighet med nationella behandlingsriktlinjer. Patienterna får grundbehandling tidigare, vilket kan bidra till minskade symtom och funktionsnedsättningar.

Vårdförloppet verkar i linje med omställningen till nära vård genom att:

styrning till att fysioterapeuter i primärvården tar hand om patienter i större utsträckning.
grundbehandling inom primärvården erbjuds innan remiss skrivs för ortopedisk bedömning.

Hur införs vårdförlopp i Jönköpings län?

Införandet av vårdförloppen i Jönköpings län baseras på en modell under fyra månader enligt en struktur som är densamma för alla vårdförlopp.

Schematisk modell för införande

Kontaktperson för PSVF

För primärvården utses en kontaktperson för varje vårdcentral. Dessa kontaktpersoner bildar ett Kontaktpersonsnätverk, som finns etablerat sedan hösten 2020. Kontaktpersonens uppdrag är att samordna arbetet med PSVF inom vårdcentralen och har i uppdrag att vara länken mellan sin egen verksamhet och projektet.

För specialistvården utses en kontaktperson för kliniken som ansvarar för att bilda en arbetsgrupp med de olika professionerna som ingår i aktuellt vårdförlopp. Arbetsgruppen och dess deltagare ansvarar för att länsperspektivet beaktas.

Månad 1: Nuläge

Verksamheten som berörs av vårdförloppet identifierar vad som skiljer det nuvarande arbetssättet mot det framtagna vårdförloppet genom att genomföra en GAP-analys.

Månad 2: Nyläge

Verksamheten tar fram en handlingsplan för vad som ska göras för att anpassa arbetssätten till vårdförloppet samt hur, när och vem som ansvarar för vad. Verksamheten arbetar sedan utifrån aktiviteterna i handlingsplanen. Konkreta exempel på aktiviteter som ska ingå i månad 2 är att ta fram en länsgemensam rutin samt informera och utbilda medarbetarna kring de nya arbetssätten inklusive strukturerad vårdinformation.

Månad 3: Införa arbetssätt

Verksamheten inför arbetssätten enligt vårdförloppet och säkerställer att de följs. Verksamheten identifierar eventuella brister eller otydligheter i de rutiner som är gemensamma för länet.

Månad 4: Utvärdera

Verksamheten och projektledningen utvärderar hur införandet under månad 3 gick och gör anpassningar och insatser vid behov. Projektledningen förbereder överlämnande till drift- och förvaltningsorganisationen samt rapporterar till sjukvårdens ledningsgrupp som är styrgrupp.

Godkända vårdförlopp (A-Ö)

Höftledsartros – primärvård

Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp för höftledsartros – primärvård, införs mellan september 2020 och september 2021. På grund av coronapandemin är månad 2 i införandemodellen förlängd med åtta månader.