Meny Stäng
Du måste ange ett sökord.
Sök

Smärtrehabilitering på Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Jönköping


Rehabiliteringsmedicinska kliniken erbjuder multimodal smärtrehabilitering på specialistnivå (MMR2), långvarig komplex icke malign smärta. Vi tar emot patienter från hela Jönköpings län. Kliniken har lång erfarenhet av teamarbete och smärtrehabilitering utifrån den biopsykosociala modellen. 

Ackreditering 

Smärtrehabiliterings programmet är ett av kliniken ackrediterade rehabiliteringsprogram. Organisationen CARF (Comission on Accreditation of Rehabilitation Facilities) genomför kvalitetsgranskning av vård och omsorg i hela världen. Kliniken har varit ackrediterad sedan 2006. Vår nuvarande ackrediteringsperiod är 2018-2021.

Syfte och mål

Syftet med rehabiliteringen är att förbättra individens smärthantering. Rehabiliteringen är inriktad på att öka aktivitetsnivå och delaktighet i vardagen genom förbättrad fysisk förmåga, psykisk hälsa och social förmåga. Viktigt är att rehabiliteringen i första hand inte syftar till smärtreducering även om detta kan bli en sekundär effekt i ett längre perspektiv.

Målsättningen är arbetsåtergång, alternativt förebygga/minska sjukskrivning. Målen för rehabiliteringen utgår från aktivitet/delaktighet enligt ICF.  Alla patienter sätter individuella mål för sin rehabilitering. Rehabiliteringen inriktar sig på beteendeförändring och samt ge ökad acceptans.

Resultat

Utvärdering och uppföljning av smärtrehabilitering sker via Nationellt Register för Smärta (NRS). Följande siffror är baserade på ettårsuppföljning från 2019 års statistik.

Vid avslut svarar 82% att förmågan att hantera livssituationen i stort har förbättrats i hög grad eller i viss mån.

93% är mycker nöjda eller nöjda med sin rehabilitering.

98% är mycket nöjda eller nöjda med bemötande.            

Vilka patienter är aktuella?

  • medicinskt färdigutredd gällande smärttillstånd
  • arbetsför ålder
  • behov av rehabilitering på specialistnivå, samordnat multiprofessionellt team
  • kunna vara aktiv i rehabiliteringsprocessen och sätta relevanta mål
  • förväntas kunna medverka och lära sig färdigheter i grupp
  • kunna klara resa mellan boende och Länssjukhuset Ryhov alternativt kunna klara boende på patienthotell, med 4 mils resa enkel väg 
  • motiverad till förändringsarbete
  • trolig arbetsåtergång
  • arbetssituation som tillåter deltagande

Vilka patienter är inte aktuella?

  • pågående medicinsk/farmakologisk behandling och/eller utredning som negativt påverkar förutsättningarna för rehabiliteringsinsats
  • substansberoende av alkohol, narkotika och narkotika klassade läkemedel
  • sociala och/eller ekonomiska svårigheter eller bristande omgivande stöd som hindrar patienten från att fokusera på eget förändringsarbete
  • allvarlig psykisk ohälsa i behov av behandling eller samt akut kris som kan påverka rehabiliteringen

Remisshantering

Remiss skickas via Cosmic. Det är viktigt att patienten är införstådd med remissens syfte och att den skickas. Patienten kan även skicka egenremiss till kliniken via 1177.

Innehåll i remiss till Rehabiliteringsmedicinska kliniken

Remissbekräftelse skickas hem till patienten tillsammans med frågeformulär NRS (Nationellt Register för Smärta) samt skriftlig information. Bedömning sker utifrån angivna kriterier av läkare och sjuksköterska. Vid denna bedömning har remissbedömare, även tillgång till frågeformulär (NRS) ifyllt av patient som underlag. Bedöms remissen aktuell kallas patienten till läkarbesök alternativt teamutredning. Om remissen avvisas, lämnas förklaring samt eventuella förslag på medicinska åtgärder.

Utredning 

Vid smärtutredning träffar patienten läkare, fysioterapeut/sjukgymnast och psykolog. Utredningen syftar till kartläggning av smärtans konsekvenser fysiskt, socialt, psykologiskt och arbets- alt studiemässigt. Som grund finns även patientifyllt frågefomulär (NRS) samt valida och reliabla självskattningsinstrument. 

Nybesök

Patienten träffar läkare för en första bedömning.

Rehabilitering hos oss

Vi erbjuder en samordnad rehabilitering där multiprofessionellt teamarbete utgör kärnan. Patienten är den viktigaste medlemmen i teamet. Teamet består av arbetsterapeut, fysioterapeut/sjukgymnast, psykolog, läkare och sjuksköterska. Närstående är välkomna att vara delaktiga i patientens rehabilitering genom deltagande vid teammöten och närståendeträff.

Återkoppling sker i form av avstämningsmöten och/eller överrappportering till aktuell vårdgivare och till andra instanser (Försäkringskassan, arbetsgivare, arbetsförmedling etc.

Program

Smärtprogrammet innebär dagrehabilitering, tre heldagar per vecka under fem veckor på kliniken. Under första veckan upprättas en individuell rehabplan tillsammans med patienten. Planen innehåller såväl långsiktiga mål som delmål för den aktuella rehabiliteringsperioden. I rehabplanen lyfts patientens resurser, styrkor och förmågor. För patient med längre resväg än fyra mil, finns möjligheten till kostnadsfri övernattning på patienthotell Savoy i Jönköping.

Efter programveckorna följer sen sex tillämpningsveckor där patienten förväntas aktivt tillämpa nya strategier och kunskaper utifrån sin rehabplan i arbete, fritid och hemmiljö. Teamet finns som en resurs att vända sig till under denna period.

Tillämpningsfasen avslutas med en uppföljningsdag på kliniken. Patienten gör tillsammans med teamet en samlad bedömning av rehabiliteringsperioden; vilka mål som uppnåtts, vilka som inte uppnåtts och hur patienten kan nå en ökad måluppfyllelse. En avslutande rehabplan med teamets rekommendationer upprättas tillsammans med patienten. 

Epikris skickas till inremitterande instans. Avstämningsmöte och/eller överrapportering kan ske efter utskrivning om behov finns. Eventuellt avstämningsmöte samordnas av ansvarig rehabkoordinator.

Uppföljning sker även ett år efter avslutat program i form av frågeformulär(NRS), vilket skickas hem till patienten.

Vid behov finns möjlighet till individuell rehabiliteringsperiod. 

Innehåll i smärtrehabilitering

Fysioterapeut/Sjukgymnast:

Under programmet träffar deltagaren fysioterapeut/sjukgymnast både individuellt och i grupp. Deltagaren deltar i avspännings-och mindfulnessträning i grupp som leds av fysioterapeut/sjukgymnast och psykolog. Under fysträningspassen får deltagaren göra en långsiktig plan för regelbunden träning och prova på olika träningsformer, även teoretiska delar förekommer. Träningen bedrivs sedan både på kliniken och hemorten och följs upp med hjälp av träningsdagbok. Träningen har fokus på att möjliggöra träning för hela kroppen, trots smärta i vissa områden. Målet är att optimera fysisk aktivtet, uppnå allmänna hälsoeffekter, få ökad medvetenhet och flexibilitet runt hållnings-och rörelsemönster, att återta kroppsliga funktioner som rörlighet, symmetri, balans och stabilitet.

Psykolog:

Patienten träffar psykolog i gruppbehandling i veckovisa träffar. Syftet är att få kunskap om hur smärtproblematik utvecklas ur ett psykologiskt perspektiv och få redskap för att hantera de svårigheter som smärtan ger upphov till i vardagen/arbetslivet. Individuella samtal utifrån patientens behov kan förekomma. Vid behov av längre insats än rehabiliteringsperioden erbjuder sker remittering till berörd instans.

Psykologens arbete baseras på Kognitiv beteendeterapi(KBT) med särskilt fokus på Acceptance and Commitment Therapy (ACT). I denna modell ligger fokus på individens egna ansvar gällande förändring, vilket skiljer arbetet från de mer passiva behandlingarna. Målet är att göra patienten drivande i sin egen rehabilitering med tanke på att processen kommer pågå långt efter det att sjukvårdens insats är avslutad. Det övergripande syftet är att deltagaren ska få ökad förmåga att aktivt kunna välja hur hen agerar i olika situationer för att leva i enlighet med sina värden och mål. Genom upplevelsebaserade övningar och hemuppgifter prövar deltagaren  olika förhållningssätt till tankar och känslor samt tränar på att bryta sina dysfunktionella beteendemönster som skapar lidande.

Arbetsterapeut:

Arbetsterapeut träffar patienten både individuellt och i grupp under programmet. Arbetsterapeuten handleder och medvetandegör individen vad gäller balans mellan aktivitet och vila och informera patienten om olika strategier såsom prioritera, planera, pausera, variera samt förändra aktivitetsmiljö.

Aktivitetsbalans, problembaserat lärande med syfte att ge ökad kunskap om de egna aktivitetsstrategierna ingår. Upplevelsebaserad inlärning är en del av programmet där deltagarna får träna på att uppmärksamma och utmana invanda beteenden i aktivitet. Fokus ligger på ökat utförande av värdefulla aktiviteter i vardagen. Genomgång av praktisk ergonomisk kunskap i meningsfulla aktiviteter. Stöttar vid planering av arbetsåtergång. Arbetsterapeuten deltar vid behov i planerade avstämningsmöten/trepartsmöten.

Läkare:

Läkaren gör en medicinsk bedömning inför program. Läkaren träffar patienten vid ett par tillfällen under programmet, dels i samband med undervisning i förklaringsmodellen gällande smärta, team möten och vid behov individuellt. Läkarens uppgift är att ge en ökad förståelse för den komplexa smärtupplevelsen samt hur långvarig icke malign smärta uppstår. Vidare kan läkare hjälpa till att se över och vid behov fasa ut olämplig medicinering samt lägga upp en plan för bättre sömn. Målet är en långsiktig plan för arbete/studier.

Sjuksköterska:

Möter och ger information till patienten angående deras programveckor.

Föreläsning och diskussion i workshop om deras arbetsverktyg -  rehabplan och hjäpen "mitt underlag" för att komma förberedd till sina teammöten.

Har hälsosamtal om levnadsvanor. Workshop - levnadsvanor och vid behov fortsatt samtal kring rökstopp, alkohol och kost.

Uppföljande reflektion under programveckorna. 

Sjukskrivningsansvar vid deltagande i MMR2

Patient som ej är sjukskriven

Rehabmedicin ansvarar att sjukskriva i förebyggande syfte (förebyggande sjukpenning) för behandlingsperioden.

Patient som är deltidssjukskriven via primärvården

Primärvården fortsätter att deltidssjukskriva. Rehabmedicin ansvarar att sjukskriva resterande procentgrad upp till heltid i förebyggande syfte (förebyggande sjukpenning) för behandlingsperioden.

Patient som är heltidssjukskriven via primärvården

Primärvården fortsätter sjukskrivningen under behandlingsperioden.

Övrigt

Skulle sjukskrivningsbehov uppstå före/efter avslutad behandlingen är det primärvården som gör den medicinska bedömningen och i så fall ansvarar för sjukskrivningen.