Navigera till sidans huvudinnehåll
Stäng sök Stäng
Du måste ange ett sökord.
Sök

Frågor och svar om vaccin mot covid-19

Vad innehåller vaccinet?

mRNA-vaccinerna (från Pfizer/BioNTech och Moderna) innehåller: mRNA, lipider (inklusive polyetylenglykol (PEG)) samt salter, socker och buffert.

Vaccinet från Astra Zeneca innehåller: schimpans-adenovirus som kodar för SARS‑CoV‑2 spike-glykoprotein (ChAdOx1‑S), L-histidin, L-histidinhydrokloridmonohydrat, magnesiumkloridhexahydrat, polysorbat 80 (E 433), etanol, sackaros, natriumklorid, inatriumedetat och vatten.

Inget av vaccinerna innehåller ägg, gelatin, latex eller konserveringsmedel. Vaccinerna innehåller inget adjuvans.

Hur bra skydd ger vaccinet?

I studier gav vaccinen från Pfizer/BioNTech och Moderna 94-95 % skydd och vaccinet från Astra Zeneca 62 % skydd.

Observera att dessa siffror gäller skydd mot något symtom på covid-19. När det gäller skydd mot allvarlig sjukdom eller död verkar skyddseffekten vara högre än så, även för vaccinet från Astra Zeneca.

Kan AstraZenecas vaccin ges till personer över 65 års ålder?

Ja, AstraZenecas vaccin rekommenderas just nu bara för personer över 65 år. Utredning pågår kring de misstänkta ovanliga men allvarliga biverkningar man sett hos några få individer som nästan alla varit under 65 års ålder. 

Från början fanns endast begränsade data för personer över 65 år, men nu visar tre stora studier från Storbritannien att AstraZenecas vaccin har en god skyddseffekt även för personer som över 80 år, och att skyddseffekten är i nivå med övriga godkända vacciner.

 

När kommer skyddseffekten?

Man anses ha ett fullgott skydd 2 veckor efter man har fått andra dosen. 

Hur länge varar skyddseffekten?

Det är okänt hur länge skyddseffekten av vaccin varar och om det kommer att krävas upprepade doser av vaccinet.

Kan man mäta skyddseffekten med antikroppstest?

Antikroppstest rekommenderas generellt inte för att värdera skyddseffekten av vaccinet. Det är idag okänt vilken typ och vilken nivå av antikroppar som motsvarar immunitet.

Måste båda doserna ges med samma vaccin?

Ja, båda doserna ska ges med samma vaccinsort. För personer under 65 år som erhållit en dos av Astras vaccin rekommenderas dock en andra dos av ett annat vaccin (Comirnaty eller Moderna) efter 12-15 veckor.

Vad händer om dosintervallet blir för långt?

Om dos 2 fördröjs av någon anledning så bör den ges så snart som möjligt. Det finns ingen fastställd gräns när det skulle vara "för sent" att ge dos 2.

Erfarenheter från andra vacciner visa att dosintervallet i regel kan vara mycket långt utan att det påverkar det skydd man får när väl den andra dosen är given. Däremot riskerar individen att ha ett otillräckligt skydd under tiden mellan dos 1 och dos 2.

Kan andra vaccin ges samtidigt som covid-vaccin?

Det är inte studerat om annan vaccination påverkar skyddseffekten av covid-vaccin. Erfarenheten från andra vaccin är att det i regel går bra att ge flera icke-levande vaccin samtidigt, men det är lite mer osäkert med dessa helt nya vaccin än så länge. Dessutom kan det vara svårt att värdera eventuella biverkningar om flera vaccin ges samtidigt eller med täta intervall. Därför rekommenderas att man i första hand undviker annan vaccination en vecka före eller efter vaccination mot covid-19. I enskilda fall kan dock undantag göras från detta, om nyttan med att ge flera vaccin tätare än så bedöms som stor.

Kan en person som exponerats för covid-19 vaccineras?

En person som exponerats för covid-19 ska begränsa sina kontakter och inte gå till vårdcentralen för vaccination förrän inkubationstiden löpt ut, för att inte riskera att utsätta andra för smitta.

Det finns däremot inga hinder för att vaccinera på exempelvis ett äldreboende där smittspridning förekommer, förutsatt att den som vaccineras är symtomfri och att vaccination kan genomföras på ett smittsäkert sätt.

Troligen har inte vaccinerna tillräckligt snabb effekt för att användas som post-expositionsprofylax eller för att på annat sätt stoppa ett pågående utbrott.

Vad gäller för barn?

Generellt erbjuds inte barn vaccination mot covid-19 i nuläget. Ungdomar 16-17 år kommer att erbjudas vaccination lite längre fram, troligen från augusti eller september.

Barnläkarföreningen har rekommendationer om vaccination mot covid-19 för begränsade patientgrupper i åldersgruppen 12–17 år. Det handlar om särskilda grupper med allvarliga bakomliggande kroniska tillstånd.

Det enda vaccin som i nuläget är aktuellt för barn är Pfizers/BioNTechs vaccin Comirnaty som är godkänt från 12 år.

Vilka biverkningar ger vaccinet?

Milda biverkningar som smärta på stickstället, huvudvärk, trötthet, feber, muskel- och ledvärk är vanliga. Så mycket som 80 % kan känna av något av dessa symtom. Äldre personer verkar uppleva färre biverkningar än yngre. Besvären kommer vanligen inom tre dagar från vaccinationen och försvinner i regel inom några dagar. Feber är vanligare efter andra dosen jämfört med efter första.

Allvarliga biverkningar är sällsynta. Allvarliga allergiska reaktioner har inträffat med alla olika vaccinsorterna i en frekvens av 1-2 fall per 100 000 givna vaccindoser. Just nu utreds också några fall av misstänkta biverkningar med påverkan på koagulationssystemet med blödningar, tromboser och trombocytopeni. Orsakssambandet är fortfarande oklart.

Kan febernedsättande medel ges mot biverkningar?

Teoretiskt skulle inflammationsdämpande medel kunna ge ett något sämre immunologiskt svar på vaccinet. Det finns dock inga studier som undersökt om detta påverkar effekten av vaccin mot covid-19.  Det rekommenderas inte att rutinmässigt ge febernedsättande medel eller värktabletter i förebyggande syfte eller mot mycket milda besvär, men vid besvärande feber eller värk kan exempelvis paracetamol eller NSAID användas.

Ska en person som får misstänkta biverkningar testas och stanna hemma?

Milda symtom som ont i armen efter sticket eller lättare huvudvärk, muskel- eller ledvärk som debuterar inom två dagar från vaccinationen kan i regel tolkas som vaccinbiverkan. I så fall behöver inte personen stanna hemma eller testas för covid-19.

En person som får feber efter vaccination ska stanna hemma. Om febern snabbt går över utan att några andra symtom tillkommer kan personen återgå i arbete vid feberfrihet, utan testning.

Vid luftvägssymtom bör personen stanna hemma och testa sig för covid-19.

En person som nyligen exponerats för covid-19 som närkontakt eller hushållskontakt ska alltid stanna hemma och testa sig redan vid milda symtom.

Ska biverkningar anmälas?

Ja, hälso- och sjukvårdspersonal som får kännedom om misstänkta biverkningar av ett läkemedel är skyldiga att anmäla detta till Läkemedelsverket. Redan misstanke om en biverkning av läkemedel ska rapporteras, det behöver inte vara bekräftat att reaktionen hade ett säkert samband med vaccinationen. Allvarliga eller tidigare ej kända biverkningar är särskilt angelägna att rapportera.

Alla läkare, tandläkare, sjuksköterskor och farmaceuter kan rapportera. Patienten (eller en närstående) kan också själv rapportera misstänkta biverkningar.

Rapportera biverkningar Läkemedelsverket

Ska vaccinerade personer provtas för covid-19 vid symtom?

Än så länge rekommenderas att prov för misstänkt covid-19 tas på samma indikationer som tidigare, oavsett vaccinationsstatus.

Ska den som redan haft covid-19 vaccineras?

Ja, även den som haft en bekräftad infektion med covid-19 eller som har påvisade antikroppar rekommenderas vaccination.

Vaccin ska dock inte ges förrän personen tillfrisknat från sin infektion och smittfriförklarats. Det innebär i de flesta fall att det ska ha gått minst sju dygn från symtomdebut och att personen ska vara feberfri och känna sig allmänt förbättrad sedan minst två dygn. För personer i äldreomsorg, med allvarlig sjukdom som vårdats på sjukhus eller krafigt nedsatt immunförsvar gäller längre tider, se Smittfriförklaring.

Observera att detta är minimitider och att det ofta kan vara klokt att vänta något längre tid efter genomgången infektion.

Vid brist på vaccin kan den som haft covid-19 de senaste sex månaderna eventuellt avvakta något med vaccination, då en sådan person troligen har låg risk för att insjukna igen den närmsta tiden.

Ska man vaccinera personer med långvariga symtom efter covid-19?

Utredning och sammanställning av denna grupp av patienter pågår och Socialstyrelsen har ansvar för denna fråga. Vaccination för dessa personer kan endast bedömas utifrån det kunskapsunderlag som kommer att tas fram och utifrån individuell bedömning och risk-nytta analys som utförs av behandlande läkare.

Ska den som insjuknar i covid-19 efter en dos vaccin ges en andra dos?

Ja. Innan den andra dosen ges ska personen uppfylla kriterierna för smittfriförklaring. Det innebär i de flesta fall att det ska ha gått minst sju dygn från symtomdebut och att personen ska vara feberfri och känna sig allmänt förbättrad sedan minst två dygn. För personer i äldreomsorg, med allvarlig sjukdom som vårdats på sjukhus eller krafigt nedsatt immunförsvar gäller längre tider, se Smittfriförklaring.

Observera att detta är minimitider och att det ofta kan vara klokt att vänta något längre tid efter genomgången infektion.

Vilka råd och riktlinjer gäller för den som är vaccinerad?

Den som är vaccinerad ska fortsätta följa de allmänna råden om att stanna hemma vid symtom, tvätta händerna och hålla avstånd.

Om man exponerats för smitta när det gått mer än två veckor sedan man fått sin andra dos betraktas man inte som närkontakt och behöver då inte följa några förhållningsregler. Om man arbetar inom vård och omsorg med riskgrupper bör man dock lämna ett prov på samma sätt som för övriga närkontakter. Särskilda rutiner gäller ocskå för boende på särskilt boende för äldre.

Påverkar vaccination testresultat för covid-19?

PCR-test och antigentest påverkas inte av vaccination. Det finns alltså ingen risk att dessa tester kan bli falskt positiva på grund av vaccination.

Antikroppstest är oftast inte aktuellt efter vaccination. Både vaccination och naturlig infektion ger i regel antikroppar. Det finns inget säkert sätt att mäta skyddseffekten av vaccinet med antikroppstest och rutinmässig testning rekommenderas inte.