Meny Stäng
Du måste ange ett sökord.
Sök

Fysisk aktivitet - åk 7-8 och gymnasiet


Frisk luft och rörelse varje dag

All form av rörelse påverkar din hälsa positivt, den hjälper dig att hålla dig frisk och stark. Fysisk aktivitet påverkar både kroppen och hjärnan på ett bra sätt. Sömnen, koncentrationen och minnet blir bättre av rörelse.

  • Fördelar med fysisk aktivitet
  • Daglig fysisk aktivitet
  • Vila mellan träningspassen
  • Stillasittande
  • Ortorexi/överdriven träning

Fördjupning för skolsköterska

Fördelar med fysisk aktivitet

Några av de mest avgörande faktorerna och fördelarna är:

  • ökat välbefinnande
  • stärkt självförtroende
  • bättre koncentrationsförmåga
  • ökad inlärningsförmåga
  • ökad muskelstyrka
  • bättre kondition och mindre risk för belastningsskador
  • bra för hjärna och hjärta

Daglig fysisk aktivitet

Alla elever rekommenderas minst 1 timme (sammanlagt) fysisk aktivitet varje dag. Aktiviteten bör innehålla både måttlig och hård aktivitet och kan delas upp i flera pass under dagen. Aktiviteterna bör vara så allsidiga som möjligt för att ge kondition, muskelstyrka, rörlighet, snabbhet, kortare reaktionstid samt koordination.

Det finns många små saker i vardagen som kan göra skillnad i längden. Tips och råd till elever och föräldrar för att röra på sig varje dag:

  • Kom överens om hur mycket tid som får ägnas åt TV och dator varje dag. Sätt en äggklocka eller alarm.
  • Uppmana till att vara ute och leka.
  • Gå eller cykla till skolan i stället för att skjutsa med bil.
  • Ta trapporna i stället för hissen.
  • För utflykter till skogen, badhuset, pulkabacken eller liknande. Olika aktiviteter i skogen passar olika bra beroende på ålder och hur många de är som är med.
  • Uppmuntra till att ägna sig åt någon idrott på fritiden.
  • Lek och utforskande av omgivning och natur på fritid och raster
  • Andra exempel på vardagsaktiviteter är dammsuga, räfsa löv, skotta snö

Tips till dig som skolsköterska

Vila mellan träningspassen

Det är mellan träningspassen som kroppen återhämtar sig. Återhämtningen innebär bland annat att skaderisken minskar. Ju fler och hårdare träningspass desto större är återhämtningsbehovet. Vila behöver inte betyda att man slappar i soffan, återhämtning sker även vid lättare aktivitet.

Stillasittande

Långvarigt stillasittande bör undvikas. Regelbundna korta pauser med någon form av muskelaktivitet under några minuter rekommenderas. Exempel på korta pauser är övningar som kan användas som en aktiv paus i en teoretisk lektion, så kallade ”Brain breaks”. När du gjort ett brain break (oavsett vilken fysisk övning/lek) så blir det lättare att koncentrera sig. Hjärnan får ny energi! Brain breaks förbättrar en persons koncentration samtidigt som själva övningen stärker rygg och nacke.

Tips till dig som skolsköterska

Verktyg och insikter rörelseförståelse

Ortorexi

Begreppet Ortorexi innebär en fixering vid en "hälsosam" livsstil, präglad av t.ex. överdriven träning och nyttigt ätande. Ortorexi har likheter med ätstörningarna, men är mer att betrakta som ett överdrivet uttryck för rådande samhälleliga trender och värderingar. Ortorexi syns ibland inte utanpå eftersom träning och nyttig mat symboliserar något som man ska må bra av. Men det är till en viss gräns. Mat och träning kan ta över en stor del av livet och kan leda till att studier och sociala relationer blir lidande. Ortorexi är inte någon fastställd medicinsk diagnos och därmed inte har evidensbaserad metod för att behandla tillståndet.

Varningstecken på ortorexi:

  • Elev tränar fler gånger per dag för att känna sig nöjd.
  • Elev prioriterar träningen framför sina vänner en fredagskväll och tycker att det känns jobbigt att missa ett träningspass.
  • Elev kan få abstinens om hen inte tränar. Elev kan känna sig nervös, irriterad och få skuldkänslor för att hen missar en träning på grund av sjukdom eller någon skada.
  • Elev äter inget onyttigt. Om elev har ätit något onyttigt blir träningen en kompensation för maten.
  • Elev blir rädd när hen blir bjuden på middag eftersom hen inte kan hålla sin kostplan.

Tips till dig som skolsköterska

Först måste elev inse problemet och vad som är orsaken bakom fixeringen. Sedan kan du som skolsköterska tipsa om att elev kan till exempel få hjälp av terapi, kbt-terapi och rådgivning kring mat och hälsa.

Vart kan jag som skolsköterska vända mig?

Om du som skolsköterska misstänker att en elev har ortorexi kan ett första steg vara att rådgöra med skolläkaren.

Folkhälsoenkät Ung - psykisk ohälsa i relation till fysisk aktivitet

 

Tips på insatser med fokus på fysisk aktivitet

”Bli ditt bästa jag”

I Helsingborgs stad får elever på 17 skolor chansen att röra på sig mer, testa nya aktiviteter och lära sig mer om föreningslivet - på rasten och när skoldagen är slut. Elever aktiveras på skoltid med hjälp av bland annat fritidsledare som arrangerar olika aktiviteter, med fokus på rörelse och motion. När skoldagen är slut finns också möjlighet till en kreativ och inspirerande fritid via fritidsgårdar, mötesplatser och föreningar. Framför allt har elever chans att komma i kontakt med föreningar och idrotter som de är intresserade av. Läs mer på Helsingborgs webbsida

”Aktiva klassrum”

Att stå upp, att få aktiva pauser och att integrera rörelse i undervisning ger enorma vinster. De pedagogiska fördelarna och påverkan på hälsan är enorma! I portalen “Aktiva klassrum”, finns olika tänkbara produkter och utbildningar som kan hjälpa dig och din skola vidare. Läs mer på www.aktivaklassrum.se   

”Jag tar mig framåt”

Jag tar mig framåt handlar om att elever aktivt ska öka sina aktiva transporter, dvs. gå eller cykla till skolan. På så sätt kan vi främja barns fysiska aktivitet och kognitiva förmåga, öka trafiksäkerheten och bidra till en bättre miljö. Det innovativa i det här projektet är kopplingen till gamification och empowerment, vilket visat sig kunna öka barnens och föräldrarnas engagemang och motivation till beteendeförändring. Dessutom kan man nå en ökad hållbarhet med förändringen genom att involvera de som ska göra jobbet. I projektet ingår ett integrerat lärande, vilket ökar intresset hos skolan att satsa tid och resurser för att implementera aktiva skoltransporter som en del av deras verksamhet. Projektet startade 2016 och genomförs i Luleå kommun. Det har hittills resulterat i 3 vetenskapliga artiklar. De viktigaste resultaten är:

  • Eleverna blir redo för skolan (kommer i tid och har ökad koncentrationsförmåga)
  • Gamification ökar motivationen hos eleverna
  • Integrerat lärande genom uppdrag på vägen till skolan ger möjlighet till "real-life" lärande
  • Beteende förändring ger attitydförändring. Elevernas entusiasm och motivation påverkade föräldrarnas motivation till att låta barnen använda aktiva skoltransporter. Dessutom förändrades föräldrarnas attityder och blev mer positiva till aktiva skoltransporter