Navigera till sidans huvudinnehåll
Stäng sök Stäng
Du måste ange ett sökord.
Sök

Fysisk aktivitet - åk 7-8 och gymnasiet

Frisk luft och rörelse varje dag

All form av rörelse påverkar din hälsa positivt, den hjälper dig att hålla dig frisk och stark. Fysisk aktivitet påverkar både kroppen och hjärnan på ett bra sätt. Sömnen, koncentrationen och minnet blir bättre av rörelse.

  • Fördelar med fysisk aktivitet
  • Daglig fysisk aktivitet
  • Vila mellan träningspassen
  • Stillasittande
  • Ortorexi/överdriven träning

Fördjupning för skolsköterska

Daglig fysisk aktivitet

Alla elever rekommenderas minst 1 timme (sammanlagt) fysisk aktivitet varje dag. Aktiviteten bör innehålla både måttlig och hård aktivitet och kan delas upp i flera pass under dagen. Aktiviteterna bör vara så allsidiga som möjligt för att ge kondition, muskelstyrka, rörlighet, snabbhet, kortare reaktionstid samt koordination.

Det finns många små saker i vardagen som kan göra skillnad i längden. Tips och råd till elever och föräldrar för att röra på sig varje dag:

  • Kom överens om hur mycket tid som får ägnas åt TV och dator varje dag. Sätt en äggklocka eller alarm.
  • Gå eller cykla till skolan i stället för att skjutsa med bil.
  • Ta trapporna i stället för hissen.
  • Gör utflykter till skogen, badhuset eller liknande. Olika aktiviteter i skogen passar olika bra beroende på ålder och hur många de är som är med.
  • Uppmuntra till att ägna tid åt någon idrott på fritiden.
  • Andra exempel på vardagsaktiviteter är dammsuga, räfsa löv, skotta snö.

Tips till dig som skolsköterska

  • Svenska rekommendationer om hur mycket fysisk aktivitet barn och ungdomar behöver finns att tillgå i ”FYSS” (Fysisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling). Det är en evidensbaserad handbok som beskriver hur fysisk aktivitet kan användas för att förebygga och behandla en mängd olika sjukdomstillstånd. För mer information läs på webbsidan: Fyss.se
  • Nya uppdaterade rekommendationer från 2021
  • Yrkesföreningar för fysisk aktivitet är en ideell medlemsförening som vänder sig till personer inom professioner relaterade till hälso- och sjukvården samt fysisk aktvitet. Yrkesföreningar för fysisk aktivitet
  • Rörelsenyckeln är ett stödmaterial för dig som arbetar med barn och ungdomar. Materialet kan användas i samtal för att inspirera  till ökad fysisk aktivitet. Materialet är framtaget av Västra Götalandsregionen, för mer information se Rörelsenyckeln.
  • Insamlingsstiftelsen En Frisk Generation är en icke vinstdrivande, opolitiskt och religös obunden organisation som arbetar hälsofrämjande med inriktning mot barnfamiljer. En Frisk Generation hjälper kommuner som vill implementera En Frisk Generations metod (en uppsökande verksamhet, det vill säga att de kontaktar och rekryterar familjerna till verksamheten). För mer inspiration och kontakt, läs mer på webbsidan: En frisk generation
  • Generation Pep är en icke vinstdrivande organisation som arbetar för att sprida kunskap och skapa engagemang kring barn och ungdomars hälsa. Det finns olika verktygslådor där man kan hitta inspiration, verktyg och konkreta tips på hur man kan göra. Läs mer på webbsidan: Generation Pep
  • Pep skola är en webbsida där skolor kan få hjälp med att identifiera nuläge, planera aktiviteter och följa upp det som görs. Dessutom finns tips och inspiration till aktiviteter. Läs mer på webbsidan: Generation Pep skola
  • Broschyr med infromation om vandrande skolbuss från Jönköpings kommun Vandrande skolbuss

Några av de mest avgörande faktorerna och fördelarna med fysisk aktivitet är:

  • ökat välbefinnande
  • stärkt självförtroende
  • bättre koncentrationsförmåga
  • ökad inlärningsförmåga
  • ökad muskelstyrka
  • bättre kondition och mindre risk för belastningsskador
  • bra för hjärna och hjärta

Vila mellan träningspassen

Det är mellan träningspassen som kroppen återhämtar sig. Återhämtningen innebär bland annat att skaderisken minskar. Ju fler och hårdare träningspass desto större är återhämtningsbehovet. Vila behöver inte betyda att man slappar i soffan, återhämtning sker även vid lättare aktivitet.

Stillasittande

Långvarigt stillasittande bör undvikas. Regelbundna korta pauser med någon form av muskelaktivitet under några minuter rekommenderas. Exempel på korta pauser är övningar som kan användas som en aktiv paus i en teoretisk lektion, så kallade ”Brain breaks”. När du gjort ett brain break (oavsett vilken fysisk övning/lek) så blir det lättare att koncentrera sig. Hjärnan får ny energi! Brain breaks förbättrar en persons koncentration samtidigt som själva övningen stärker rygg och nacke.

Rörelseförståelse

Rörelseförståelse är en helhetssyn på fysisk aktivitet, där målet är att fler ska röra på sig hela livet. Rörelseförståelse är mer än att kunna utföra en mängd olika rörelser. Det handlar om att alla ska kunna känna glädjen och viljan att röra sig. Att utveckla alla så att de vill, vågar och kan vara fysiskt aktiva hela livet. Om man vill, vågar och kan vara aktiv får man

  • självförtroende av att röra på sig
  • motivation till att röra på sig
  • kunskap och kompetens om hur det går till
  • förståelse för varför det är viktigt att vara fysiskt aktiv.

Det finns fyra grundläggande och sammanhängande delar (även kallade dimensioner) i rörelseförståelse: den fysiska, sociala, psykiska och idrottsliga.

  • Den fysiska delen
    Den fysiska dimensionen består av styrka, rörlighet, koordination, snabbhet och uthållighet. Träning och utveckling av dessa grundegenskaper utgår ifrån de tolv motoriska grundformerna eller rörelsealfabetet. Där ingår att åla, krypa, gå, springa, hoppa, klättra, hänga, stödja, rulla/rotera, balansera, kasta och fånga.
    Ett utvecklat rörelsealfabet ger en möjlighet att kombinera rörelser på olika sätt, i olika sammanhang och miljöer. Med en bred fysisk bas och fortsatt allsidig träning kan fler öka sitt självförtroende, känna sig kompetenta och bli motiverade till en fortsatt fysisk utveckling och träning.
  • Den sociala delen
    Att vara del av ett socialt sammanhang och göra saker tillsammans är starka drivkrafter för att röra på sig. Genom att utveckla den sociala dimensionen blir vi bättre på att lyfta varandra och ta ansvar. Att lära sig nya saker i en tillåtande miljö tillsammans med andra ökar självförtroendet. Och vi kommer att ha roligt under tiden, vilket är en av de starkaste drivkrafterna som finns.
  • Den psykiska delen
    Motivation spelar en viktig roll när det handlar om rörelseförståelse. Om hen har en stark inre motivation kommer hen vara mycket mer benägen att ta sig an en uppgift jämfört med någon som saknar motivation. Den som är motiverad känner starkt för uppgiften och har en känsla av självbestämmande där utveckling står i fokus. Även den emotionella utvecklingen, förmåga att visa känslor och att lära sig hantera känslor, sker här. I den psykiska dimensionen spelar också lärandet, att tänka och förstå, en stor roll. Med fokus på utveckling snarare än resultat kommer fler att få uppleva glädjen att utvecklas.
  • Den idrottsliga delen
    Det rent idrottsliga är nog det vi tänker på i första hand när vi pratar om föreningsidrott. Vi lär oss taktik, strategier, teknik, metodik, spelsystem, regler och moment som utgör den idrott eller de idrotter vi väljer att ägna oss åt. En del av de idrottsliga färdigheterna kan vara samma eller likna varandra, idrotter emellan. Vi lär oss kulturen och språket i de olika idrotterna.

För mer information och tips, verktyg samt insikter i rörelseförståelse läs mer på följande webbsida: Change The Game och rörelseförståelse

Ortorexi

Begreppet Ortorexi innebär en fixering vid en "hälsosam" livsstil, präglad av t.ex. överdriven träning och nyttigt ätande. Ortorexi har likheter med ätstörningarna, men är mer att betrakta som ett överdrivet uttryck för rådande samhälleliga trender och värderingar. Ortorexi syns ibland inte utanpå eftersom träning och nyttig mat symboliserar något som man ska må bra av. Men det är till en viss gräns. Mat och träning kan ta över en stor del av livet och kan leda till att studier och sociala relationer blir lidande. Ortorexi är inte någon fastställd medicinsk diagnos och därmed inte har evidensbaserad metod för att behandla tillståndet.

Varningstecken på ortorexi:

  • Elev tränar fler gånger per dag för att känna sig nöjd.
  • Elev prioriterar träningen framför sina vänner en fredagskväll och tycker att det känns jobbigt att missa ett träningspass.
  • Elev kan få abstinens om hen inte tränar. Elev kan känna sig nervös, irriterad och få skuldkänslor för att hen missar en träning på grund av sjukdom eller någon skada.
  • Elev äter inget onyttigt. Om elev har ätit något onyttigt blir träningen en kompensation för maten.
  • Elev blir rädd när hen blir bjuden på middag eftersom hen inte kan hålla sin kostplan.

Tips till dig som skolsköterska

Först måste elev inse problemet och vad som är orsaken bakom fixeringen. Sedan kan du som skolsköterska tipsa om att elev kan till exempel få hjälp av terapi, kbt-terapi och rådgivning kring mat och hälsa.

Vart kan jag som skolsköterska vända mig?

Om du som skolsköterska misstänker att en elev har ortorexi kan ett första steg vara att rådgöra med skolläkaren.

Folkhälsoenkät Ung

Folkhälsoenkät Ung är en enkätundersökning som kartlägger ungdomars hälsa och livsstil. Undersökningen genomförs som en webbenkät på skoltid och är en totalundersökning bland de som går i årskurs 9 samt årskurs 2 på gymnasiet. Nytt för hösten 2020 är att den även ska genomföras i grund- och gymnasiesärskolan.

Resultaten i följande sambandsanalys - psykisk ohälsa till fysisk aktivitet baseras på tvärsnittsdata, dvs informationen om psykisk ohälsa och övriga faktorer är insamlade vid samma tillfälle. Det gör att vi inte kan dra några slutsatser om vad som påverkar vad. Det kan vara så att till exempel fysisk aktivitet påverkar den psykiska ohälsan, men också så att den psykiska ohälsan påverkar graden av fysisk aktivitet. Men av analyserna går att se att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och psykisk ohälsa. Läser mer: Folkhälsoenkät Ung

Tips på insatser med fokus på fysisk aktivitet

  • Aktiva skoltransporter - Jag tar mig framåt. För mer information ocn kontakt, läs på webbsidan: Aktiva skoltransporter
    Jag tar mig framåt handlar om att elever aktivt ska öka sina aktiva transporter, dvs. gå eller cykla till skolan. På så sätt kan vi främja barns fysiska aktivitet och kognitiva förmåga, öka trafiksäkerheten och bidra till en bättre miljö. Det innovativa i det här projektet är kopplingen till gamification och empowerment, vilket visat sig kunna öka barnens och föräldrarnas engagemang och motivation till beteendeförändring. Dessutom kan man nå en ökad hållbarhet med förändringen genom att involvera de som ska göra jobbet. I projektet ingår ett integrerat lärande, vilket ökar intresset hos skolan att satsa tid och resurser för att implementera aktiva skoltransporter som en del av deras verksamhet. Projektet startade 2016 och genomförs i Luleå kommun. Det har hittills resulterat i 3 vetenskapliga artiklar. De viktigaste resultaten är:
    • Eleverna blir redo för skolan (kommer i tid och har ökad koncentrationsförmåga)
    • Gamification ökar motivationen hos eleverna
    • Integrerat lärande genom uppdrag på vägen till skolan ger möjlighet till "real-life" lärande
    • Beteende förändring ger attitydförändring. Elevernas entusiasm och motivation påverkade föräldrarnas motivation till att låta barnen använda aktiva skoltransporter. Dessutom förändrades föräldrarnas attityder och blev mer positiva till aktiva skoltransporter.

Forskning om rörelse och effekter på lärande och minne

Det är sedan tidigare känt att regelbunden fysisk träning inte bara förbättrar den somatiska och mentala hälsan utan även kognitiva funktioner. Vilken effekt har då ett enskilt fysiskt träningspass?

Peter Blomstrand, docent i klinisk fysiologi vid Jönköping University och Jan Engvall, professor vid Linköpings universitet, har sammanställt den senaste forskningen kring träningens effekter på lärande och minne i en översiktsartikel som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Translational Sports Medicine.

– Ett enskilt fysiskt träningspass såsom löpning eller cykling i måttlig till hög intensitet under upp till en timmas tid följt av en kort återhämtningsfas, förbättrar kognition, uppmärksamhet, inlärningsförmågan och minnet. Effekten varar i upp till två timmar, säger Peter Blomstrand.

Läs mer, länk till artikeln

Ungas psykisk hälsa och fysisk aktivitet

Enligt Folkhälsomyndighetens och WHO:s återkommande undersökningar "Skolbarns hälsovanor" lider omkring 60 procent av 15-åringa flickor av kroniska stressymtom som magont, ryggont, humörsvängningar, nedstämndhet, nervositet eller sömnsvårigheter. Flertalet orsaker till den försämrade psykiska hälsan hos unga är väl kartlagda. GIH:s forskare Eva Andersson, Örjan Ekblom och Gisela Nyberg ingår bland andra forskare i arbetsgruppen från Läkarsällskapet "Kraftsamling för ungas psykiska hälsa." Arbetsgruppen har tagit fram en rapport med en kunskapsbakgrund och fem konkreta förslag. Läs mer, länk till debattartikel