Skärmtid


”Vad är lagom?”

Om tiden framför skärmen blir utvecklande eller negativ beror på många olika saker. Skärmtiden behöver sättas i ett samanhang och det är kontexten som avgör hur det påverkar oss.

  • Vänner och relationer
  • Skärmtid och rörelse
  • Skärmtid och sömn
  • Hjärnan
  • Problematisk spelande

Fördjupning för skolsköterskor

Skärmtid

Skärmtid är en stor del av mångas vardag och sociala medier är den vanligaste interaktiviteten bland tonåringar. Statens medieråd visar i undersökning att år 2010 hade ungefär tio procent av våra ungar internet i mobilen. År 2016 hade 90 procent av ungarna internet i mobilen, vilket helt och hållet förändrat mönstret för internetanvändningen. Idag bär barn och ungdomar med sig alla kompisar och all information i världen i fickan och kan komma åt det precis vad de vill och när de vill.

En bra tumregel är att om tiden eleven spenderar vid skärmen går ut över någonting annat, till exempel sömn, motion eller socialt umgänge, är det för mycket. Det är viktigt att tidigt sätta rutiner för skärmanvändning. Det saknas dock tillräcklig vetenskaplig dokumentation för att säkert kunna ge råd om hur mycket tid barn bör tillbringa framför skärm. Vi vet inte ännu hur barn och unga påverkas av att sitta länge framför skärmar. Vissa elever påverkas troligen mer av att sitta länge medan andra kan hantera det bättre. Att träffas via skärmen är en social plats och för många elever och förknippat med positiva händelser. Det handlar om att sätta skärmtiden i ett sammanhang då det är kontexten som avgör om det blir positivt eller negativt för eleven. Det finns många kreativa och utvecklande saker att göra via skärmen.

Det cirkulerar många myter i medierna om skärmar och skärmtid och det är svårt att veta vad som stämmer och att få en nyansera bild. Vi vet en hel del om vad som är bra för kroppen och vad som påverkar vår hälsa på ett bra sätt därför är det klokt att i samtalen med eleven fokusera på det. Hälsosasamma levnadsvanor gör att vi blir mindre sjuka och mår bättre. Vi vet också att för mycket stillasittande ökar risken för ohälsa.

Tips till eleven

  • Ställ dig upp och plugga eller spela dataspel då och då.
  • Sitt eller ligg inte mer än en halvtimme i sträck. Ta då en bensträckare några minuter. Installera en pausapp i datorn eller sätt äggklockan
  • Ha mobilen i ansiktshöjd och ha, om möjligt, stöd för armbågarna
  • Blinka ofta! Du behöver blinka 25 gånger per minut för att smörja ögonen
  • ”10-10-10-regeln” vilket innebär att du tittar upp 10 meter bort, var 10 minut, i 10 sekunder.

Tips till dig som skolsköterska

Samtala med eleven om goda vanor och hur de påverkas av hens skärmanvändande. Påverkar elevens skärmtid möjligheten eller intresset för att ta tid till att ha goda vanor? Exempel på vanor som är viktiga för hälsan och som kan påverkas av skärmtiden:

  • Sömnvanor
  • Matvanor
  • Fysisk aktivitet
  • Tid med andra, vänner och familj

Hjärna och ögon

Områden i hjärnan som används blir bättre vilket gör att det är klokt att träna på varierande saker och därmed olika delar av hjärnan. Hjärnana blir bättre av att göra olika saker – ”det man gör blir man bra på”.

Hjärnan påverkas också på flera sätt av fysisk aktivitet. Bland annat frigörs så kallade signalsubstanser, exempelvis dopamin och serotonin, som motverkar depression och smärta. Minne, inlärning, problemlösning och koncentrationsförmåga kan förbättras. Endorfiner, som ibland kallas kroppens eget morfin, frigörs vid fysisk aktivitet och kan hjälpa dig att känna dig nöjd och belåten.

Hjärnans prestationsförmåga ökar om du börjar träna regelbundet. Det beror på att blodcirkulationen i hjärnan förbättras. Detta påverkar hjärnans förmåga att lösa problem.

Enligt Ögonmottagningen på länssjukhuset Ryhov i Jönköping ses en stor ökning av ackommodationsrelaterade besvär (ackommodation=omställning till närseende) som är kopplad till användandet av mobiler och plattor. Ögonmottagningen poängterar att det är lämpligt med korta stunder framför en skärm och rekommenderar att elever tar mikropauser. En bra regel kan vara den så kallade ”10-10-10-regeln” vilket innebär att eleven tittar upp 10 meter bort, var 10 minut, i 10 sekunder.

Tips till dig som skolsköterska

”Tecken på att spelandet blivit problematiskt, kan vara när eleven/spelaren:

  • Slutar med andra aktiviteter, även sådana som tidigare varit viktiga för dem
  • Avskärmar sig från socialt umgänge med vänner och familj
  • Skolkar, struntar i läxor och missar prov i skolan
  • Spelar på nätterna och sover på dagarna
  • Försöker sluta eller trappa ned, men klarar inte av det
  • Hamnar i konflikt med familjen om spelandet
  • Får påtagligt förändrade matvanor, ofta onyttiga, och äter antingen mer eller mindre än vanligt

Vart kan jag vända mig

På Barn- och ungdomshälsan kan man få hjälp med föräldrastöd kring gränssättning och stöd med att bryta beteenden. https://plus.rjl.se/infopage.jsf?nodeId=44097

Socialtjänsten kan stödja barn och ungdomar med spelberoende.

Mer information
https://www.natforaldrar.se/

https://statensmedierad.se/larommedier/manniskanonline.346.html

https://surfalugnt.se/

https://internetstiftelsen.se/