Biobankslagen
Biobankslagen reglerar hur prover får sparas och användas. Lagen är till för att skydda provgivarens integritet vid insamling, förvaring och användning av dessa prov. Lagen ska samtidigt verka för att tillgodose att den medicinska forskningen får tillgång till provmaterial för utveckling av vården.
Alla prov berörs inte av biobankslagen. Undantagna är rutinprov som tas i vårdsyfte och som inte sparas längre än två månader efter avslutad analys.
Information och samtycke
Patienter ska informeras om biobankslagen och därefter tillfrågas om samtycke till att prov sparas och för vilka ändamål de får användas.
Den som ordinerar prov eller tar ett prov är ansvarig för att information ges och samtyckesbeslut inhämtas. Verksamhetschef på behandlande enhet ansvarar för att rutiner finns för samtyckeshantering.
Patientinformation om biobankslagen, 1177.se
Nej-talong
Nej-talong används enbart om patienten inte samtycker till att prov sparas, eller om vederbörande vill begränsa eller återta samtycke.
Nej-talonger finns på flera språk. Ifylld talong kan skickas in tillsammans med prov men även separat vid senare tillfälle till Biobankssamordnare, Patologilaboratoriet, Länssjukhuset Ryhov, 551 85 Jönköping.
Patienter som inte kan ge samtycke
Patienter som av fysiska eller psykiska skäl inte kan tillgodogöra sig information eller på annat sätt medverka till samtycke kallas beslutsoförmögna.
Det är inte patienter som är tveksamma till att spara sitt prov. I dessa fall rekommenderas patienten att spara provet tills ställningstagande kunnat ske, eventuellt med begränsning av användningsområden.
Hantering av prover från beslutsoförmögna, Biobankscentrum i Sydöstra sjukvårdsregionen