Utredning
Fysioterapeuten gör en funktionsbedömning med fokus på motorik, bedömer aktivitetsförmåga såsom balans, gång och förflyttningar samt kartlägger fysisk aktivitetsnivå. Bedömningen utgör underlag för att kunna följa sjukdomsutvecklingen och för att kunna sätta in fysioterapeutiska åtgärder vid behov men kan också användas som underlag inför diagnostisering och för utvärdering av medicinsk behandling. Utredning av nedanstående funktioner bör utföras.
Psykiska funktioner
- Fysisk/motorisk fatigue. Fatigueskala för motorik och kognitiva funktioner (FSMC).
- Motivation till träning
Sinne och smärta
- Sensibilitet för beröring och proprioception övre och nedre extremitet
- Smärta och yrsel
Hjärt-, kärl-, och andningsfunktioner
Vid behov bedömning av andningsfunktion
Neuromuskuloskeletalt och rörelser
- Ledfunktion - aktiv och passiv rörlighet
- Koordination
- Muskulär styrka och uthållighet
- Muskeltonus. Se Spasticitet
- Gångmönster
Förflyttning
- Balans
- Gång och förflyttningar, fallhistorik
- Objektivt upplevd begränsning av gångförmåga. Exempelvis Gångskala vid MS (1)
Produkter och teknik
Aktuella hjälpmedel, ortoser
Levnadsvanor
Fysisk aktivitet och motionsvanor. Se Frågor om fysisk aktivitet
Behandling
Patientens rehabilitering ska planeras tillsammans med patienten och utgå från dennes individuella mål och behov. Målen och behandlingsåtgärderna dokumenteras i en rehabiliteringsplan, som tydliggör vilka behandlingsåtgärder som planerats, samt vad som är vårdens respektive patientens rehabiliteringsansvar. Rehabiliteringsplanen och den planerade behandlingen skall utvärderas med i förväg bestämda tidsintervall.
Psykiska funktioner
Fatigue
MS-relaterad trötthet (MS-fatigue) är ett mycket vanligt symtom vid MS och innebär en uttalad energilöshet. Tillståndet påverkar såväl privatliv som arbetsliv och sociala relationer. MS-fatigue drabbar upp till 80 procent av de som är sjuka i MS och upplevs ofta som ett av de svåraste symtomen att hantera (2). Det finns ett starkt samband mellan fysisk inaktivitet och fatigue vid MS (3).
Psykisk/kognitiv fatigue visar sig som en överväldigande trötthetskänsla med svårigheter att upprätthålla koncentrations- och uppmärksamhetsförmåga. Det liknar den känsla som friska också kan uppleva vid trötthet, men kommer tidigare än normalt och är förenad med en mer ihållande kognitiv påverkan (3).
Fysisk/motorisk fatigue kännetecknas av tillfälligt ökad muskelsvaghet, spasticitet eller dimsyn som uppkommer efter ansträngning eller ökad kroppstemperatur. Symtomen kan vara uttalade och leda till fysiska begränsningar (3).
Åtgärder:
- Det finns vetenskapligt stöd för att fysisk aktivitet i många fall minskar fatigue (3). Fysisk aktivitet kombinerat med utbildningsinsatser ger bättre resultat än läkemedelsbehandling (2).
- Enligt nationella riktlinjer bör hälso- och sjukvården erbjuda kurser i hantering av MS-fatigue och styrke- eller konditionsträning, då MS-fatiguen påverkar personens aktivitet och delaktighet. Till skillnad från kurserna, som har målet att förmedla strategier för att hantera och kompensera för tröttheten, är träningens mål att minska tröttheten (2). Fatiguekurser som omfattar en kombination av både fysiska och kognitiva interventioner har visat sig vara mer framgångsrika jämfört med kurser som endast omfattar en av interventionerna (3). I Jönköpings län erbjuds kurser i Fatigue Management inom specialistvården. Ta kontakt med ansvarig arbetsterapeut på Rehabiliteringscentrum för mer information.
- Konditionsträning och styrketräning har effekt på både motorisk och kognitiv fatigue (3).
- Informera patienten om vikten av fysisk aktivitet och träning (4). Se behandling Informerande, rådgivande och undervisande åtgärder.
- Försök hitta rätt nivå vad gäller träningsintensitet och fysisk aktivitet. Om man 30-60 min efter träning fortfarande har fatigue (om man inte hade fatigue före aktiviteten) har man ansträngt sig eller tränat för mycket. Ökad fatigue dagen efter träning tyder på ett för intensivt träningsprogram (3).
- Kyla har positiv effekt vid fatigue genom att förbättra motorisk uthållighet och synförmåga och ger en subjektivt upplevd förbättring av kognitiv och motorisk fatigue (3). Se behandling Sinne och smärta.
- Vid uttalade symtom och stort rehabiliteringsbehov kan remiss skickas till Rehabiliteringsmedicinska kliniken. Remiss skrivs av läkare. Patienten kan också skriva en egenremiss via 1177.
Sinne och smärta
Sensibilitet
Personer med MS kan ha påverkan på känseln. Känselförändringarna kan innebära både en nedsättning och en överkänslighet. Både ytlig och djup känsel kan påverkas och kan leda till försämrad funktion, t ex ge en ostadig gång och nedsatt balans (5).
Åtgärder
· Kompensatorisk träning som att träna gång och balans på olika underlag (5).
Yrsel
Ungefär 2 procent av personer med MS drabbas av rotatorisk yrsel. Hos mer än 50 procent förekommer yrsel och obalans under sjukdomsförloppet (6).
Åtgärder
· Vestibulär rehabilitering har visat god effekt vid balanspåverkan och yrsel (6). Se Kliniska riktlinjer för fysioterapi vid yrsel och Träning vid yrsel- och balansnedsättning.
Smärta
Smärta är ett vanligt och handikappande symtom. Smärtproblemen vid MS kan inte behandlas isolerat utan måste sättas i sammanhang med andra symtom som t ex spasticitet, fatigue, infektioner och kognitiv påverkan. Smärta vid MS behöver inte nödvändigtvis vara orsakad av MS-sjukdomen, utan kan ha andra förklaringar som kräver specifik behandling. När smärta orsakad av MS väl har uppstått, kan den utgöra ett livslångt lidande och behandling har därför högsta prioritet. Smärtsyndromen kan indelas i två huvudkategorier – nociceptiva och neurogena smärtsyndrom (7).
Åtgärder
· Vid nociceptiv smärta bör behandlingen inrikta sig på orsaken till smärtan. Vid smärta på grund av spasticitet kan man prova töjning eller träning. Smärta på grund av muskuloskeletala förändringar behandlas med lämpliga fysioterapeutiska interventioner. Behov av ortos kan förekomma. Justering av felaktiga rörelsemönster kan minska smärtan. TENS kan användas. Akupunktur kan ha effekt (5).
· Vid svårbehandlad smärta kan remiss skickas till Rehabiliteringsmedicinska klinikens smärtrehabilitering. Se Rehabilitering vid Rehabiliteringsmedicinska kliniken.
Värme/kyla
Många personer med MS är känsliga för förhöjd kroppstemperatur som orsakas av en höjning av omgivningens temperatur eller av fysisk aktivitet. Oftast förvärrar värme graden av symtom medan kyla har motsatt effekt, men ibland kan det vara tvärtom (5).
Åtgärder
· Kyla kan användas i förebyggande syfte, under eller efter aktiviteter/träning för att sänka kroppstemperaturen och för att effektivisera återhämtningen. Kylväst, kylkeps, kylarmband och kallt bad/dusch kan vara effektiva sätt för att åstadkomma nedkylning. Kylhjälpmedel kan användas både inom- och utomhus. Avkylning före träning kan minska fatigue och leda till ökad träningsvolymen. Nedkylning av den nedre delen av kroppen i 20-30 minuter ger tillräcklig effekt för att förhindra temperaturstegring under ett 40 minuters träningspass (5). Återhämtning av nervsystemet kan förstärkas med kyla i samband med vila eller kall dusch efter träning (3). I Region Jönköpings län går det inte att få kylhjälpmedel, såsom kylväst, som förskrivet hjälpmedel utan patienten måste köpa det själv. Om man behöver använda kylvästen i sitt arbete går det att få som ett arbetstekniskt hjälpmedel. Ansökan görs hos Försäkringskassan.
· Sval temperatur i arbetslokalen, hemma eller i träningslokalen samt lätta kläder förhindrar onödig värmestigning (5).
· Träning i intervaller, t ex intervaller om 4 minuter med 3 minuters vila (3), samt undvikande av maximala prestationer kan rekommenderas (5).
· Styrketräning orsakar ofta mindre höjning av kroppstemperaturen än uthållighetsträning. Vid styrketräning rekommenderas vilopaus på 2-4 minuter mellan seten och olika övningar (3).
· Vila i anslutning till avslutad träning, gärna i liggande position, så att puls och kroppstemperatur går ned (3).
Hjärt-, kärl-, och andningsfunktioner
Respiration
Hos personer med MS kan andningsmuskulaturen påverkas och bidra till nedsatt andningsfunktion. Senare i sjukdomen kan ytlig andning ge talsvårigheter och återkommande infektioner i luftvägarna (5).
Åtgärder
· Fysisk aktivitet och rörelse har stor effekt på lungvolymen. Ju mer upprätt position och ju mer aktiv man är desto större ökning av lungvolymen (8).
· Andningsträning med PEP för att öka ventilationen och i sekretmobiliserande syfte (8).
· Rörlighetsträning såsom sidböjningar, sidvridningar av bål och stora armrörelser i kombination med djupa andetag. Generellt aktivt rörelseuttag av leder och muskler. Vid svårighet att ta ut rörlighet själv behöver detta ske passivt. Passiva rörelser av armar och ben har visat sig reflexmässigt öka ventilationen (8).
· Träning av andningsmuskulatur kan bidra till ökad funktion i andningsmuskulaturen och minska respiratoriska komplikationer (8).
· Vid svårighet att mobilisera slem kan man behöva hjälp av en hostmaskin (CoughAssist). Se Hostmaskin.
Konditionsträning
Enligt FYSS finns det evidens för att personer med MS är mindre fysiskt aktiva och har en sämre kondition jämfört med en frisk befolkning. Nedsatt kondition hos personer med MS är associerat med sämre kognitiv förmåga, muskelstyrka, gångförmåga och hälsorelaterad livskvalitet samt med högre sjukdomsgrad (9).
Åtgärder
· Det finns starkt vetenskapligt underlag för att aerob fysisk aktivitet 2-3 gånger/vecka under 30-60 minuter med minst måttlig intensitet (55% av VO₂max) leder till förbättrad kondition (9).
· Kombinera olika träningsformer för att möjliggöra längre träningstid, t ex 10 min cykel, 10 min rodd etc. Exempel på träningsmaskiner kan vara motionscykel, roddmaskin, stakmaskin, crosstrainer, armcykel och gåband. Vid koordinations- och balansproblem kan träning med motionscykel, arm-/bencykel och bassängträning vara ett alternativ.
· Rekommenderad aerob fysisk aktivitet vid lindrig till måttlig MS uppfyller de allmänna rekommendationerna om fysisk aktivitet (4):
TABELL
Neuromuskuloskeletala och rörelserelaterade funktioner
Styrketräning
Åtgärder
· Studier visar att olika styrketräningsformer förbättrar muskelstyrkan (5). Det finns starkt vetenskapligt underlag för att övervakad progressiv styrketräning 2-3 gånger/vecka med 8-15 RM i 8-20 veckor leder till förbättrad muskelstyrka (9).
· Rekommenderad muskelstärkande fysisk aktivitet vid lindring till måttlig MS uppfyller de allmänna rekommendationerna om fysisk aktivitet (4). Se behandling Hjärt-, kärl-, och andningsfunktioner.
· På Rehabiliteringscentrum i Jönköping finns en styrketräningsgrupp för personer med MS. För mer information kontakta ansvarig fysioterapeut.
Spasticitet
Spasticitet innebär en ökad muskeltonus som orsakas av skador i det centrala nervsystemet. Spasticitet kan leda till nedsatt rörlighet i armar eller ben vilket kan försvåra förflyttningar, skötsel av hygien och omvårdnad. Spasticitet kan också ge upphov till smärtor och trycksår, vilket försämrar livskvaliteten ytterligare. För många personer med MS blir rörelseinskränkningen och funktionspåverkan uttalad. Svår funktionsnedsättande spasticitet vid MS uppkommer i stort sett uteslutande vid progressiv MS (2).
Åtgärder
· Informera patienten om bakgrund till spasticitet samt om vilka faktorer som kan påverka spasticitet. Se Spasticitet.
· Långvarig muskeltöjning en eller flera gånger om dagen. Metoden kan kombineras med spasticitetsreducerande läkemedel och andra fysioterapeutiska behandlingsmetoder. Klinisk erfarenhet visar att längden på töjningen bör anpassas individuellt (5):
o Vid förhöjd reflexaktivitet eller antydan till spasticitet med bibehållen eller lindrigt nedsatt volontärt muskelarbete; 30 sekunders töjning som upprepas tre gånger.
o Vid tydlig spasticitet minst 3 minuter.
o Vid uttalad spasticitet och tydligt nedsatt volontärt muskelarbete; 30 minuters töjning.
· Övre extremiteten behöver ofta töjas i sin helhet för att uppnå maximal effekt, då lederna påverkar varandra. T ex axelleden i flexion och något i abduktion, armbågen i extension, handleden i dorsal-flexion och fingrarna i extension (5).
· Den som har spastiska muskler bör få ett program med övningar för att ta ut rörlighet och själv töja berörd muskulatur alternativt få hjälp av annan person.
· Patienten kan också informeras om vilopositioner som reducerar spasticitet. Se Vilopositioner.
· Svår spasticitet i enstaka eller flera muskler i arm eller ben behandlas ofta med intramuskulära injektioner av botulinumtoxin (1). Den farmakologiska behandlingen kombineras med behandling i syfte att förbättra styrka, rörlighet och aktivitetsförmåga. Se Relaterat: Spasticitet. Mycket svår spasticitet i benen, ibland även armarna, kan behandlas med en baklofenpump i de fall då annan behandling inte fungerar (2).
· Vid behov skickas remiss till tonusmottagningen. Se Spasticitet.
Rörlighet
Motstånd vid passiva muskelrörelser beror inte bara på neurala mekanismer. Muskler som immobiliseras blir kortare och styvare. Studier har visat att det vid MS föreligger biomekaniska förändringar i skelettmuskulatur (5).
Åtgärder
· Ta ut ledrörlighet i samtliga leder i påverkade kroppsdelar aktivt understött, alternativt passivt, med kontrakturprofylax och töjning regelbundet. Tänk på att olika kroppspositioner kan påverka spasticitet och därmed underlätta eller försvåra rörelseuttag. Se vilopositioner.
· Aktivera och stimulera till att använda påverkad kroppsdel i aktivitet.
· Hemträningsprogram med rörlighetsövningar. Se Centrum för neurologi.
Koordination
Ataxi kan förekomma hos personer med MS. Med ataxi avses svårigheter att reglera rörelsers omfång, riktning, hastighet och kraft. Ataxi kan ge nedsatt balans, försämrad proximal stabilitet samt svårigheter att utföra välkoordinerade rörelser i extremiteterna, framför allt excentriskt arbete, och svårigheter att utföra rörelser med precision (5).
Åtgärder
· Rörelseträning med inslag av koordination. I övre extremiteterna kan övningar som kräver precision användas och för nedre extremiteterna kan man prova olika stegkombinationer (5).
· Balansträning. Vid symtom från benen är det lämpligt att träna balansen. Träningen skall genomföras kontrollerat, dvs en bred understödsyta för att få stabilitet. Vid träning av personer med ataxi är det viktigt att utgångsställningen är stabil (5).
· Styrketräningsapparater kan användas. Målet är att patienten skall kunna utföra kontrollerade rörelser med hjälp av belastning. Tyngdöverföringar kan tränas i sittande och stående (5).
· Vikter runt handleden för att förbättra koordinationen har prövats men med begränsat resultat (5).
Förflyttning
Åtgärder
· Träning av förflyttning såsom vändningar i säng, upp till sittande på sängkanten, till/från säng/stol/rullstol, upp till stående, gång och trappgång, löpning eller att förflytta sig i rullstol. Förflyttningsträning kan även innefatta förflyttning i och ur bil, ner/upp från golv, sätta sig på knä eller sätta sig på huk och åter resa sig. Det är viktigt att patienten känner sig trygg vid förflyttningarna. Hjälpmedel kan användas för att underlätta förflyttningarna.
Gång
Gångförmågan vid MS varierar mellan individer och över tid. Man kan få begränsningar i hastighet, steglängd, maximal gångsträcka, kvalitet och balans (2). Muskulär svaghet och uttröttbarhet kan förekomma i nedre extremitet och påverka gångmönster och gångsträcka. Spasticitet, känselbortfall och ataxi kan också bidra till nedsatt gångförmåga.
Åtgärder
- Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso- och sjukvården erbjuda gånginriktade rehabiliteringsinsatser i form av konditionsträning och styrketräning till personer med MS och påverkad gångförmåga (2).
- Träningsprogram med syfte att normalisera gångmönstret, både vad gäller stöd- och pendelfas, samt bibehålla symmetri. Det kan innefatta övningar som reducerar tonus, tränar muskelstyrka och muskulär uthållighet samt övningar som tränar hållning kombinerat med tyngdöverföringar (5).
- Träna gång med olika hastigheter, gå bakåt, gå i sidled och vändningar.
- Gångträning kan med fördel göras i kontrollerad miljö, dvs i barr eller på gåband.
- Träna gång i olika miljöer och träna trappgång.
- Vid behov utprovning av ortoser, t ex droppfotsortos, eller gånghjälpmedel. Se behandling Produkter och teknik
- Vid besvär med uttröttbarhet vid gång tipsa om att ta intermittenta pauser, för att kunna förlänga gångsträckan. Se behandling Psykiska funktioner
- Personer med nedsatt gångförmåga får ofta inte enbart motorisk fatigue utan även kognitiv fatigue i samband med fysisk ansträngning. Vid krävande gångsträckor är det viktigt att kunna återhämta sig med vilopauser eller kompensera med förflyttningshjälpmedel (3).
Balans
Balansen är ofta påverkad hos personer med MS och kan bero på flera faktorer. Det krävs interaktion mellan flera olika sensomotoriska processer (visuella, vestibulära och proprioceptiva) för att skapa koordinerade rörelser som gör att man bibehåller sin balans (5). Personer med MS har en ökad risk för fall. Förekomsten av fall är associerad med primärprogressiv MS, manligt kön och låg ålder (9).
Åtgärder
- Träning av balans inkluderar träning av multisensoriska och motoriska strategier, styrketräning och uthållighetsträning. Träning av balans bör inkludera bålstabilitet, dual tasking och aktiviteter i varierande miljöer. Balansträning kan utföras i grupp eller enskilt (5).
- Statisk balans behövs för att bibehålla en upprätt ställning i stillastående och kan tränas genom att upprätthålla olika positioner (5).
- Dynamisk balans behövs för att bibehålla en upprätt ställning vid rörelse. Vid träning av dynamisk balans kan träningen varieras genom att ha kroppen i rörelse på fast underlag, kroppen stilla på rörligt underlag eller kroppen i rörelse på rörligt underlag (5).
- Statisk och dynamisk balans kan tränas med öppna och slutna ögon, med bred och smal understödsyta och på olika underlag (5).
- Dual tasking, som innebär att man gör flera saker samtidigt, kan vara svårare för personer med MS. Det kan vara svårt att gå och samtidigt utföra en kognitiv eller motorisk uppgift. Svårighet med dual task kan leda till ostadighet och ökad risk för fall (5). Exempel på dual-task träning kan vara att gå och samtidigt räkna baklänges, bära en kopp eller sparka boll.
- Hemträningsprogram med balansövningar. Se Centrum för neurologi.
Produkter och teknik
Rådgivning, utprovning och träning av hjälpmedel och ortoser
Välfungerande hjälpmedel kan vara en viktig förutsättning i det dagliga livet. Fysioterapeut ordinerar gånghjälpmedel och ortoser för nedre extremitet. Arbetsterapeut ordinerar rullstol och bedömer behov av hjälpmedel i hemmet.
Åtgärder
- Förflyttningshjälpmedel beställs i Visma websesam. Se Hjälpmedel.
- För ortopedtekniska hjälpmedel, skicka remiss till ForMotion. Blankett finns i Cosmic.
Informerande, rådgivande och undervisande åtgärder
Levnadsvanor
Hälften av alla kvinnor och två tredjedelar av alla män har minst en ohälsosam levnadsvana, exempelvis tobaksbruk, riskbruk av alkohol, ohälsosamma matvanor eller otillräcklig fysisk aktivitet (10).
Åtgärder
Rådgivning i form av samtal; rådgivande eller kvalificerat rådgivande samtal (10).
Fysisk aktivitet
Personer med MS är mindre fysiskt aktiva och har en sämre kondition jämfört med en frisk befolkning. Minst fysiskt aktiva är de med hög sjukdomsgrad. Vetenskapliga studier visar att fysisk aktivitet och träning vid MS är associerad med en förbättrad kondition, muskelstyrka, balans- och gångförmåga och med minskade besvär av depression och fatigue samt med en skattad bättre hälsorelaterad livskvalitet. Fysisk träning är inte associerad med en ökad risk för skov utan snarare lägre risk för skov för de som tränar jämfört med de som inte tränar (9).
Åtgärder
- Information och råd om fysisk aktivitet för alla personer med MS. Personer med lindrig till måttlig MS bör rekommenderas aerob och muskelstärkande fysisk aktivitet enligt allmänna rekommendationer. Träningen ska vara livslång för att vidmakthålla fysisk funktion (9). Patienten kan behöva stöd för att hitta lämpliga egenaktiviteter såsom individuellt utformat träningsprogram, Fysisk aktivitet på Recept (FaR) och tips om olika träningsformer.
- Skriftlig informationsbroschyr finns att ge till patienten.
- Avråd från fysisk aktivitet på hög intensitet under aktiva skov (9).
MS-skola
Enligt nationella riktlinjer är syftet med MS-skola att öka patientens kunskap om sjukdomen, dess symtom och behandlingsmöjligheter, samt att lära ut strategier för att kunna vara fortsatt självständig och aktiv. Skolan leds oftast av hälso- och sjukvårdspersonal, men kan även involvera personer med MS som kan agera förebilder (2).
Åtgärder
I Jönköpings region finns en digital utbildning ”Bra liv med MS” för nydiagnostiserade personer med MS. Tjänsten finns tillgänglig under 'Stöd och behandling' på 1177.se. MS-sjuksköterskan ansvarar för att ge patienten och anhöriga tillgång till inloggning.
Uppföljning
Alla patienter med MS ska erbjudas en årlig bedömning/uppföljning av fysioterapeut i specialistvården, samt uppföljning av rehabiliteringsplan om sådan finns upprättad. Nydiagnostiserade personer med MS kallas 1 gång/år de första 3 åren därefter kan intervallerna anpassas utifrån patientens behov. I de undantagsfall, då det medicinska ansvaret ligger hos primärvården, sker uppföljningen av fysioterapeut i primärvården.
Kvalitetsuppföljning
- Nydiagnostiserad MS. Bedömning av fysioterapeut i specialistvården inom 2 månader från remissdatum.
- Andel patienter (av alla MS-patienter) med registrerade besök till respektive rehabprofession per år.
- Andel personer som vid årlig uppföljning uppmäts ha tillräcklig nivå för fysisk aktivitet.
Svenska neuroregister är ett nationellt kvalitetsregister där MS-registret ingår. Patienter kan inför besöket logga in och besvara frågeformulären MSIS-29, MS-kollen, FSMC, EQ5D-5L och Fysisk aktivitet. Fysioterapeuter på Rehabiliteringscentrum matar in data erhållna vid bedömning såsom Gångskala vid MS, Timed Up and Go, 10-m gångtest, 6-min gångtest, Fysisk aktivitet.
Referenser
1. Nilsagård Y, Gunnarsson L-G och Denison E. Self-perceived limitations of gait in persons with multiple sclerosis. Advances in Physiotherapy, 2007; 9:3: 136-143.
2. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros och Parkinsons sjukdom [Internet]. Socialstyrelsen; 2022. [citerad 25 februari 2025].
3. Wickström A, Dahle C, Ulrici D, Philipson J. Fatigue vid Multipel skleros. Metodbok MS. Fatigue (Internet). MS-sällskapet 2022. [citerad 8 april 2024].
4. Kierkegaard M, Johansson S och Piehl F. Fysisk aktivitet vid multipel skleros. I: Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet (YFA). Dohrn IM, Jansson E, Börjesson M, Hagströmer M, redaktörer. Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling, FYSS 2021. Stockholm: Läkartidningen Förlag AB; 2021. ISBN: 978-91-985098-2-3.
5. Anne W, Cecilia W. Metodbok MS. Fysioterapi [Internet]. MS-sällskapet; 2023. [citerad 30 juli 2024]
6. Kliniska riktlinjer för Fysioterapi vid yrsel. [Internet]. Fysioterapeuterna; 2019. [citerad 16 maj 2023].
7. Sten F, Anders Ö. Metodbok MS. Smärta. [Internet]. MS-sällskapet; 2023. [citerad 30 juli 2024].
8. Fagevik Olsén M, Wollmer P, redakörer. Fysioterapi vid nedsatt lungfunktion. 3:e uppl. Lund: Författarna och Studentlitteratur; 2023.
9. Kierkegaard M, Beiske A och Johansson S. Fysisk aktivitet vid multipel skleros (MS). Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet (YFA), Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling, FYSS 2017.
10. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård vid ohälsosamma levnadsvanor. [Internet]. Socialstyrelsen; 2024.[citerad 25 feb 2025].
Om dokumentet
Innehållsansvarig
Anna Olin
Godkännare
Maria Andell