Navigera till sidans huvudinnehåll

För dig som arbetar med Folkhälsa och sjukvård i Jönköpings län

Frusen skuldra

Vårdnivå, samverkan och remissrutiner

Vårdnivå och samverkan

Jönköpings län

Primärvård

  • Bedömning och behandling av fysioterapeut i de flesta fall.
  • Intraartikulär kortisoninjektion kan ges av primärvårdsläkare som behärskar tekniken. Bäst effekt tidigt i förloppet (se behandling).

Ortopedmottagning

  • Bedömning och ställningstagande till operation i vissa fall.
  • Ställningstagande till intraartikulär injektion, utebliven effekt av konservativ behandling.
  • Vid oklar diagnos.

Remissrutiner

Jönköpings län

Remissinnehåll

  • Arbetsdiagnos.
  • Symtom, funktionsproblem, duration av besvär.
  • Rörelseomfång.
  • Behandling och utvärdering av denna med behandlingstid och compliance.
  • Rökning, alkohol, övriga sjukdomar.
  • Aktuell medicinlista.

Inför remiss ska slätröntgen vara gjord, bör inte vara äldre än 1 år.

Omfattning av kunskapsstödet

Detta kunskapsstöd berör omhändertagande av frusen skuldra.

Andra relaterade kunskapsstöd

Om hälsotillståndet

Definition

Frusen skuldra (adhesiv kapsulit) är oftast ett smärtsamt tillstånd i axeln med progressiv aktiv och passiv rörelseinskränkning.

Förekomst

Prevalensen är vanligast i åldern 40–60 år. Tillståndet förekommer oftare hos kvinnor än hos män.

Orsaker

Frusen skuldra innebär en tilltagande fibrotisering och kontraktur av den glenohumorala ledkapseln och kan vara:

  • primär – idiopatisk
  • sekundär – efter trauma eller immobilisering.

Riskfaktorer

Riskfaktorer för frusen skuldra omfattar diabetes och hypotyreos.

Utredning

Symtom

Smärta och stelhet som förändras under 3 faser:

  • fas 1 (0–6 månader) – tilltagande smärta i rörelse och vila samt rörelseinskränkning
  • fas 2 (4–18 månader) – avtagande smärta med kvarstående rörelseinskränkning
  • fas 3 (8–36 månader) – ökande rörlighet och utläkning.

Anamnes

Särskild anamnes bör omfatta:

  • smärta – lokalisation, duration, intensitet, rörelsekorrelation
  • riskfaktorer
  • bakomliggande orsaker.

Status

Följande undersökningsmoment bör ingå vid bilateralt axelstatus:

  • inspektion – asymmetri, muskelatrofi
  • rörlighet – aktiv och passiv rörelse, rörelseomfång – passiv utåtrotation är särskilt viktig att bedöma
  • palpation
  • distalstatus – puls (radialis), sensibilitet i hand och arm.

Följande fynd är typiska vid frusen skuldra:

  • inskränkt aktiv och passiv rörlighet som följer kapsulärt mönster – utåtrotation mest påverkad initialt, därefter abduktion, sist inåtrotation
  • passiv rörelse begränsas tidigt med ett tydligt, mekaniskt stopp – särskilt vid utåtrotation
  • smärta – både vid aktiv och passiv rörelse beroende på fas (särskilt fas 1–2).

Notera att symtombilden kan överlappa andra diagnoser, men i början är en tydligt begränsad passiv utåtrotation ett typiskt vägledande fynd.

Handläggning vid utredning

Frusen skuldra är primärt en klinisk diagnos.

I tidigt skede kan diagnosen vara svårbedömd, upprepa bedömningen efter 2–3 veckor vid osäkerhet.

Slätröntgen kan övervägas, särskilt vid atypiska statusfynd eller vid smärta utan tydlig rörelseinskränkning, samt inför handläggning i specialiserad vård.

Provtagningar

Överväg provtagning för glukos, CRP och TSH.

Differentialdiagnoser

 Följande differentialdiagnoser bör övervägas:

  • impingement i axelled
  • rotatorkuffruptur
  • kalkaxel
  • bursit
  • artros i axelled
  • akromioklavikularledsskada/-artros
  • nackrelaterad smärta
  • luxation i axelled
  • artrit.

Behandling

Handläggning vid behandling

Handläggning vid frusen skuldra omfattar:

  • smärtlindring med COX-hämmare eller paracetamol peroralt, enskilt eller i kombination, beroende på smärtintensitet
  • fasanpassad fysioterapi i form av stöd i egenvård, rådgivning kring smärta, aktivitet och träning samt hjälp att återfå muskelfunktion och styrka i samband med utläkning för att bibehålla rörlighet och motverka muskelatrofi
  • intraartikulär kortisoninjektion vid behov, särskilt i tidig fas, för att minska smärta och förbättra rörlighet – använd bildvägledning (till exempel ultraljud) för att öka precisionen
  • kirurgisk behandling i sällsynta fall vid utebliven förbättring, för mobilisering eller kapsellösning.
Jönköpings län

I Fas 1 och 2 tas rörelse ut i omfånget som smärtan tillåter. Stretching bör inte utföras, dock cirkulerande lättare träning av cuff.

Ofta stor framgång med intraartikulär kortisoninjektion, förslagsvis med kenacort 40 mg/ml, 1 ml eller lederspan 20 mg/ml, 1 ml. Viktigt att inte överbelasta första veckan efter injektion. Kan med fördel upprepas.

Försäkringsmedicin och intyg

Sjukskrivning

Patientmedverkan och kommunikation

Stöd och information för patient och närstående

Relaterad information

Kompletterande underlag

Referenser

Referenser för hela kunskapsstödet. https://www.nature.com/articles/s41572-022-00386-2">(1)https://jamanetwork.com/journals/jamanetworkopen/fullarticle/2774247">(2)https://bjsm.bmj.com/content/45/1/49">(3)

Referenser

Referenser

(1) Millar NL, Meakins A, Struyf F, et al. Frozen shoulder. Nature Reviews Disease Primers. 2022. Tillgänglig från: https://www.nature.com/articles/s41572-022-00386-2
(2) Challoumas D, Biddle M, McLean M, Millar NL. Comparison of treatments for frozen shoulder: a systematic review and meta-analysis. JAMA Network Open. 2020. Tillgänglig från: https://jamanetwork.com/journals/jamanetworkopen/fullarticle/2774247
(3) Favejee MM, Huisstede BM, Koes BW. Frozen shoulder: the effectiveness of conservative and surgical interventions—systematic review. Br J Sports Med. 2011. Tillgänglig från: https://bjsm.bmj.com/content/45/1/49

Sidinformation

Nationellt innehåll godkänt

2026-02-06

Godkänt av

Nationellt programområde rörelseorganens sjukdomar

Region Jönköpings läns tillägg godkänt

2023-09-06

Tillägg godkänt av

Region Jönköpings län

Källa

1177 för vårdpersonal

Vårdnivå

Primärvård