Aktivera JavaScript
Denna webbplats använder sig av JavaScript, vilket verkar vara inaktiverat i din webbläsare. För bästa upplevelse och möjlighet att ta del av allt innehåll bör du slå på JavaScript eller byta webbläsare.
Epilepsi
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Vårdnivå och samverkan
Jönköpings län
Primärvård
OBS! Gäller vuxna över 18 år.
- Utredning, diagnostik och behandling/uppföljning kan ske i primärvården i samråd med neurolog
- Uppföljning av patienter med stabil epilepsi utan medicinändringar kan ske i primärvården. Det ska då av remissen framgå vilken behandling patienten har, kontroller som bör göras (inklusive eventuella koncentrationsbestämningar) och hur ofta, samt om och när behandlingen kan trappas ned/avslutas.
Akutmottagning
- Akut utredning och behandling sker på sjukhus . För behandling av akut epileptiskt anfall, se Faktadokument Krampanfall, akut.
- Vid pågående anfall eller stark misstanke om en akut bakomliggande orsak till anfallet ska patienten akut till sjukhus.
Neurologmottagning
- Behandling och uppföljning i de flesta fall
- Remiss till neurolog vid: tveksamhet om diagnos. Otillfredsställande anfallskontroll. Complianceproblem och oacceptabla läkemedelsbiverkningar. Kvinnor som planerar graviditet (och gravida kvinnor).
Om hälsotillståndet
Definition
Epilepsi innebär en varaktig benägenhet för upprepade oprovocerade epileptiska anfall.
Klassifikation
Klassifikationen av epilepsi bygger på hur anfallen startar, yttrar sig och på orsaken till sjukdomen.
Anfallsstart
Fokal start:
- utan medvetandepåverkan
- med medvetandepåverkan.
Generaliserad start:
- motoriskt – tonisk-kloniskt, myoklont, annan typ
- icke motoriskt (absens).
Okänd start:
- motoriskt – tonisk-kloniskt, annan typ
- icke motoriskt.
Orsak
- Strukturell – stroke, tumör, trauma.
- Genetisk – mutation.
- Infektiös – encefalit, meningit.
- Metabol – hyponatremi, hypo- eller hyperglykemi.
- Immunmedierad – encefalit orsakad av antikroppar mot exempelvis NMDA.
- Okänd.
Till exempel klassificeras epilepsi orsakad av stroke som en strukturell fokal epilepsi.
Utöver detta kan specifika epilepsisyndrom diagnostiseras vilket kan ha betydelse för behandling samt prognos.
Förekomst
Epilepsi kan debutera i alla åldrar men är vanligast ≤ 1 år och > 65 år. Incidensen är 50 på 100 000 per år i Sverige. Prevalensen beträffande aktiv epilepsi är 0,6–0,7 %.
Utlösande faktorer
Följande faktorer kan utlösa anfall vid epilepsi:
- sömnbrist
- infektion
- fotostimulering
- alkohol, droger, läkemedel
- utebliven eller ändrad dos antiepileptika.
Provocerande faktorer
Exempel på faktorer som kan utlösa ett provocerat krampanfall hos person med eller utan epilepsi:
- abstinens
- substansrelaterat – tramadol, metamfetamin, kokain
- elektrolytrubbning, hypoglykemi
- hjärninfektion
- akut stroke
- skalltrauma.
Samsjuklighet
Samsjuklighet är vanligt vid epilepsi. De vanligaste sjukdomarna som förekommer tillsammans med epilepsi är:
- kardiovaskulär sjukdom
- migrän
- neuropsykiatriska funktionsstörningar
- depression
- psykossjukdom.
Utredning
Symtom
Epileptiska anfall kan se olika ut. Symtomen uppstår plötsligt och yttrar sig beroende på vilket område i hjärnan som är påverkat. Vid upprepade anfall med likartade (stereotypa) symtom bör epilepsi misstänkas.
Fokalt anfall med/utan medvetandepåverkan
Vid temporallobspåverkan:
- Duration cirka 2 minuter.
- Inledande aura ofta med overklighetskänsla, obehagliga lukt- eller smakupplevelser eller déjà-vu.
- Följs av medvetandepåverkan, patienten kan svara obegripligt och uppvisa stereotypa rörelser som smackande, sväljningar eller plockande med saker.
- Medvetandegrad återställs gradvis.
Vid frontallobspåverkan:
- Ryckningar och komplexa motoriska automatismer kan förekomma.
- Kort varaktighet, stereotyp natur och tendens att starta under sömn.
Fokala anfall kan bli tonisk-kloniska (tidigare sekundärgeneraliserade anfall).
Generaliserat motoriskt (tonisk-kloniskt) anfall
- Tonisk fas med akut medvetandeförlust med fall och stelhet i hela kroppen.
- Följs av klonisk fas med symmetriska ryckningar.
- Duration ½ – 5 minuter, ibland tungbett och urin- eller faecesavgång.
- Postiktal fas medför ofta trötthet och sömnbehov eller förvirring.
Generaliserad motoriskt (myoklont) anfall
- Plötsliga och kortvariga ryckningar (vanligen i armar) med opåverkat medvetande.
- Debuterar oftast i barn- eller ungdomsåren.
Generaliserat icke motoriskt anfall (absens)
- Kort medvetandestörning (5–15 sekunder) utan postiktal fas.
- Patienten verkar borta, stirrande blick.
- Sällsynt hos vuxna.
Anamnes
- Detaljerad anfallsbeskrivning, helst från anhörig eller annat vittne.
- Postiktala symtom.
- Liknande eller avvikande svårförklarliga symtom eller beteende tidigare.
- Bakomliggande orsaker.
- Utlösande faktorer och provocerande faktorer.
Status
- Allmäntillstånd
- Hjärta, blodtryck
- Lungor
- Neurologstatus
- EKG vid behov
Handläggning vid utredning
Pågående anfall
- Krampanfall hos patient utan känd diagnos – handlägg enligt separat rekommendation.
- Epileptiskt anfall – larma ambulans och ge akutbehandling.
Genomgånget anfall
Vid misstänkt genomgånget krampanfall, ta anamnes avseende provocerande faktorer som kan utlösa ett provocerat krampanfall. Informera patienten om att körförbud gäller tills vidare besked ges från diagnostiserande enhet.
Avsaknad av provocerande faktorer:
- I första hand bör hjärntumör uteslutas enligt separat rekommendation.
- Därefter bör patienten utredas avseende epilepsi. Diagnosen epilepsi ställs inom specialiserad vård.
Förekomst av provocerande faktorer:
- Misstänk i första hand annan orsak än epilepsi.
- Kontrollera laboratorieprover och handlägg därefter utifrån misstänkt utlösande orsak.
Provtagningar
Laboratorieprover
Följande prover kan övervägas utifrån misstänkt bakomliggande orsak vid misstanke om provocerat krampanfall:
- temp, CRP, glukos
- Hb, leukocyter, trombocyter, natrium, kalium, kreatinin (eGFR)
- alkohol- och intoxikationsprover.
Diagnoskriterier
Diagnosen epilepsi är klinisk och ställs i första hand baserad på anamnes av läkare med erfarenhet av epilepsi. MR och EEG ingår i epilepsiutredning och patologiska fynd kan ge stöd för diagnosen och vägledning kring bakomliggande orsak.
Diagnosen epilepsi kan ställas efter:
- två oprovocerade epileptiska anfall, eller
- ett oprovocerat epileptiskt anfall där risken för återfall bedöms vara hög.
Differentialdiagnoser
- Kardiell synkope
- Provocerat anfall
- Metabol rubbning – hypoglykemi, elektrolyter
- Transitorisk ischemisk attack (TIA), transitorisk global amnesi (TGA)
- Migrän
- Parasomni, narkolepsi
- Fluktuationer i uppmärksamhet eller vakenhet vid demens
- Psykogent anfall
Jönköpings län
Förstagångs epileptiskt anfall (fokalt eller generaliserat) utgör ett symtom om ingår i välgrundad misstanke om hjärntumör. Se Faktadokument Hjärntumör.
Behandling
Handläggning vid behandling
- Pågående anfall behandlas akut med kramplösande läkemedel.
- Epilepsi behandlas främst inom specialiserad vård.
- Primärvården kan i vissa fall sköta kontroller och receptförnyelse till färdigutredda och anfallsfria patienter.
Råd och information
- Rekommendera regelbunden livsföring.
- Ge råd om att undvika fasta, alkohol, och andra för patienten utlösande faktorer.
- Informera patienten om att undvika potentiellt riskfyllda situationer som att exempelvis bada ensam, befinna sig på höga höjder och att arbeta med vissa maskiner.
- Informera om att restriktioner och villkor avseende yrkesval och körkort föreligger.
Behandlingsval
Läkemedelsbehandling
En majoritet av patienterna blir anfallsfria med rätt läkemedelsbehandling. Ibland kan läkemedelsutsättning prövas efter några års anfallsfrihet. Vid graviditet krävs speciellt omhändertagande med exempelvis läkemedelsjustering.
Jönköpings län
- Hjälpmedel såsom epilepsilarm, timer på spis och trygghetslarm kan ordnas via arbetsterapeut.
- Kontakt med kurator eller psykolog vid behov.
- Behandling av akut epileptiskt anfall, se Faktadokument Krampanfall, akut.
Yrkesval/körkort
- Vid god anfallskontroll klarar patienten som regel arbeten på den normala arbetsmarknaden.
- Skiftarbete är ofta mindre lämpligt. Vissa branscher har särskilda krav angående hälsostatus.
- En person som fortlöpande får epileptiska anfall bör undvika yrken där hen riskerar att skada sig själv eller andra och kan t.ex. inte arbeta på hög höjd, vid farliga maskiner eller ha ensamarbete med ansvar för andras säkerhet.
- Med kravet på 10 års anfallsfrihet för yrkesmässig bilkörning (kategori II-III) är detta arbete i praktiken inte förenligt med epilepsidiagnosen.
- Körkortsfrågan kan hanteras av specialistkompetent läkare med god kännedom om patientens sjukdom. Grundregeln är ett års anfallsfrihet för innehav av körkort i kategori I (behörighet A, A1, B, BE och traktorkort) och 10 år för kategori II-III (C, CE, D, DE och taxiförarlegitimation).
- Se Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om medicinska krav för innehav av körkort.
- Vuxna med fokala anfall: I första hand rekommenderas att behandling startas med något av karbamazepin, lamotrigin eller levetiracetam.
- Äldre med fokala anfall: I första hand rekommenderas att behandling startas med lamotrigin eller levetiracetam.
- Vuxna med generaliserade anfall: I första hand rekommenderas att behandling startas med något av lamotrigin, levetiracetam eller valproat.
OBS! Kvinnor i fertil ålder ska inte behandlas med Valproat p.g.a. risk för onormala graviditetsutfall, medfödd missbildning och utvecklingsstörning hos barnet.
Behandlingsvikt
- Är diagnosen korrekt?
- Föreligger interaktion med andra läkemedel?
- Har det skett en förändring av bakomliggande orsak?
- Felaktigt läkemedelsval?
- För låg dos? För hög dos?
- Dålig compliance?
- Föreligger utlösande faktorer i patientens psykosociala situation?
Basläkemedel
- Karbamazepin i depotberedning ges vid fokala anfall eller anfall som går från fokal till bilateralt toniskt-kloniskt anfall (tidigare kallat sekundär generalisering).
- Valproat i depotberedning, 1:a handspreparat vid generaliserade anfall (abscenser, tonisk-kloniska anfall utan förkänningar). Medlet kan också användas vid fokala anfall. Kvinnor i fertil ålder ska inte behandlas med Valproat p.g.a. risk för onormala graviditetsutfall, medfödda missbildningar och utvecklingsstörning hos barn.
- Lamotrigin, alternativ till valproat framför allt till kvinnor i fertil ålder.
- Levetiracetam, används vid generaliserade anfall (abscenser, tonisk-kloniska anfall utan förkänningar) och vid fokala anfall.
- Nyare antiepileptika ges oftast som tillägg till etablerad behandling vid terapiresistens med tidigare medel. Insätts i regel av eller i samråd med neurolog.
- Vid terapiresistent epilepsi kan det bli aktuellt med epilepsikirurgi eller vagusnervstimulering.
Status epilepticus
Vid upprepade anfall utan återhämtning emellan eller vid anfall längre än 30 minuter föreligger status epilepticus.
OBS! Detta är ett livshotande tillstånd. Sätt nål, ge Stesolid Novum (5-10 mg) långsamt iv (2-5 mg/min), ge syrgas 10 L/min och överför patienten snarast till slutenvård – intensivvård.
Uppföljning
Jönköpings län
- Välreglerad epilepsi kontrolleras lämpligen årligen. Koncentrationsbestämning (tas som dalvärde) görs inte rutinmässigt utan enbart vid terapisvikt, biverkningar eller misstanke om bristande compliance. Patientens välmående är ett bättre mått på tillfredsställande behandling.
- Patienten bör vara medveten om målet med behandlingen och vikten av att inte avbryta medicineringen utan föregående läkarkontakt.
- Motivera patienten att föra anfallskalender.
Relaterad information
Sidinformation
Nationellt innehåll godkänt
2021-11-15
Region Jönköpings läns tillägg godkänt
2022-12-09
Tillägg godkänt av
Region Jönköpings län
Källa
1177 för vårdpersonal
Vårdnivå
Primärvård