Navigera till sidans huvudinnehåll

För dig som arbetar med Folkhälsa och sjukvård i Jönköpings län

Celiaki hos barn

Vårdnivå, samverkan och remissrutiner

Vårdnivå och samverkan

Jönköpings län

Primärvård

  • Ställningstagande till provtagning av barn > 1 år.
  • Remiss till barnkliniken skrivs vid transglutaminas > 7U/ml.
  • Säkerställ att barnet inte minskar glutenintaget innan utredning gjorts på barnkliniken.

Barn och ungdomsmedicinsk mottagning

  • Primär utredning av barn < 1 år
  • Fördjupad utredning av barn > 1 år med kvarstående celiakimisstanke trots negativa antikroppar.
  • Uppföljning av barn med känd celiaki efter remiss från barnkliniken.

Barnkliniken

  • Utreder och diagnosticerar celiaki efter remiss från primärvård eller barn och ungdomsmedicinsk mottagning.

Om hälsotillståndet

Definition

Celiaki, eller glutenintolerans, är en kronisk autoimmun sjukdom med inflammation och villusatrofi i tunntarmen vid intag av gluten, vilket leder till malabsorption och sekundär laktosintolerens.

Förekomst

Förekomsten i Sverige anses vara uppemot 2–3 % hos skolbarn. Den är vanligare hos barn med en förstagradssläkting med celiaki. Många barn och ungdomar med celiaki är odiagnostiserade.

Orsaker

Celiaki orsakas av en immunologisk T-cellsmedierad reaktion mot gluten i vete, råg och korn. Om och när sjukdomen debuterar beror på genetiska faktorer men även omgivningsfaktorer som kost och infektioner.

Riskfaktorer

Exempel på riskfaktorer för celiaki hos barn är:

  • hereditet – särskilt förstagradssläktingar
  • autoimmuna tillstånd – typ 1-diabetes, leversjukdom, tyreoidit, Addisons sjukdom, reumatisk sjukdom
  • selektiv IgA-brist
  • syndrom - till exempel Downs, Turners och Williams syndrom.

Utredning

Symtom

Många barn saknar eller har få typiska symtom.

Gastrointestinala symtom kan vara:

  • diarré
  • buksmärta
  • uppblåst buk
  • kronisk förstoppning
  • illamående, kräkningar.

Extraintestinala symtom kan vara:

  • tillväxtrubbning – viktnedgång eller tillväxtpåverkan
  • försenad pubertet, utebliven menstruation
  • emaljskador på tänderna, aftösa sår i munnen
  • dermatitis herpetiformis – kliande symmetriska blåsor på armbågar, knän, nacke och ansikte (ibland enda symtomet på celiaki)
  • trötthet, nedstämdhet
  • neuropati, ledvärk.

Status

Ta status enligt följande:

  • allmäntillstånd
  • bukpalpation
  • hudinspektion
  • längd, vikt, tillväxtkurva.

Handläggning vid utredning

Initial utredning

Utredning med transglutaminas-antikroppar (IgA-anti-tTG, inklusive analys av totalt IgA). Falskt negativa om patienten uteslutit gluten ur kosten. Provtagning bör göras vid:

  • gastrointestinala eller extraintestinala symtom
  • bukbesvär av laktosinnehållande produkter
  • riskfaktorer
  • anemi eller oklar brist på järn, vitamin B12, folsyra eller kalcium
  • avvikande leverprover.

Överväg ytterligare provtagning vid misstänkt malabsorption eller i differentialdiagnostiskt syfte.

Upprepa provtagning vid tveksamt resultat.

Självtest avseende celiaki som kan köpas på apotek rekommenderas inte.

Jönköpings län

Säkerställ att barnet äter glutenrik kost inför provtagning. Vid transglutaminas i gränsvärdeszon bör förnyad provtagning göras efter några månaders ökat glutenintag.

Glutenfri kost ska aldrig rekommenderas i primärvård.

Fortsatt utredning

Fortsatt utredning inom specialiserad vård rekommenderas vid IgA-anti-tTG som är:

  • positivt (över referensvärde)
  • negativt men med misstanke om celiaki och minst en riskfaktor för falskt negativt IgA-anti-tTG eller oklar tillväxtrubbning.

Riskfaktorer för falskt negativt IgA-anti-tTG är:

  • selektiv IgA-brist
  • barn under 2 år
  • helt eller delvis glutenfri kost inför provtagning (ger ofta snabb normalisering av serologi och tarmslemhinna)
  • immunsuppressiv behandling.

Diagnoskriterier

Diagnos ställs inom specialiserad vård genom positivt IgA-anti-tTG som ska vara mer än 10 gånger förhöjda alternativt efter positiv tunntarmsbiopsi.

Jönköpings län

HLA-typning kan aldrig användas för att diagnosticera celiaki och ska inte kontrolleras i primärvård.

Differentialdiagnoser

Differentialdiagnoser till celiaki hos barn kan vara:

  • funktionella mag- och tarmbesvär
  • komjölksproteinallergi och laktosintolerans
  • inflammatorisk tarmsjukdom
  • hypotyreos, hypertyreos
  • cystisk fibros
  • konstitutionell kortvuxenhet.

Behandling

Handläggning vid behandling

Uppföljning görs inom specialiserad vård. Behandlingen utgörs av livslång strikt glutenfri kost. Regelbunden kontakt med dietist är viktig för effektiv behandling. Bidrag för subventionering av specialkost finns. Tillskott av vitaminer och mineraler rekommenderas vid behov.

Komplikationer

Obehandlad celiaki kan leda till komplikationer såsom bristtillstånd, infertilitet, osteoporos, depression och vissa leversjukdomar och neurologiska sjukdomar. Hos vuxna förekommer en något ökad risk för malignitet (främst lymfom i magtarmkanalen) vid obehandlad celiaki. Risken för malignitet hos barn är väldigt låg.

Patientmedverkan och kommunikation

Stöd och information för patient och närstående

Relaterad information

Nationellt vårdprogram för celiaki på barnläkarföreningens webbplats (pdf)

Sidinformation

Nationellt innehåll godkänt

2025-03-18

Godkänt av

Nationellt programområde barns och ungdomars hälsa

Region Jönköpings läns tillägg godkänt

2024-12-02

Tillägg godkänt av

Region Jönköpings län

Källa

1177 för vårdpersonal

Vårdnivå

Primärvård