Navigera till sidans huvudinnehåll

För dig som arbetar med Folkhälsa och sjukvård i Jönköpings län

Obstruktiv sömnapné

Vårdnivå, samverkan och remissrutiner

Vårdnivå och samverkan

Jönköpings län

Primärvård

  • Noggrann sömnanamnes (inkl. sömnhygien) för att andra orsaker till dålig sömn/dagtrötthet ska uteslutas
  • Kontroll av blodtryck, längd och vikt (samt blodstatus och thyreoideaprover vid behov)
  • Vid behov behandla övervikt, hypertoni, hypothyreos och depression
  • Vid behov allmänna sömnhygieniska åtgärder.

Öron- näs- och halskliniken

Remiss till öron- näs- och halskliniken. Använd särskild remissmall i Cosmic, remissmall "Utredning sömnapné".

En grundförutsättning är att patienten är motiverad och klarar att använda den behandling som erbjuds (PAP alternativt antiapnéskena).

OBS! Utredningen diagnostiserar endast obstruktiva sömnstörningar och är således INTE en undersökning för att utreda annan sömnstörning eller allmän screening vid utredning av dagtrötthet.

Måttligt och gravt sömnapnésyndrom behandlas. Vid inget eller lindrigt sömnapnésyndrom får patienten svar via standardbrev med egenvårdsråd.

De somatiska riskerna vid en obehandlad sömnapnésjukdom är enligt det Nationella vårdprogrammet för sömnapné störst om patienten är < 65år och har känd kardiovaskulär sjukdom.

  • Remissindikationen stärks vid ålder <65 år.
  • Remissindikationen stärks vid samtidig hjärt-/kärlsjukdom, risk för trötthetsrelaterad trafik- eller arbetsplatsolycka eller påtaglig symtomatologi.
  • För att rätt kunna bedöma och prioritera inkommande remisser SKA det i remissen beskrivas om det föreligger eller inte föreligger kardiovaskulär sjuklighet och trötthetsrelaterad trafikrisk
  • Körkortsinnehav och ”körvanor” ska ovillkorligen beskrivas i remissen
  • I remissen ska anges övriga sjukdomar (speciellt lungsjukdomar), blodtryck, längd och vikt samt aktuella mediciner.

Om hälsotillståndet

Förekomst

Obstruktiv sömnapné (OSA) är en vanlig åkomma som till viss grad kan förekomma hos upp till 10 % av befolkningen. OSA finns i alla åldersgrupper, från nyfödda till vuxna.

Jönköpings län

Snarkning och obstruktivt sömnapnésyndrom är vanligt. För en i övrigt normal individ ökar högre ålder, övervikt samt anatomisk trängsel i de övre luftvägarna (framförallt tonsillhypertrofi) risken påtagligt. Vanligt förekommande symtom (förutom snarkljud och bevittnade andningsuppehåll) är dagtrötthet/sömnighet, icke vederkvickande sömn, morgonhuvudvärk, orolig sömn med frekventa uppvaknanden samt nattliga urinträngningar. Paradoxalt nog upplever sig många individer med obstruktiv sömnapné symtomfria.

Orsaker

OSA innebär återkommande andningsuppehåll då övre luftvägarna täpps till under sömn. Obstruktionen sker vid bakre delen av tungan, mjuka gommen eller epiglottis. Övervikt, tonsillhypertrofi och/eller kraniofaciala avvikelser kan göra övre luftvägarna trånga. Dagtid kompenseras detta av faryngeala dilatatormuskler, men under sömn kan de övre luftvägarna kollapsa.

OSA är ett potentiellt allvarligt kroniskt tillstånd med ett ofta progredierande förlopp och sänkt livskvalitet

Samsjuklighet

  • Kardiovaskulär sjuklighet, främst arteriell hypertoni
  • Metabolt syndrom
  • KOL
  • Obesitas-hypoventilation (otillräcklig ventilationsförmåga på grund av fettvävnad kring buken och mellangärdet)

Utredning

Symtom

Symtom nattetid

  • Bevittnad snarkning och andningsuppehåll – av sängpartner eller omgivning
  • Nattlig dyspné – kippar efter andan under natten
  • Sömnstörning – insomningsproblem, uppsplittrad sömn, minskad sömntid
  • Nokturi
  • Nattsvettningar
  • Muntorrhet, ont i svalget på morgonen

Symtom dagtid

  • Vaknar dåligt utsövd
  • Morgonhuvudvärk
  • Ökad dagtrötthet och sömnighet utan annan förklaring
  • Kognitiv påverkan med koncentrations- och minnesproblem, irritabilitet
  • Minskad libido

Anamnes

  • Nattsymtom – bevittnade apnéer, högljudda snarkningar
  • Luftvägar – nästäppa, luftvägssjukdom
  • Andra sjukdomar – hypertoni, diabetes, hjärt- och kärlsjukdom, psykisk sjukdom
  • Levnadsvanor – rökning, alkohol, droger, viktutveckling över tid
  • Läkemedel – sedativa, smärtstillande, psykofarmaka
  • Arbete – yrkeschaufför eller annat säkerhetskrävande yrke (kan behöva sjukskrivning under utredning)
  • Dagtrötthet – risk att somna dagtid, gradering kan göras via exempelvis Epworths sömnighetsskala, ESS

Status

  • Allmäntillstånd – längd, vikt, BMI, midjemått
  • Hjärta och blodtryck – hypertoni
  • Lungor
  • Främre rinoskopi – polyper
  • Mun och svalg – tonsillstorlek, tandstatus, protes

Handläggning vid utredning

Vid klinisk misstanke om OSA rekommenderas undersökning med nattlig andningsregistrering för sömnapné (remiss till sömnmedicinsk mottagning).

Vid normal undersökning bör ytterligare utredning övervägas. Vid svårbehandlad hypertoni bör högt nattligt blodtryck övervägas och utredas (24 timmars blodtrycksmätning).

Provtagningar

Laboratorieprover

Inga specifika blodprover finns som stärker misstanke på sömnapné. Överväg provtagning gällande samsjuklighet som blodsocker, lipider, tyreoidea- och njurfunktion. Överväg andra prover för att utesluta metabolt syndrom.

Vid misstänkt obesitas hypoventilationssyndrom krävs arteriell blodgas under dagtid.

Undersökningar

Nattlig andningsregistrering mäter luftflöde, andningsrörelser, pulsoximetri och kroppsläge. Genom Apné-Hypopnéindex (AHI) beräknas antalet andningsuppehåll (med minst 10 sekunders varaktighet) per timme. AHI värde ger enbart ett mått gällande frekvens av andningsstörningar.

  • AHI < 5 är normalt
  • AHI 5-14 motsvarar lindrig sömnapné
  • AHI 15-30 motsvarar måttlig sömnapné
  • AHI > 30 motsvarar uttalad sömnapné

Svårighetsgraden av sömnapné bedöms genom sammanvägning av följande faktorer:

  • AHI
  • graden av nattlig hypoxi (medelmättnad, lägsta mättnad, tiden med SaO2 <90%)
  • graden av dagsömnighet och övriga symptom
  • hur välkontrollerade samsjukligheter som hypertoni, hyperlipidemi eller diabetes är.

Differentialdiagnoser

  • Cheyne-Stokes andning med tysta apnéer, ses vid svår hjärtsvikt eller cerebrovaskulär sjukdom (behöver sällan behandlas)
  • Hypotyreos
  • Morfinbehandlad smärtproblematik (även smärtplåster)
  • Sömnighetsgivande sjukdomar som fetma, andra metabola sjukdomar, PLM (periodic limb movement), depression och narkolepsi
  • Habituell snarkning utan OSA

Behandling

Handläggning vid behandling

Behandlingen vid diagnostiserad OSA syftar till att förbättra livskvaliteten och minska risken för komplikationer. Eventuell behandling initieras av sömnapnékompetent läkare.

  • CPAP (Continuous Positive Airway Pressure) – vid måttlig till uttalad OSA
  • Apnéskena – vid mild till måttlig OSA, utprovning av tandläkare
  • Kirurgisk behandling – vid relevant tonsillhypertrofi
  • Viktreduktion – vid obesitas, en viktig del i behandlingsplanen oavsett graden av sömnapné 

Körkort

Obehandlad OSA i kombination med dagsömnighet kan vara ett hinder för körkortsinnehav. I Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om medicinska krav för innehav av körkort (TSFS 2010:125), kapitel 11, framgår vad som gäller vid sömn- och vakenhetsstörningar.

Behandlingsval

Kirurgisk behandling

Vidgning av övre luftvägarna vid andningshinder (tonsillhypertrofi) kan i utvalda fall vara ett behandlingsalternativ.

Levnadsvanor

  • Viktreduktion kan ha effekt vid övervikt eller fetma, cirka 10 % av patienter med OSA är dock normalviktiga
  • Rökstopp
  • Minskat alkoholintag

Uppföljning

  • Symtomutvärdering av dagtrötthet, förslagsvis med frågeformulär ESS (Epworth Sleepiness Scale)
  • Uppföljning av CPAP-behandling via förskrivande enhet
  • Uppföljning av behandling med apnéskena via tandläkare och utredande sömnmottagning
  • Uppföljning efter kirurgi i övre andningsvägar via opererande enhet

Komplikationer

Ökad risk föreligger för:

  • översjuklighet och/eller överdödlighet i hjärt-kärlsjukdom och preeklampsi
  • motortrafikolyckor
  • svårigheter vid generell anestesi.

Försäkringsmedicin och intyg

Sjukskrivning

  • Sjukskrivning kan i undantagsfall vara aktuell i väntan på utredning eller behandling om patienten exempelvis på grund av trötthet riskerar att råka ut för trafik- eller arbetsplatsolyckor.
  • Ett obehandlat symtomgivande sömnapnésyndrom kan utgöra hinder för att köra fordon.

Patientmedverkan och kommunikation

Stöd och information för patient och närstående

Sidinformation

Nationellt innehåll godkänt

2021-01-15

Godkänt av

Nationellt programområde lung- och allergisjukdomar

Region Jönköpings läns tillägg godkänt

2025-03-12

Tillägg godkänt av

Region Jönköpings län

Källa

1177 för vårdpersonal

Vårdnivå

Primärvård