Aktivera JavaScript
Denna webbplats använder sig av JavaScript, vilket verkar vara inaktiverat i din webbläsare. För bästa upplevelse och möjlighet att ta del av allt innehåll bör du slå på JavaScript eller byta webbläsare.
Skadligt bruk och beroende av narkotika
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Vårdnivå och samverkan
Jönköpings län
Primärvård
- Prevention.
- Diagnostik av riskbruk, skadligt bruk och beroende.
- Behandling av riskbruk.
- Behandling av somatiska komplikationer till missbruk.
- Enkel avgiftning av alkohol samt nedtrappning av vissa beroendeframkallande läkemedel i öppenvård via vårdcentral.
- Vid samsjuklighet i form av beroende och annan psykisk sjukdom har primärvården ansvar att regelbundet bevaka den somatiska hälsan.
- Initiera SIP i de fall där behov föreligger och fler huvudmän är inblandade.
I Jönköpings sjukvårdsområde finns speciell överenskommelse:
Psykiatriska kliniken
- Diagnostik och behandling av beroende.
- Avgiftning i slutenvård vid komplicerad abstinensbehandling (tidigare delirium vid abstinens, abstinenskramper och suicidrisk) och nedtrappning av omfattande läkemedelsberoende på Beroendeavdelningen på Länssjukhuset Ryhov.
- Substitutionsbehandling enligt LARO-program (läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiodberoende).
- Initiera SIP i de fall där behov föreligger och fler huvudmän är inblandade.
Kommunen
- Samordnad individuell plan.
- Behandling av skadligt bruk.
- Institutionsvård enligt socialtjänstslagen (SoL) eller lagen om vård av missbrukare (LVM).
Övriga aktörer
- Läkemedelsberoende handläggs i första hand av den som har förskrivit läkemedlet.
- Alkoholintoxikation (≥3,5 ‰), annan svår allmänpåverkan handläggs inom somatisk vård.
- Företagshälsovården kan ha visst ansvar beroende på avtalsformulering med företaget.
Om hälsotillståndet
Definition
Narkotika
Narkotika är ett samlingsnamn för illegala droger och narkotikaklassade läkemedel med olika effekter och hälsorisker.
Vanligt förekommande narkotiska preparat är
- bensodiazepiner
- cannabis (hasch, marijuana)
- centralstimulerande (amfetamin, kokain)
- opioider (heroin, tramadol, fentanyl)
- hallucinogener (LSD, psilocybin).
Skadligt bruk och beroende
Det finns flera diagnoser som beskriver ett problematiskt narkotikabruk och dess konsekvenser. Vanligen används diagnoserna skadligt bruk och beroendesyndrom (ICD-10) samt substansbruksyndrom (DSM-5).
Skadligt bruk innebär ett en användning av substanser som skadar hälsan. Ett beroende av narkotika inkluderar bland annat kontrollförlust, somatisk tillvänjning och fortsatt intag trots allvarliga konsekvenser.
Förekomst
Omkring 675 000 personer i Sverige har använt narkotika under senaste året. Cirka 55 000 personer uppskattas ha ett pågående skadligt bruk eller beroende av narkotika, 8 000 av dessa använder narkotika intravenöst.
Riskfaktorer
- Ärftlighet.
- Tidig debut.
- Stress som kan orsakas av instabil livssituation, utanförskap, våld, utsatthet eller ekonomiska problem.
- Psykiska problem eller psykisk ohälsa.
- Somatiska sjukdomar.
- Skadligt bruk eller beroende av andra substanser.
Samsjuklighet
Psykiatrisk samsjuklighet
De flesta psykiska symtom kan förekomma vid skadligt bruk eller beroende av narkotika. Dels som en följd av själva drogpåverkan, men även som uttryck för en samtidig psykiatrisk sjukdom.
Bland personer som vårdas för skadligt bruk eller beroende av narkotika har 30–50 procent en samtidig psykisk sjukdom. Personer med samsjuklighet har en betydligt sämre prognos.
De vanligaste tillstånden är
- depression
- ångestsyndrom
- bipolärt syndrom
- neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
- andra beroendesyndrom
- personlighetssyndrom
- schizofreni och liknande tillstånd
- posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).
Skadligt bruk och beroende av narkotika innebär också en förhöjd suicidrisk.
Utredning
Symtom
Bensodiazepiner
Pågående bruk och abstinens kan ge
- ångest och nedstämdhet
- trötthet
- svettningar
- muskelvärk
- ljud- och ljuskänslighet
- nedsatt kognitiv förmåga.
Abstinensfasen kan innebära allvarlig risk för komplikationer som krampanfall eller delirium, upp till en vecka efter utsättning beroende på preparatets halveringstid.
Cannabis
Pågående bruk ger
- höjd puls
- muntorrhet
- röda ögon
- förstorade pupiller
- hunger och sötsug.
Tecken på långvarigt bruk kan vara
- försämrat korttidsminne
- svårigheter att fullfölja uppgifter som kräver tankemässig flexibilitet
- försenad personlighetsutveckling samt bristfällig social anpassning (bruk i tonåren)
- ökad risk för psykossjukdom.
Abstinens ger
- ångest och oro
- sömnsvårigheter.
Centralstimulantia
Pågående bruk ger
- förhöjd grundstämning (hypomani)
- motorisk oro
- agitation och aggressivitet
- vidgade pupiller
- förhöjt blodtryck
- minskad aptit och sömnbehov.
Höga doser kan också ge frossa, svettningar, yrsel, illamående, andningspåverkan, hjärtarytmier och i extrema fall cirkulationskollaps.
Tecken på långvarigt bruk kan vara
- rastlöshet
- misstänksamhet
- ryckig gång
- tics, framför allt i ansiktsmuskulatur
- stereotypa beteenden
- undernäring
- sömnstörning.
Abstinensfasen är relativt kortvarig. Personen blir då ofta utmattad, får livliga drömmar, sömnstörning och ökad aptit.
Opioder
Pågående bruk ger
- sammandragna eller små pupiller (mios)
- illamående och kräkningar
- likgiltighet eller sömnighet
- vid kraftigt påverkan medvetslöshet och risk för andningsdepression.
Opioidabstinensen ger influensaliknande symtom, starkt sug samt psykisk och fysisk smärta.
Jönköpings län
De senaste åren har användning av lustgas i berusningssyfte ökat bland ungdomar. Lustgas är vid hög konsumtion neurotoxisk och kan ge irreversibel påverkan på ryggmärg och perifera nerver.
Debutsymtom vid nervskada är vanligen känselstörning och balansrubbning. Lustgas inaktiverar B12.
Vid neurologiska symtom hos unga är lustgasbruk en viktig differentialdiagnos.
Anamnes
Försök skapa en detaljerad bild av narkotikabruket utifrån anamnes, särskilt avseende konsumtionsnivåer, tecken på beroendeutveckling och skador relaterade till konsumtionen.
Status
- Allmäntillstånd.
- Hjärta och blodtryck.
- Lungor.
- Neurologstatus.
- Psykiskt status.
Handläggning vid utredning
Det är särskilt viktigt att ha ett förhållningssätt som är vänligt, empatiskt, lyssnande och icke-konfrontativt.
Använd DUDIT för kartläggning av det skadliga bruket eller beroendet. Kartlägg eventuell psykiatrisk samsjuklighet samt somatiska komplikationer.
Diagnosen skadligt bruk ställs om patienten upplevt upprepade negativa sociala, fysiska eller psykiska effekter på grund av substansbruket men inte uppfyller kriterier för beroende.
Diagnosen beroende ställs om patienten upplevt tre av följande sex kriterier under det senaste året
- en stark längtan efter substansen
- svårigheter att kontrollera mängd
- fortsatt konsumtion trots skador
- tilltagande ointresse av allt annat än att inta substansen, samt försummelse av förpliktelser
- ökad tolerans
- abstinenssymtom.
Genomför suicidriskbedömning.
Fråga om patienten har minderåriga barn och vid behov gör orosanmälan till socialtjänsten. Beakta även skyldighet att anmäla till Transportstyrelsen vid olämplighet att inneha körkort.
Socialstyrelsen rekommenderar DUDIT (drug use disorders identification test).
Provtagningar
Laboratorieprover
Urinprov för att upptäcka nyligt intag av narkotika är referensstandard. Ofta kan både huvudsubstansen och nedbrytningsprodukter följas.
Behandling
Socialtjänsten och sjukvården har ett gemensamt ansvar för behandling och stöd till personer med skadligt bruk eller beroende.
Det krävs ofta insatser både på individ-, nätverks- och samhällsnivå. Därför är det viktigt med samverkan mellan olika aktörer, särskilt mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård.
Om inte frivillig vård har fungerat och individen bedöms ha ett mycket svårt skadligt bruk/ beroende med allvarliga konsekvenser ska anmälan göras till socialnämnden för ställningstagande till vård enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM).
Handläggning vid behandling
Behandlingen utgår från ett helhetsperspektiv och kan innefatta en kombination av psykosociala insatser och läkemedelsbehandling. Motivationshöjande insatser är ofta av värde.
Om patienten får stöd från olika vårdgivare och myndigheter kan en samordnad individuell plan (SIP) underlätta samarbetet.
Behandlingsval
Psykologisk och psykosocial behandling
- Kognitiv beteendeterapi.
- Återfallsprevention.
- Motiverande samtal (MI) eller motivationshöjande behandling (MET).
- Insatser som kombinerar flera psykosociala åtgärder, till exempel Community reinforcement approach (CRA).
Läkemedelsbehandling
Vid skadligt bruk eller beroende av bensodiazepiner och opioider bör patienten i första hand erbjudas nedtrappning.
Om nedtrappning inte fungerar vid opioidberoende kan det bli aktuellt med långvarig läkemedelsbehandling. Detta genomförs vid så kallade LARO-mottagningar.
Naloxon nässpray kan upphäva andningsdepression vid intoxikation av opioider och bör förskrivas till individer i riskzon.
Vid amfetaminberoende kan patienten erbjudas naltrexon, men det vetenskapliga underlaget är begränsat.
Vid skadligt bruk eller beroende av övrig narkotika saknas farmakologisk behandling.
Komplikationer
Narkotikarelaterad dödlighet
Cirka 900 personer dör varje år i narkotika- och läkemedelsförgiftningar.
Den vanligaste orsaken till narkotikarelaterade dödsfall är överdoser, följt av förgiftningar med oklar avsikt och suicid med narkotika.
Opioider orsakar flest dödsfall, men ofta förekommer flera olika substanser.
Ungefär 70 procent av de avlider tillföljd av narkotika är män. Män avlider oftare i lägre ålder än kvinnor.
Infektioner
Individer med skadligt bruk/ beroende lever ofta ett utsatt liv med ökad risk för blodsmitta, till exempel hepatit C och hiv. Intravenöst missbruk innebär ökad risk för hudinfektioner samt endokardit.
Sprututbytesverksamheter finns för att förebygga spridning av smittsamma infektioner.
Patientmedverkan och kommunikation
Stöd och information för patient och närstående
Relaterad information
Sidinformation
Nationellt innehåll godkänt
2022-09-29
Godkänt av
Region Jönköpings läns tillägg godkänt
2022-11-09
Tillägg godkänt av
Region Jönköpings län
Källa
1177 för vårdpersonal
Vårdnivå
Primärvård