Aktivera JavaScript
Denna webbplats använder sig av JavaScript, vilket verkar vara inaktiverat i din webbläsare. För bästa upplevelse och möjlighet att ta del av allt innehåll bör du slå på JavaScript eller byta webbläsare.
Stelkramp
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Vårdnivå och samverkan
Jönköpings län
Primärvård
- Primär bedömning av patient som söker i primärvården. Vid okänt vaccinationsstatus, se över riskfaktorer och konsultera specialiserad vård vid behov.
- Kompletterande vaccination vid otillräcklig immunitet.
Akutmottagning
- Bedömning, utredning och behandling vid misstänkt stelkramp.
Om hälsotillståndet
Förekomst
I Sverige är stelkramp (tetanus) mycket ovanligt på grund av hög vaccinationstäckning. Enligt Folkhälsomyndighetens statistik noteras 0–4 fall per år i Sverige.
Orsaker
Stelkramp orsakas av neurotoxiner från bakterien Clostridium tetani. Bakterien finns över hela världen i jord och i tarmen hos djur, men inte i djurens munhåla.
Smittrisken är hög vid starkt förorenade sår, särskilt vid jordiga sår. Stelkramp kan även uppkomma trots avsaknad av synliga sår. Inkubationstiden kan vara 3–21 dagar men är oftast 8–10 dagar.
Riskfaktorer
Personer som är ofullständigt vaccinerade löper risk för att utveckla stelkramp. Sjukdomen är farligast för nyfödda till ovaccinerade mödrar.
Bristande grundvaccination mot stelkramp kan förekomma hos:
- personer födda före 1950-talet, framför allt kvinnor
- personer uppväxta i länder med sämre vaccinationstäckning
- barn som inte är vaccinerade för att föräldrarna valt bort vaccination.
Utredning
Symtom
Symtom som kan tyda på stelkramp är:
- svårighet att öppna munnen, brukar vara ett tidigt symtom
- smärtsamma muskelsammandragningar och kramper som börjar i ansiktet och sprider sig till halsen, nacken, bålen och extremiteterna
- sväljningssvårigheter
- svettningar och feber.
Behandling
Handläggning vid behandling
Vid misstänkt exponering för stelkrampsbakterien rengör såret noga, se över vaccinationsskydd och ge vid behov tetanusvaccin.
Vid misstänkt stelkramp eller behov av specifika immunglobuliner mot tetanus, kontakta specialiserad sjukvård omgående.
Stelkramp är en anmälningspliktig sjukdom enligt smittskyddslagen.
Vaccination vid misstänkt exponering
Om patienten är tidigare vaccinerad med:
- minst fyra doser – ge boosterdos kombinationsvaccin om det gått mer än 20 år sedan senaste dosen
- tre doser – ge boosterdos kombinationsvaccin om det gått mer än 10 år sedan senaste dosen
- två doser – ge fulldos kombinationsvaccin om det gått mer än 6 månader sedan senaste dosen
- en dos eller ovaccinerad – kontakta specialiserad vård, patienten behöver specifika immunglobuliner mot stelkramp och full grundvaccination.
För patient som är grundvaccinerad, men tidpunkten för senaste boosterdos är okänd, går det bra att ge en dos även om det blir tidigare än rekommenderat. Patienten kan få en kraftigare svullnad i armen men riskerar inte någon allvarligare reaktion.
Sedan hösten år 2022 har gravida erbjudits kikhostevaccin som även innehåller stelkrampsvaccin. Den som erhållit kikhostevaccin under graviditeten har därmed även ett skydd mot stelkramp i 20 år från senaste dos, förutsatt att kvinnan är grundvaccinerad mot stelkramp.
Vid okänd vaccinationsstatus, se över riskfaktorer och konsultera specialiserad vård vid behov.
Jönköpings län
I Region Jönköpings län är stelkrampsvaccination kostnadsfri.
Barn och ungdomar som genomgått ordinarie vaccinationsprogram har skydd för stelkramp och behöver ingen extravaccination. Om det gått 10 år och booster ändå ges, ska vaccin med kikhostekomponent användas.
Förebyggande åtgärder
Grundvaccination mot tetanus för vuxna görs med tre vaccindoser:
- dos två ges en månad efter dos ett
- dos tre ges sex till tolv månader efter dos två.
Boosterdos ges efter tio år och sedan vart tjugonde år.
Separat tetanusvaccin finns inte tillgängligt, utan kombinationsvaccin får användas.
Barn vaccineras enligt barnvaccinationsprogrammet med kombinationsvaccin. De tre första doserna ges under första levnadsåret.
Behandlingsval
Misstänkt stelkramp behandlas inom specialiserad vård. Utan behandling är dödligheten hög. Specifika immunglobuliner ges i högdos och antibiotikabehandling med metronidazol kan möjligen påverka förloppet.
Patientmedverkan och kommunikation
Stöd och information för patient och närstående
Relaterad information
Sidinformation
Nationellt innehåll godkänt
2025-03-26
Godkänt av
Region Jönköpings läns tillägg godkänt
2023-09-06
Tillägg godkänt av
Region Jönköpings län
Källa
1177 för vårdpersonal
Vårdnivå
Primärvård