Esofagusresektion - behandlingsriktlinje dietist

Bakgrund

Esofaguscancer är den åttonde vanligaste cancerformen i världen. Orsaken till att drabbas är multifaktoriell och ökar med stigande ålder. Riskfaktorer är rökning, hög alkoholkonsumtion, lågt intag av frukt och grönsaker, övervikt, gastroesofageal reflux. Män drabbas oftare än kvinnor. Dysfagi är det vanligaste symtomet på esofaguscancer. Andra symtom kan till exempel vara kräkningar, viktnedgång, tidig mättnadskänsla.

Behandlingens syfte

Syftet med nutritionsbehandlingen vid kirurgi är prevention/behandling av undernäring, minskad risk vid operationen och att minska nutritionsrelaterade besvär.

Samverkande parter

Läkare remitterar samtliga patienter som planeras för esofagusresektion till dietist. Dietist kontaktar/träffar patienten innan operationen, som görs på kirurgiska kliniken, Universitetssjukhuset Linköping.

Dietist från Linköping överrapporterar patienten vid utskrivning.

Ansvarig sjuksköterska/läkare kontaktar dietist då patienten kommer från Linköping till kirurgavdelningen.

Kontaktsjuksköterska på respektive ort.

Remissuppgifter

• Diagnos och planerad åtgärd
• Operationsdatum
• Aktuell vikt och vikthistoria
• Nutritionsproblem

Utredning

Patienten erbjuds individuellt dietistsamtal. Fokus läggs på vikthistoria och nutritionsproblem, t ex svårigheter att svälja, smakförändringar, nedsatt aptit, tidig mättnad, dumping.

Behandling

Preoperativ nutritionsbehandling

Sjukdomsrelaterad undernäring är vanligt förekommande hos patienter med esofaguscancer och är en oberoende riskfaktor vid kirurgi på grund av en generellt ökad risk för komplikationer såsom anastomosläckage, sårruptur, lungkomplikationer och andra infektiösa komplikationer. Viktförlust innebär att patientens immunförsvar försämras samt att patienten får minskad ork och försämrad livskvalitet. Viktförluster medför även risk för sämre resultat av onkologisk behandling.

Energibehov hos cancerpatienter är generellt som för friska individer men måste bedömas individuellt, proteinbehovet beräknas vara 1-1,5 g/kg/dygn. Vid svårigheter att stabilisera vikten preoperativt eller vid svår undernäring kan enteral/parenteral nutrition behövas.

Patientinformation

• välj energi- och proteinrik kost
• konsistensanpassa maten vid behov
• kosttillägg vid behov

Postoperativ nutritionsbehandling

De vanligaste problemen efter kirurgisk behandling av esofaguscancer är kopplade till nutrition, till exempel sväljsvårigheter, onormal ventrikeltömning, reflux, nedsatt aptit, tidig mättnadskänsla, dumping och ökad avföringsfrekvens. Efter kirurgisk behandling ser man ofta en viktminskning på 5-12% under de första 6 månaderna efter operationen och hälften av patienterna minskar mer än 10% av sin preoperativa vikt.

Efter vårdtiden i Linköping kan patienten oftast äta flytande eller lättsmält kost. Alla patienter får en nutritiv jejunostomi vid operationen som kan användas för enteral nutrition.

Förstahandsval vid kosttillägg är Fresubin Protein Energy Drink, i andra hand Nutridrink Compact protein.

Energibehovet beräknas vara 30-40 kcal/kg/dygn och proteinbehovet 1,2-1,5 g/kg/dygn. Majoriteten av patienterna kommer postoperativt att ha ett otillräckligt energiintag. För att bromsa viktminskningen och undernäringen kan stöttning med enteral- eller parenteral nutrition vara nödvändigt.

Patientinformation

Innan hemgång ges individuella kostråd av dietist:

• ät långsamt
• tugga väl
• 6-8 måltider per dag
• drick inte till maten, vänta 20-30 minuter
• undvik trådiga och svårsmälta livsmedel 3-4 veckor postoperativt
• konsistensanpassa maten vid behov
• välj energi- och proteinrik kost
• kosttillägg vid behov
• vid dumpingbesvär, minska intag av snabba kolhydrater, öka intag av protein och fett (vid god tolerans)

Behandlingsmål

Nutritionsbehandlingens syfte och mål anses uppfyllt när kroppsvikten stabiliserats på en för patienten acceptabel nivå och nutritionsproblemen minskat.

Patientmaterial

• Kostråd efter operation av matstrupen

Omfattning

Alla patienter får dietistkontakt innan operationen i Linköping. Uppföljning sker sedan vid eftervård på hemort, innan utskrivning från avdelningen, cirka 2-4 veckor efter utskrivning, sedan uppföljning efter behov. Om möjligt samordna återbesök med sjuksköterska.

Utvärdering och uppföljning

Efter hemkomst rekommenderas patienten att väga sig 1 gång/vecka. Vid uppföljande telefonsamtal utvärderas patientens viktutveckling, eventuella kvarvarande nutritionsproblem samt intag per os.

Referenser

• Regionala cancercentrum i samverkan. Nationellt vårdprogram matstrups- och magsäckscancer [Internet]. Stockholm: Regionala cancercentrum i samverkan; 2022; 04. [Citerad 2024-01-18] Hämtad från: https://kunskapsbanken.cancercentrum.se/diagnoser/matstrups-och-magsackscancer/vardprogram/
• Cancerfonden. Matstrupscancer [Internet]. Stockholm: Cancerfonden; 2021 [Uppdaterad 2021-12-08; citerad 2024-01-18]. Hämtad från: https://www.cancerfonden.se/om-cancer/cancersjukdomar/matstrupscancer
• Muscaritoli M, Arends J, Bachmann P, Baracos V, Bathelemy N, Bertz H, et al. ESPEN practical guideline: Clinical Nutrition in cancer. Clinical Nutrition. 2021;40(2021):2898-2913

Litteratur

• Esofagektomi och gastrektomi – Uppföljning och kontroller, vårdriktlinje för kirurgkliniken. Folkhälsa och sjukvård, intranätet. Uppdaterad 2023-06-12.
• Regionalt cancercentrum Örebro Uppsala. Nutritionsomhändertagande esofagus-och ventrikelcancer [Internet]. Örebro: Regionalt cancercentrum Örebro Uppsala; 2020 [Citerad 2024-01-18] Hämtad från: https://cancercentrum.se/globalassets/cancerdiagnoser/matstrupe-och-magsack/mellansverige/nutritionsomhandertagande/nutritionsomhandertagande-esofagus-ventrikel_2020.pdf