Matris för vårdriktlinjer
Diagnos | Handläggning inom primärvården | Handläggning inom somatik | Handläggning inom psykiatri | Återremiss till primärvården |
Organiska psykiska störningar | ||||
Konfusion
| Primär utredning för att utesluta somatisk genes. | Behov av somatisk slutenvård geriatrisk vård. | Vid substans / drogrelaterad konfusion. Efter utesluten somatisk genes. | Beroende på konfusionens orsak.
|
Demens. Inkl alkoholdemens | Basal utredning och handläggning. Äldre patient med paranoida vanföreställningar p.g.a. sensorisk deprivation sköts av distriktsläkare. | Avancerad utredning - remiss till Geriatrisk klinik. Slutenvårdsansvar ligger på medicin eller geriatrisk klinik. | Vid psykos i samband med demenssjukdom eller när psykosen är dominerande. Vid samtidig dominerande psykossjukdom. | När psykos är under kontroll. |
Hjärnskador. Restsymtom | Samverkan med kommunal hemtjänst och sjukvård. | Remiss till neurologkliniken vid neurologiska komplikationer, alternativt till rehabmedicinska kliniken eller habiliteringen. Enligt rutinerna kan habiliteringen ta över efter rehabmedicinska kliniken. | Vid behov av psykiatrisk konsultation och behandling vid dominerande psykiatriska komplikationer. | I lugnt läge. Efter utredning och färdigbehandling inom specialist-psykiatrin och efter särskild överenskommelse. |
Psykotiskt syndrom orsakat av somatisk genes | Lätta symtom Somatisk utredning om patienten har lätta symtom som klaras i öppen vård. |
| Svåra symtom Omgående remiss till psykiatrisk klinik vid psykotisk aktiv fas. | I lugnt läge. Efter utredning och färdigbehandling inom specialist-psykiatrin och efter särskild överenskommelse. |
Missbruk | ||||
Läkemedel, narkotika, alkohol, blandmissbruk, spelmissbruk (hasardspel), dopning
| Primärvårdens huvuduppgift är primärpreventiv och att uppmärksamma och diagnostisera riskbruk, missbruk och beroende, samt att handlägga missbruksrelaterade somatiska problem. I samarbete med kommunens missbruksvård understödja vård och behandling. Huvudansvar vid LVM. Läkemedelsberoende handläggs primärt av den organisation som har förskrivit läkemedlet. | Svår berusning Hög promille (3,5 promille eller svår allmänpåverkan) i utandingsluften är en intoxikation och kräver medicinskt omhändertagande. Handlägga missbruksrelaterade somatiska problem som inte kan skötas inom Primärvården. | Svår abstinens och komplikationer till missbruk. Vid avgiftning där det föreligger risk för delirium, abstinenskramper, suicid kan inläggning på beroendeenheten Ryhov eller psykiatrisk allvårdsavdelning vara aktuell. Missbruk i kombination med allvarlig psykisk sjukdom hanteras vid psykiatrisk öppen- eller slutenvård. Substitutions-behandling vid narkomani (LARO). Medverka vid mycket svårbehandlat läkemedelsberoende. | För somatisk uppföljning vid behov och för aversions-behandling.
|
Dubbel-diagnos (samtidig missbruksdiagnos och psykiatrisk diagnos) | Lätt till måttlig psykisk störning vid samtidigt missbruk. |
| Missbruk i kombination med allvarlig psykisk störning. Öppenvårdsbehandling med Subutex och Metadon kan inledas på avdelning E. Slutenvårdsbehandling av blandmissbruk och/eller narkotikamissbruk sker på avdelning E, Länssjukhuset Ryhov. Insatser för patient med dubbeldiagnos och stort vård- och stödbehov kan samordnas av en case manager i enlighet med avtalad strukturerad samverkan mellan psykiatri, primärvård och socialtjänst. |
|
Handläggning av körkorts- och alkolåsintyg | Intyg för körkort och alkolås kan handläggas av distriktsläkare om Transportstyrelsen så anger. | Körkortsintyg kan handläggas av specialist om Transportstyrelsen så anger. | Körkortsintyg för patient med pågående psykiatrisk kontakt utfärdas på den psykiatriska enheten. Stabil patient som inte har aktuell kontakt med psykiatrin krävs remiss till psykiatrin om Transportstyrelsen kräver det. |
|
Övriga vårdgivare
Kommunen har huvudansvaret för missbruksvården såväl när det gäller alkohol, narkotika som blandmissbruk. I många kommuner finns enheter för missbruksvård där Regionen tillfört medicinsk kompetens. Ideella organisationer tar också ett ansvar i grundläggande missbruksvård.
Se Överenskommelse kring samverkan gällande vård och stöd för personer med riskbruk, missbruk och beroende mellan kommunerna och Regionen i Jönköpings län, under relaterat.
Diagnos | Handläggning inom primärvården | Handläggning inom somatik | Handläggning inom psykiatri | Återremiss till primärvården |
Psykotiska tillstånd | ||||
Schizofreni, vanföreställningssyndrom
| Regelbunden somatisk uppföljning efter remiss från psykiatrin. (se återremiss) |
| Alla med misstänkt schizofreni och vanföreställningssyndrom ska remitteras till psykiatrisk klinik, remittering ska ske omgående. | Lugn sjukdomsbild med känd psykosdiagnos kan efter samråd i vissa fall följas upp av primärvården. |
Akut psykos, substansbetingad (kemisk) psykos, psykotiska syndrom UNS. | (Se återremiss) |
| Omgående omhändertagande inom psykiatrin | Eventuellt efter stabil period med stabil medicinering. |
Affektiva störningar | ||||
Depression | Lindriga till medelsvåra depressioner ska skötas av primärvården |
| Svåra depressioner med och utan psykotiska depressionssymtom, med grav hämning och alltid vid suicidrisk. Övriga depressioner när behandlings-möjligheterna inom primärvården är uttömda. När speciella behandlingsformer finns som saknas hos annan vårdgivare; t.ex. ECT och specifik psykoterapeutisk kompetens. Behandlingsansvaret för denna patientgrupp ligger på specialistpsykiatrin. | Depression kan när specialistbehov inte finns remitteras åter. |
Depression under graviditet och puerperium. | Vid lätt till måttlig depression kan samtalsbehandling ges av mödra- och barnhälsovårdspsykolog i samråd med specialistpsykiatrin. |
| Behandlingsansvaret för denna patientgrupp ligger på specialistpsykiatrin. |
|
Biopolära syndrom |
|
| Alltid omhändertagande inom psykiatrin. | Återremitteras enbart efter överenskommelse. |
Cykloid psykos |
|
| Alltid omhändertagande inom psykiatrin. | Återremitteras enbart efter överenskommelse. |
Manisk episod |
|
| Alltid omhändertagande inom psykiatrin. | Återremitteras enbart efter överenskommelse. |
Ångesttillstånd och stressrelaterade tillstånd | ||||
Paniksyndrom, agorafobi, specifik fobi, social fobi. | Lätta till medelsvåra. |
| Vid svåra eller invalidiserande symtom och vid terapiresistens. | När specialistvård inte längre behövs. |
Tvångssyndrom. | Lätta. |
| Medelsvåra till svåra samt vid svårare funktionshinder och terapiresistens ska remitteras till psykiatrisk klinik. | Förbättring så att behov för specialistvård inte finns. |
Generaliserat ångestsyndrom | Lätta till medelsvåra |
| Svåra tillstånd inklusive de med svåra funktionshinder och terapiresistens bör alltid remitteras till psykiatrisk klinik | När behov av specialist inte längre finns. |
Kriser och anpassnings-störningar. | Lätta till medelsvåra. |
| Svåra tillstånd - Kriser med suicidrisk - Kriser där man misstänker bakomliggande psykopatologi kan vara i behov av remiss till psykiatrisk klinik för bedömning.
| När behov av specialist inte längre finns. |
Utmattningssyndrom. | Sköts inom primärvården. |
| Vid komplicerad sjukdomsbild remitteras till psykiatrin för bedömning. |
|
Posttraumatiskt stressyndrom. | Lättare |
| Svårare och/eller komplexa PTSD. | När behov av specialist inte längre finns. |
Somatoforma syndrom. | Lätta till medelsvåra psykosomatiska besvär. |
| Remitteras till psykiatrisk klinik vid svårare symtom för konsultation. | När specialistbehov inte längre finns. Återremiss för konsultation
|
Katastrofer och stora olyckor | ||||
Handläggs inom särskild organisation; Kommunernas POSOM-grupper, i förekommande fall i primärvårdens krisgrupper och vid katastrofer krisstödsorganisationen på respektive sjukhus. | ||||
|
|
|
|
|
Diagnos | Handläggning inom primärvården | Handläggning inom somatik | Handläggning inom psykiatri | Återremiss till primärvården |
Ätstörningar. Anorexia nervosa, Bulimia nervosa, övriga ätstörningar enligt ICD 10. | Patient med lättare och okomplicerade symtom kan skötas i primärvård. Somatisk undersökning/utredning.
|
| Remiss till psykiatrisk klinik, vid medelsvåra till svåra symtom. |
|
Sömnstörningar | Utredning, bedömning via primärvården. Råd, information, eventuell samtalsbehandling och medicinering. |
| Vid invalidiserande symtom där medicinering eller annan behandling inte hjälpt. |
|
Personlighetsstörning | Lättare drag av störningar sköts inom primärvården. |
| Vid svårare symtom och när behov av diagnostik föreligger remiss till psykiatrisk klinik. | Stabilt läge. |
Begåvningsutredning | Basutredning innefattande testning, funktionsbedömning, samt somatisk undersökning. Utredning om ansvaret pågår hösten 2021. |
| Utreds av psykolog inom psykiatrin endast då samtidig psykiatrisk diagnos finns och patienten har pågående psykiatrikontakt. |
|
Neuropsykiatri | Basutredning innefattande självskattningsformulär, utvecklingsanamnes, funktionsbedömning, samt somatisk undersökning. (Görs i vissa fall inom Skolhälsovården). | Personer med stöd enligt LSS kan bli aktuella för habiliteringen. Vuxenhabiliteringen handlägger dessutom utvecklingsstörning med autism. | Utredning efter remiss och då basal utredning är gjord. Vid behov specifik psykiatrisk behandling såsom förskrivning och utprovning av licenspreparat (Concerta, Ritalina) som kräver specialist- kompetens. Vid behov ingå i samverkan med till exempel kommun med psykopedagiska insatser och handledningshjälp. |
|
Vårdintygsbedömning. | Utanför psykiatriska kliniken och på psykiatriska kliniken under jourtid i vissa fall. Se Fakta, Vårdintygsbedömning. | På somatisk Vårdavdelning. | Aktuell patient inom psykiatrin. |
|
Sidinformation
Innehållsansvarig
Karin Karlsson
Gäller från
2022-12-28
Version
2.0
Handlingstyp
Vårdriktlinje
Handlingsslag
STYRANDE DOKUMENT
Godkänt av
Karin Karlsson
Dokument-ID
253100
Källa
Evolution