Matris för vårdriktlinjer

Diagnos

Handläggning
inom primärvård

Handläggning
inom somatik

Handläggning inom psykiatri

Återremiss till primärvården

Organiska psykiska störningar

Konfusion
 

Primär utredning för att utesluta somatisk genes.

Behov av somatisk slutenvård geriatrisk vård.

Vid substans / drogrelaterad konfusion. Efter utesluten somatisk genes.

Beroende på konfusionens
orsak.

Demens

Inkl Alkoholdemens

Basal utredning och handläggning

Äldre patient med paranoida vanföreställningar p.g.a. sensorisk deprivation sköts av distriktsläkare

Avancerad utredning - remiss till Geriatrisk klinik.

Slutenvårdsansvar ligger på medicin eller geriatrisk klinik.

Vid psykos i samband med demenssjukdom eller när psykosen är dominerande.

Vid samtidig dominerande psykossjukdom

När psykos är under kontroll.

Hjärnskador, restsymtom

Samverkan med kommunal hemtjänst
och sjukvård

Remiss till neurologkliniken vid neurologiska komplikationer, alternativt till rehabmedicinska kliniken eller habiliteringen. Enligt rutinerna kan habiliteringen ta över efter rehabmedicinska kliniken

Vid behov av psykiatrisk konsultation och behandling vid dominerande psykiatriska komplikationer.

I lugnt läge. Efter utredning och färdigbehandling inom specialist-psykiatrin och efter särskild överenskommelse.

Psykotiskt syndrom orsakat av somatisk genes

Lätta symtom

Somatisk utredning om patienten har
lätta symtom som klaras i öppen vård.

Svåra symtom

Omgående remiss till psykiatrisk klinik vid psykotisk aktiv fas.

I lugnt läge. Efter utredning och färdigbehandling inom specialist-psykiatrin och efter särskild överenskommelse.

Missbruk

Missbruk

Läkemedel

Narkotika

Alkohol

Blandmissbruk

Spelmissbruk (hasardspel)

Dopning

Primärvårdens huvuduppgift är primärpreventiv och att uppmärksamma och diagnostisera riskbruk, missbruk och beroende, samt att handlägga missbruksrelaterade somatiska problem.

I samarbete med kommunens missbruksvård understödja vård och behandling.

Huvudansvar vid LVM.

Läkemedels-
beroende handläggs primärt av den organisation som har förskrivit läkemedlet.

Överenskommelse kring samverkan gällande vård och stöd för personer med riskbruk, missbruk och beroende mellan kommunerna och Regionen i Jönköpings län

Svår berusning

Hög promille (3,5 promille eller svår allmänpåverkan) i utandingsluften är en intoxikation och kräver medicinskt omhändertagande.

Handlägga missbruksrelaterade somatiska problem som inte kan skötas inom Primärvården.

Svår abstinens och komplikationer till missbruk.

Vid avgiftning där det föreligger risk för delirium, abstinenskramper, suicid kan inläggning på beroendeenheten Ryhov eller psykiatrisk allvårdsavdelning vara aktuell.

Missbruk i kombination med allvarlig psykisk sjukdom hanteras vid psykiatrisk öppen- eller slutenvård.

Substitutions-behandling vid narkomani (LARO).

Medverka vid mycket svårbehandlat läkemedelsberoende.

För somatisk uppföljning v.b.,
och för aversions-behandling.

Dubbel-diagnos

(samtidig missbruksdiagnos och psykiatrisk diagnos)

Lätt till måttlig psykisk störning vid samtidigt missbruk.

Missbruk i kombination med allvarlig psykisk störning.

Öppenvårdsbehandling med Subutex och Metadon kan inledas på avd E.

Slutenvårdsbehandling av blandmissbruk och/eller narkotikamissbruk sker på avd E, Länssjukhuset Ryhov.

Insatser för patient med dubbeldiagnos och stort vård- och stödbehov kan samordnas av en case manager i enlighet med avtalad strukturerad samverkan mellan psykiatri, primärvård och socialtjänst.

Handläggning av körkorts- och alkolåsintyg

Intyg för körkort och alkolås kan handläggas av distriktsläkare om Transportstyrelsen så anger.

Körkortsintyg kan handläggas av specialist om Transportstyrelsen så anger.

Körkortsintyg för patient med pågående psykiatrisk kontakt utfärdas på den psykiatriska enheten.

Stabil patient som inte har aktuell kontakt med psykiatrin krävs remiss till psykiatrin om Transportstyrelsen kräver det.

Diagnos

Handläggning inom
primärvård

Handläggning inom somatik

Handläggning inom
psykiatri

Återremiss till
primärvården:

Psykotiska tillstånd

Schizofreni

Vanföreställnings-syndrom

Regelbunden somatisk uppföljning efter remiss från psykiatrin.

(Se återremiss)

Alla med misstänkt schizofreni och vanföreställnings- syndrom ska remitteras till psykiatrisk klinik, remittering ska ske omgående

Lugn sjukdomsbild med känd psykosdiagnos kan efter samråd i vissa fall följas upp av primärvården.

Akut psykos

Substansbetingad (kemisk) psykos

Psykotiska syndrom UNS

(Se återremiss)

Omgående omhändertagande inom psykiatrin

Eventuellt efter stabil period med stabil medicinering.

Affektiva störningar

Depression

Lindriga till medelsvåra depressioner ska skötas av primärvården

Svåra depressioner med och utan psykotiska depressionssymtom, med grav hämning och alltid vid suicidrisk.

Övriga depressioner när behandlings-möjligheterna inom primärvården är uttömda.

När speciella behandlingsformer finns som saknas hos annan vårdgivare; t.ex. ljusbehandling, ECT och specifik psykoterapeutisk kompetens.

Behandlingsansvaret för denna patientgrupp ligger på specialistpsykiatrin.

Depression kan när specialistbehov inte finns remitteras åter.

Depression under graviditet och puerperium

Vid lätt till måttlig depression kan samtalsbehandling ges av mödra- och barnhälsovårdspsykolog i samråd med specialistpsykiatrin.

Behandlingsansvaret för denna patientgrupp ligger på specialistpsykiatrin.

Biopolära syndrom

Alltid omhändertagande inom psykiatrin.

Återremitteras enbart efter överenskommelse.

Cykloid psykos

Alltid omhändertagande inom psykiatrin.

Återremitteras enbart efter överenskommelse.

Manisk episod

Alltid omhändertagande inom psykiatrin.

Återremitteras enbart efter överenskommelse.

Ångesttillstånd och stressrelaterade tillstånd

Paniksyndrom

Agorafobi

Specifik fobi

Social fobi

Lätta till medelsvåra

Vid svåra eller invalidiserande symtom och vid terapiresistens

När specialistvård inte längre behövs.

Tvångssyndrom

Lätta

Medelsvåra till svåra samt vid svårare funktionshinder och terapiresistens ska remitteras till psykiatrisk klinik.

Förbättring så att behov för specialistvård inte finns.

Generaliserat ångestsyndrom

Lätta till medelsvåra

Svåra tillstånd inklusive de med svåra funkstionshinder och terapiresistens bör alltid remitteras till psykiatrisk klinik

När behov av specialist inte längre finns.

Kriser och anpassnings-störningar

Lätta till medelsvåra

Svåra tillstånd

- Kriser med suicidrisk
- Kriser där man misstänker bakomliggande psykopatologi kan vara i behov av remiss till psykiatrisk klinik för bedömning.

När behov av specialist inte längre finns.

Utmattningssyndrom

Sköts inom primärvården

Vid komplicerad sjukdomsbild remitteras till psykiatrin för bedömning.

Posttraumatiskt stressyndrom

Lättare

Svårare och/eller komplexa PTSD.

När behov av specialist inte längre finns

Somatoforma syndrom

Lätta till medelsvåra psykosomatiska besvär.

Remitteras till psykiatrisk klinik vid svårare symtom för konsultation.

När specialistbehov inte längre finns.

Återremiss för konsultation

Katastrofer och stora olyckor

Handläggs inom särskild organisation; Kommunernas POSOM-grupper, i förekommande fall i primärvårdens krisgrupper och vid katastrofer krisstödsorganisationen på respektive sjukhus.

Ätstörningar       

Anorexia nervosa

Bulimia nervosa

Övriga ätstörningar enligt ICD 10    

Patient med lättare och okomplicerade symtom
kan skötas i primärvård.

Somatisk undersökning/utredning.

Remiss till psykiatrisk klinik, vid medelsvåra till svåra symtom.

Sömnstörningar

Utredning, bedömning via primärvården.
Råd, information, eventuell samtalsbehandling
och medicinering.

Vid invalidiserande symtom där
medicinering eller annan behandling inte hjälpt.

Personlighetsstörning

Lättare drag av störningar sköts inom primärvården

Vid svårare symtom och när behov av
diagnostik föreligger remiss till psykiatrisk
klinik.

Stabilt läge.

Begåvningsutredning

Basutredning innefattande testning,
funktionsbedömning, samt somatisk
undersökning.

Utredning om ansvaret pågår hösten 2021.

Utreds av psykolog inom psykiatrin endast
då samtidig psykiatrisk diagnos finns och
patienten har pågående psykiatrikontakt

Neuropsykiatri

Basutredning innefattande självskattningsformulär, utvecklingsanamnes,
funktionsbedömning, samt somatisk
undersökning. (Görs i vissa fall inom
Skolhälsovården).

Personer med
stöd enligt LSS
kan bli aktuella
för habiliteringen.
Vuxenhabiliteringen handlägger
dessutom utvecklingsstörning
med autism.

Utredning efter remiss och då basal utredning
är gjord. Vid behov specifik psykiatrisk
behandling såsom förskrivning och utprovning av licenspreparat (Concerta,
Ritalina) som kräver specialist-
kompetens. Vid behov ingå i samverkan med
till exempel kommun med psykopedagiska insatser och handledningshjälp.

Vårdintyg, se Fakta dokument
Vårdintygsbedömning

Vårdintygsbedömning

Utanför psykiatriska kliniken och på
psykiatriska kliniken under jourtid i vissa fall  (Se särskilt  Faktadokument)

På somatisk
vårdavdelning

Aktuell patient inom psykiatrin.