Barn och ungdomar med beteendeproblem och trotsigt eller normbrytande beteende

Vad karaktäriserar målgruppen

Barn och ungdomar vars handlande över tid och utöver vad som förväntas av dem utifrån aktuell ålder bryter mot de regler, normer och förväntningar som finns i barnets/ungdomens uppväxtmiljö. Detta påverkar, hindrar, stör eller förstör för barnet/ungdomen självt och andra i det sammanhang som handlingen utförs i.

Beteendeproblem hos barn/ungdomar kan ibland ha bakomliggande orsaker, som till exempel neuropsykiatriska svårigheter, trauma, inlärningssvårigheter, psykosociala svårigheter, psykisk sjukdom eller kroppslig sjukdom.

Lindrig beteendeproblematik

Lindrig beteendeproblematik såsom trots, aggressivitet och beteendestörningar som är ett problem i hem/förskole-/skolmiljö och hindrar barnets/ungdomens inlärning, utveckling, trivsel och fungerande

Allvarlig beteendeproblematik

Med allvarliga normbrytande beteenden/beteendeproblematik menas att det handlar om mönster av riskbeteenden, som har varat över en längre tid och som kommit till uttryck i olika situationer och sammanhang. Normbrytande beteende är ett samlingsnamn för negativa, destruktiva beteenden hos barn/ungomar som innebär brott mot gällande sociala normer, regler eller lagar. Begreppet omfattar alltså både kriminella handlingar och icke-formella regelbrott. Normbrytande beteende kan följa på bristande sociala färdigheter och destruktiva problemlösningsstrategier som ökar risken för utsatthet samt fortsatt eller mer allvarligt normbrytande beteende.

Vårdnivå och remiss

För vårdnivå var god se under diagnostik och utredning.

Diagnostik och utredning

Bedömning, utredning och diagnostik

Lindrig beteendeproblematik

Bedöms och utreds inom barnhälsovård, förskola, elevhälsa, socialtjänsten och barn- och ungdomshälsan.

Allvarlig beteendeproblematik

Bedöms och utreds inom socialtjänsten då ingen misstänkt eller bekräftad funktionsnedsättning och/eller psykiatrisk samsjuklighet föreligger

Bedöms och utreds inom hälso- och sjukvårdens specialistverksamheter vid misstänkt eller bekräftad funktionsnedsättning och/eller psykiatrisk samsjuklighet.

Samordnade utredningsaktiviteter inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården vid behov när det förekommer problematik inom flera områden.

Primär nivå

Förskola/Skola/elevhälsa

Rektor i skolan ansvarar för att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds och för att åtgärder utifrån behov sätts in. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Elevhälsan kan omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevens vårdnadshavare och eleven ska ges möjlighet att delta vid utformningen av de särskilda stödinsatserna. 

Se skollag (2010:800) Sveriges Riksdag.

Se publikation allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.

Om förskolans/skolans kartläggning och insatser inte gett önskat resultat kan samverkan med andra aktörer som socialtjänst, första linjen och specialistnivå vara nödvändig.

Barnhälsovården

Barnhälsovården, erbjuder alla småbarnsföräldrar universellt och vid behov riktat stöd samt kunskaper kring barnets fysiska, psykiska och sociala utveckling. I uppdraget att förebygga psykisk ohälsa ingår att tidigt upptäcka barn med risk att utveckla beteendestörningar och skyndsamt ge familjestöd. I de fall där behov av mer riktade insatser finns kan individuellt föräldrastöd av FBHV-psykolog ges.

Barn och ungdomshälsa

Remiss och bedömningsenheten En väg in, barn och unga, psykisk hälsa gör en första bedömning via telefon. Barn- och ungdomshälsan träffar sedan barnet/ungdomen och vårdnadshavare för att bedöma kring insats.

Socialtjänsten

Socialtjänsten har ett ansvar för förebyggande och uppsökande arbete och ska särskilt följa utvecklingen hos barn och ungdomar som har visat tecken till en ogynnsam utveckling. Socialtjänsten bedömer behov och ska i nära samarbete med hemmen se till att barn och ungdomar som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver. De kan ibland behöva insatser från flera aktörer för att få sina behov tillgodosedda och socialtjänsten ska aktivt verka för att samverkan mellan de berörda aktörerna kommer till stånd.

I de flesta av länets kommuner finns familjecentraler där stöd ges för att stärka föräldrarnas förmågor i relation till barnet. Föräldrarna erbjuds stöd individuellt och/eller i grupp.

Specialistnivå

Socialtjänsten

Utreder barnets psykosociala situation med fokus på om det finns risk för barnets/ungdomens hälsa och utveckling utifrån föräldrarnas omsorgsförmåga och/eller barnets/ungdomens beteende. Utredning görs enligt BBIC (Barns behov i centrum). Socialtjänstlagen utgår från individens behov och inte från diagnos vid bedömning av biståndsbeslut. Barnets/den unges behov ska ses utifrån hela livssituationen med familj, skola, hälsa, fritid och bostad. Socialtjänsten ska aktivt initiera och med samtycke verka för samverkan med hälso- och sjukvården när det finns misstanke om funktionsnedsättning och/eller psykiatrisk samsjuklighet hos barnet/den unge.

Socialnämnden ansvarar för att den unge får vård och fostran utanför det egna hemmet, om den unges bästa motiverar det.

Barn- och ungdomspsykiatrin och barn- och ungdomshabilitering.

För att en utredning på regionens specialistnivå ska vara aktuell ska det finnas behov av ytterligare bedömning och ställningstagande till diagnos av samtidig problematik som intellektuell funktionsnedsättning, ADHD, autismspektrumstörning eller psykisk sjukdom. I samråd med vårdnadshavare kan remiss till specialistverksamheten då skickas. De kartläggningar/utredningar och utvärderingar av gjorda insatser ligger då som grund för och kompletteras med de bedömningar/undersökningar på specialistnivå som anses nödvändiga för förståelsen av barnet, dess symtom och behov av insatser.

Se ”Fördelning av bedömningsansvar och insatser/behandling mellan barn- och ungdomshabiliteringen (Hab) och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Region Jönköping”.

Prevention

Kvinnohälsovård/barnhälsovård

Kvinnohälsovården och barnhälsovården har som uppgift att nå alla vårdnadshavare för att ge stöd i föräldraskapet. Utifrån det nationella översikt basprogrammet, Rikshandboken Barnhälsovård, erbjuder barnhälsovården alla småbarnsföräldrar universellt och vid behov riktat stöd samt kunskaper kring barnets fysiska, psykiska och sociala utveckling. I uppdraget att förebygga psykisk ohälsa ingår att tidigt upptäcka barn med risk att utveckla beteendestörningar och skyndsamt ge familjestöd. I de flesta av länets kommuner är kvinnohälsovården och barnhälsovården en del av familjecentralorganisationen. Se vad är en familjecentral Rikshandboken, Barnhälsovård under relaterat.

Förskola/skola

En god psykosocial miljö i förskola/skola verkar hälsofrämjande och förebyggande. Det finns där möjlighet att upptäcka barn/ungdomar med risk att utveckla beteendestörningar.

Socialtjänst

Socialtjänsten har ett ansvar för förebyggande och uppsökande arbete. De flesta kommuner kan erbjuda föräldrastödsprogram eller andra öppna insatser enligt evidensbaserade metoder. Se föräldrastödsprogram vid utagerande beteende hos barn: effekter och verksamma komponenter.

Alla öppna insatser formas i samverkan med familjen. Ta kontakt med socialtjänsten i din kommun för information om vilket stöd som erbjuds.

Tidig upptäckt

För information om riskfaktorer hos barnet/familjen, i förskola/skola eller i relation till kamrater se sidan 49 i SKR:s kunskapssammanställning.

Tidiga insatser

Kvinnohälsovård/barnhälsovård

I Jönköpings län finns samverkansteam för föräldrar i behov av särskilt stöd under graviditet, förlossning och tidig föräldraskap, som erbjuder stödsamtal med föräldrar och vid behov kontakt med barnhälsovårdens psykologenhet.

Förskola/skola

Det är viktigt att information lämnas i samband med övergång från förskola till skola, mellan stadierna och vid skol-och personalbyten.

Ungdomsmottagningen

Ungdomar kan även få stöd via ungdomsmottagningen som finns i de flesta kommuner. Se länk under relaterat.

Socialtjänst

I alla kommuner i länet erbjuder socialtjänsten stöd till familjen. I de flesta av länets kommuner finns familjecentraler där stöd ges för att stärka föräldrarnas förmågor i relation till barnet. Föräldrastöd kan vara individuellt och/eller i grupp. Ta kontakt med socialtjänsten i din kommun för information om vilket stöd som erbjuds.

Vid familjerätten inom socialtjänsten erbjuds samarbetssamtal om vårdnad, boende och umgänge enligt Föräldrabalken.

Alla kommuner i länet har avtal med familjerådgivarna i Småland. Där erbjuds familjesamtal och stöd i föräldraskapet.

Behandling

Behandling, åtgärd och insats

De verksamheter som arbetar med barnet/ungdomen behöver i ett tidigt skede samverka med varandra och barnets vårdnadshavare för att få en helhetsbild av barnets situation och vid behov samordna insatser.

Primär nivå

0-6 år

Förskola
Förskolans insatser ska utformas så att barn får det särskilda stöd och den hjälp samt de utmaningar de behöver. Barnets vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta vid utformningen av de särskilda stödinsatserna.

Socialtjänstens råd och service och barnhälsovården
Ger information, undervisning och stöd/rådgivning till vårdnadshavare. Det finns riktade föräldrastödsprogram inom socialtjänstens råd och service och/eller annan kommunal verksamhet.

6-17 år

Förskoleklass och skola 
För elever i behov av särskilt stöd upprättas åtgärdsprogram inom skolan, 3 kap 9§ Skollagen(2010:800). Detta görs tillsammans med eleven och vårdnadshavare. Åtgärdsprogram utgår från elevens behov.

Barn- och ungdomshälsan
Barn/ungdomar från förskoleklass och uppåt och deras vårdnadshavare kan få information, undervisning, rådgivning och behandling.

Ungdomsmottagningen
Ungdomar över 13 år har möjlighet att söka psykosocialt stöd vid ungdomsmottagningen.

Socialtjänsten
Ger information, undervisning och stöd/rådgivning till barn/ungdomar och/eller vårdnadshavare. Det finns riktade program inom socialtjänstens råd och service och/eller annan kommunal verksamhet.

Specialistnivå
 

Socialtjänsten
Inom socialtjänsten erbjuds riktade föräldrastödsprogram, familjebehandling/familjeterapi samt beteendeinriktade behandlingsprogram riktade till den unge. Dessa insatser kan ges antingen som råd och service eller som biståndsbedömd insats. Vid omfattande/komplex problematik kan barnet/den unge behöva vård utanför det egna hemmet och vid allvarlig risk behöver socialtjänsten överväga vård enligt LVU (Lagen om vård av unga).

Barn- och ungdomspsykiatri och Barn- och ungdomshabilitering
Vid komplex problematik kan behandling av psykisk/psykiatrisk tilläggsproblematik ges inom barn- och ungdomspsykiatrin. Vid diagnostiserad funktionsnedsättning och samtidiga beteendeproblem kan behandling/insatser vara aktuell antingen inom barn- och ungdomspsykiatrin eller barn- och ungdomshabilitering.

Samverkansformer

Barn och ungdomar med beteendeproblem, som trotsigt eller normbrytande beteende, har ofta komplexa behov varför den unge och dess familj kan behöva insatser från både skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård. Samverkan är en förutsättning för att den unges behov ska tillgodoses. I samverkan ska man utgå ifrån att stärka skyddande faktorer.

Samverkan kräver kunskap om och förtroende för varandras verksamheter och vad som kan förväntas utifrån de uppdrag som gäller för respektive verksamhet. Genom samverkan ska barns behov tillgodoses på ett effektivt sätt i närhet till familjens miljö, och med rimlig omfattning i relation till problemens art. Det ska finnas en tydlighet i vad som ska göras och av vem.

I ett tidigt skede är det viktigt att de verksamheter som arbetar med barnet samverkar för att få en helhetsbild av barnets situation. Den verksamhet som upptäcker behov av samverkan har ansvar för att sammankalla till ett samverkansmöte. Planen utgår från barnet/den unges behov av stöd, vård och behandling. Planen upprättas med barnet/den unge och vårdnadshavarnas samtycke och delaktighet. Hälso- och sjukvården, skola, förskola och socialtjänst har en skyldighet att tillsammans upprätta en samordnad individuell plan (SIP), se länk under relaterat om den enskilde, kommunen eller hälso-och sjukvården bedömer att samordning behövs för att den enskildes behov ska tillgodoses.

Uppföljning

Uppföljning och utvärdering av behandling, insatser och åtgärder sker inom respektive verksamhet. Vid uppföljning ska fokus vara på barnets/ungdomens mående, beteende och funktion samt barnets/ungdomens och vårdnadshavares upplevelser av åtgärderna. Vid samtidiga insatser från flera verksamheter finns lagstadgad skyldighet att följa upp insatser enligt Tillämpning av samordnad individuell plan(SIP), Folkhälsa och sjukvård Region Jönköpings län.

Anmälningsplikt

I alla verksamheter bör det finnas rutiner och handlingsplaner för vad som ska göras om det finns misstanke om att ett barn far illa eller riskerar att fara illa.

”Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till socialtjänsten. Anställda i verksamheten som berör verksamhet som berör barn och unga är skyldiga att anmäla..." (SoL 14:1)

Barnrättsperspektivet

Se dokumentet barnrättsperspektivet.

Kvalitetsindikatorer

Enkäter som efterfrågar kännedom, användande och användbarhet av FAKTA-dokumenten.

FAKTA-dokumentet revideras årligen av styrgruppen för FAKTA. Nämnda myndigheter och verksamheter i de olika kommunerna kvalitetssäkras enligt gällande lagstiftning och styrdokument.