Hypertoni
Vårdnivå och remiss
De flesta patienter med hypertoni behandlas i primärvården.
Remiss till medicinklinik bör övervägas:
- vid diastoliskt blodtryck > 130 bör man remittera patienten akut.
- vid misstanke om sekundär hypertoni (till exempel feokromocytom, hyperaldosteronism, renovaskulär hypertoni). Den kliniska misstanken på sekundärhypertoni bör styrkas genom kompletterande hormonanalyser och 24 h/BT-mätning enligt dokumentet Behandlingsresistens (se Faktadokument).
Diagnostik och utredning
Definition av högt blodtryck:
Högt blodtryck definieras som ett mottagningsblodtryck >140/90.
Hypertonidiagnosen bör bekräftas genom att göra en 24-timmars blodtrycksmätning eller hemblodtrycksmätning enligt följande:
| Systoliskt blodtryck (mmHg) | och/eller | Diastoliskt blodtryck (mmHg) |
Mottagningsblodtryck | > 140 |
| > 90 |
24 timmars blodtryck |
|
|
|
Dagtid (vaken tid) | > 135 |
| > 85 |
Nattetid (sovande) | > 120 |
| > 70 |
Genomsnitt över dygnet | > 130 |
| > 80 |
Hemblodtrycksmätning (genomsnitt av mätningar) | > 135 |
| > 85 |
Blodtrycksmätning
Se Faktadokument Mottagningsblodtryck och manuell blodtrycksmätning.
Se Faktadokument 24-timmars blodtrycksmätning.
Se Hemblodtrycksmätning under relaterad information.
Basal utredning och laboratorieundersökningar
- Längd, vikt, midjeomfång
- Hjärtstetoskopi
- Perifer kärlstatus
- EKG
- Blodstatus
- P-Glukos
- Kreatinin, kalium, urat
- Lipidstatus
- U-albumin/kreatinin kvot
Se Provtagningshandbok, Medicinsk diagnostik under relaterad information.
Eventuellt ögonbottenspegling/stetoskopi av njurartärerna
Riskbedömning
Ett beslut att behandla ska inte enbart grundas på blodtrycksvärdet. Viktigt är att även ta hänsyn till patientens ålder, närvaro av andra riskfaktorer, tecken till organskada och samexisterande sjukdomar såsom diabetes och kardiovaskulära sjukdomar eller njurskada.
Vid låg risk och blodtryck <120/80 räcker det med kontroll var 5:e år.
Vid låg risk och normalt blodtryck 120-129/80-84 rekommenderas kontroll var 3:e år.
Vid låg risk och blodtryck 130-139/85-89 bör man överväga annan blodtrycksmätning och kontroll minst årligen.
Vid blodtryck ≥ 140/90 och hypertonidiagnosen är bekräftad behandlas enligt nedan, se tabell 1.
Se Faktadokument Risknivåer.
För hypertonipatienter med låg-moderat riskökning. Se även riskbedömning enligt SCORE, Se Score-diagram under relaterad information.
Behandlingsstrategi, se tabell 1
Övergripande strategi
- Ta ställning till om patienten omedelbart behöver läkemedelsbehandling (se tabell 1)
- Värdera övriga riskfaktorer och behandla dem
- Vid dålig eller utebliven behandlingseffekt misstänks alltid bristande "compliance"
Tabell 1. Behandlingsstrategi utifrån riskfaktorer och blodtryck | ||||
Riskfaktorer Asymtomatisk organskada eller sjukdom | Blodtryck (mmHg) | |||
Syst. BT 130-139 eller diast. BT 85-89 | Syst. BT 140-159 eller diast. BT 90-99 | Syst. BT 160-179 eller diast. BT 100-109 | Syst. BT ≥ 180 eller diast. BT ≥110 | |
Ingen riskfaktor | Ingen BT -läkemedel | Livsstilsförändringar i flera månader Sedan tillägg av BT läkemedel | Livsstilsförändringar i flera månader Sedan tillägg av BT läkemedel | Livsstilsförändringar BT-läkemedel omedelbart |
1 - 2 riskfaktorer | Livsstilsförändringar Ingen BT - läkemedel | Livsstilsförändringar i flera veckor Sedan tillägg av BT läkemedel | Livsstilsförändringar i flera veckor Sedan tillägg av BT läkemedel | Livsstilsförändringar BT-läkemedel omedelbart |
≥ 3 riskfaktorer | Livsstilsförändringar Ingen BT - läkemedel | Livsstilsförändringar i flera veckor Sedan tillägg av BT läkemedel | Livsstilsförändringar BT - läkemedel | Livsstilsförändringar T - läkemedel omedelbart |
Organskada Kardiovaskulär sjukdom Diabetes mellitus | Livsstilsförändringar Överväg BT - läkemedel | Livsstilsförändringar BT - läkemedel | Livsstilsförändringar BT - läkemedel | Livsstilsförändringar BT - läkemedel omedelbart |
Symtomgivande kardiovaskulär sjukdom, kronisk njursjukdom eller Diabetes mellitus med organskada | Livsstilsförändringar Överväg BT - läkemedel | Livsstilsförändringar BT - läkemedel | Livsstilsförändringar BT - läkemedel | Livsstilsförändringar BT - läkemedel omedelbart |
Behandling
Behandlingsmål
Mottagningsblodtryck
Åldersgrupp | Målblodtryck systoliskt (mmHg) | Målblodtryck diastoliskt(mmHg) | ||||
Hypertoni | +Diabetes | + kronisk njursjukdom | + ischemisk hjärtsjukdom | + Stroke/TIA |
| |
18 − 65 år | Mål 130 eller lägre om tolereras, inte <120 | Mål 130 eller lägre om tolereras, inte <120 | Mål <140 till 130 om tolereras | Mål 130 eller lägre om tolereras, inte <120 | Mål 130 eller lägre om tolereras, inte <120 | 70–79 |
65 − 79 år | Mål 130‐139 om tolereras | Mål 130‐139 om tolereras | Mål 130‐139 om tolereras | Mål 130‐139 om tolereras | Mål 130‐139 om tolereras | 70–79 |
≥80 år | Mål 130‐139 om tolereras | Mål 130‐139 om tolereras | Mål 130‐139 om tolereras | Mål 130‐139 om tolereras | Mål 130‐139 om tolereras | 70–79 |
Målblodtryck diastoliskt(mmHg) | 70–79 | 70–79 | 70–79 | 70–79 | 70–79 |
|
Behandlingsresistens
Vid ej uppnått målblodtryck trots behandling med 3-4 preparat, se Faktadokument Behandlingsresistens.
Se Faktadokument Icke-farmakologisk behandling.
Se Faktadokument Farmakologisk behandling.
Fördjupningsdokument finns inom följande områden;
Se Faktadokument Hypertoni, bakgrund.
Se Faktadokument Hypertoni och diabetes.
Se Faktadokument Hypertoni och njursjukdom.
Se Faktadokument Hypertoni och hjärtsjukdom.
Se Faktadokument Hypertoni hos äldre.
Se Faktadokument Hypertoni och obstruktiv sömnapné.
Sjukskrivning
Se Sjukskrivning vid hypertoni, Försäkringsmedicinskt beslutsstöd under relaterad information.
Uppföljning
Hur ofta ska patienten kontrolleras och av vem?
Vid nydebuterad hypertoni bör patienten följas med relativt täta kontroller - cirka 4-6 veckors intervall till dess att målblodtryck har uppnåtts. Hem-BT-mätningar kan vara ett bra sätt att följa blodtrycket. Om blodtrycket sedan håller sig stabilt räcker det att patienten kontrolleras 1 gång per år. Kontroll behöver ej nödvändigtvis ske hos läkare utan kan även göras av sjuksköterska med speciellt intresse för livsstilsfrågor med fokus på hela patientens hälsoprofil.
Alla patienter med hypertoni bör regelbundet kontrollera njurfunktion, glukos, lipider och mikroalbuminuri (U-albumin/kreatinin kvot).
Kvalitetsindikatorer
Den enskilda mottagningen kan ta fram sin egen statistik på till exempel:
- Hur stor andel av de som har hypertoni har uppnått målblodtryck.
- Hur många av patienterna med hypertonidiagnos har varit på kontroll det senaste året.
- Hur stor andel av den listade befolkningen > 40 år har mätt sitt blodtryck senaste 5 åren.
Patientinformation
Se Högt blodtryck, 1177 under relaterad information.
Mer information
Se Det svenska score-diagrammet under relaterad information.
Se Aerob fysisk aktivitet sänker blodtrycket vid hypertoni, Läkartidningen under relaterad information.
Se Tiaziddiuretika och cancerrisk under relaterad information.
Sidinformation
Innehållsansvarig
Karin Karlsson
Gäller från
2022-12-18
Version
1.0
Handlingstyp
Vårdriktlinje
Handlingsslag
STYRANDE DOKUMENT
Godkänt av
Karin Karlsson
Dokument-ID
251567
Källa
Evolution