Navigera till sidans huvudinnehåll

Riktlinje för patient- och medarbetarstöd vid vårdskada

STYRANDE DOKUMENT RJL 20190520

När en allvarlig vårdskada sker på arbetsplatsen är det viktigt att alla involverade, både patient, närstående och personal får stöd. Vårdskador som leder till lex Maria-anmälningar är extra belastande. Stödet ska ges omgående och följas upp med flera kontakter den närmaste tiden efter händelsen.

Riktlinjerna för patient- och medarbetarstöd är framtagna som en hjälp i stödarbetet och hanteringen av händelsen. Den utgör en modell för hur chefer och medarbetare bör agera vid allvarliga vårdskador för att minimera skadeeffekterna för alla involverade. Modellen kan behöva modifieras utifrån vad som inträffat, de involverade personernas erfarenhet, reaktioner och önskemål.

Patient- och medarbetarstöd vid allvarlig vårdskada eller liknande krishändelse

Det är inte bara patient och närstående som drabbas vid en vårdskada. Även hälso- och sjukvårdspersonal som orsakat eller bidragit till allvarliga vårdsskador drabbas ofta av kortare eller längre stressreaktioner. Så utöver omhändertagande av patient och närstående är det viktigt att den involverade medarbetaren får ett systematiskt stöd från chefer och arbetskamrater. Man bör försäkra sig om att den drabbade har någon att prata med eller vända sig till efter arbetspassets slut, så att medarbetaren inte åker hem till sin ensamhet.

Tänk på att alltid dokumentera under processens gång.

När

Patient/närstående

Medarbetare

Omgående när en händelse inträffat

Arbetsledaren utser en läkare som samtalar med patient och närstående om händelsen.

 

  • Förklarar vad som har hänt.
  • Lyssnar på patientens och närståendes egna upplevelser av händelsen.
  • Beklagar att patienten fått en skada.
  • Förklarar hur sjukvården arbetar för att analysera skador i syfte att liknande skador inte ska drabba andra patienter.

 

Ett stöd för samtalet finns att hämta på Patientförsäkringens webbplats Löf.

Arbetsledaren överväger om berörd medarbetare ska erbjudas ledighet eller annan arbetsuppgift samt om extra personal ska kallas in.

 

Arbetsledaren fortsätter att vidta nödvändiga åtgärder för att minska den medicinska och psykosociala skadan för patienten.

Arbetsledaren ger samtalsstöd till berörd medarbetare och visar omsorg. Låt medarbetaren skriva ner vad som hänt och ge sin bild av händelsen. Medarbetaren kan behöva hjälp att formulera sig. Undvik skuldbeläggning. Dokumentationen ägs helt och hållet av medarbetaren, är ett stöd för det egna minnet men kan också behöva bifogas vid lex Maria-anmälan.

Efter det akuta skedet

Klinikledningen och chefläkaren informeras om händelsen. Finns det andra enheter och personer som är involverade i händelsen bör dessa underrättas.

 

Klinikledningen utser en läkare eller annan kontaktperson som kan ge patienten och närstående stöd i den fortsatta bearbetningen av händelsen.

Arbetsledaren samlar arbetslaget för en genomgång av händelsen och återger händelseförloppet i kronologisk ordning. Alla inblandade får berätta om vad som hände i den ordning de varit involverade. Ställer då frågan: ”Vad gjorde vi bra?” och undviker vidare spekulationer.

 

Mötet avslutas med tydlig information om nästa steg.

 

Kontaktpersonen har ett uppföljande möte med patient och närstående.

 

  • Hur har händelsen utvecklats?
  • Informerar patient/närstående om hur man framför klagomål om man inte är nöjd med vården. På 1177.se finns information kring om man inte är nöjd med vården.
  • Informerar patient och närstående om att de kan söka ersättning för vårdskadan från patientskadeförsäkringen och eventuellt läkemedelsförsäkringen.
  • På 1177.se finns information om  ersättning vid patientskada.

I den fortsatta bearbetningen av händelsen är ofta stödet från arbetskamrater av stor betydelse för medarbetaren.

 

Se rutin "Mer om lednings- och medarbetarstöd vid allvarlig vårdskada".

 

Arbetsledaren bokar en ny tid för möte med berörda medarbetare och arbetslaget.

 

Klinikledningen sätter samman en arbetsgrupp för utredning av händelsen.

Vid vårdskada bör arbetsledaren överväga om berörda medarbetare ska erbjudas ledighet eller annan arbetsuppgift fram till uppföljningssamtalet. De ska få fortsatt stöd och informeras om hur den fortsatt avvikelsehanteringen går till. Verksamhetschef tar beslutet efter samråd med personalchef.

 

Arbetsledningen rapporterar händelsen i Synergi.

Arbetsledaren möter arbetslaget. Samtliga involverade bör delta. Syftet med mötet är att tydliggöra vad som hände, stärka involverade och fånga upp behov av ytterligare stödinsatser. Mötet fokuserar på det konkreta händelseförloppet med systemsyn och undviker skuldbeläggning.

 

Arbetsledaren avslutar mötet med information om nästa steg.

 

 

Arbetsledaren överväger möjligheten till att ta med en professionell handledare, gärna person utan direkt anknytning till arbetsplatsen.

Senare

Utifrån resultatet av den interna utredningen beslutar verksamhetschefen i samråd med chefläkaren om lex Maria-anmälan och åtgärder som behöver vidtas för att förbättra patientsäkerheten och förhindra att händelsen upprepas.

Arbetsledaren erbjuder berörda medarbetare personligt samtal och samtal med psykolog på arbetsmiljöenheten, AME, samt återkommer med erbjudandet igen om medarbetare tackar nej.

 

Även stöd från facklig organisation kan vara värdefullt. Arbetsledaren visar omsorg och finns tillgänglig för berörda.

 

Arbetsledningens stöd är viktigt under tiden efter händelsen, både före och efter det att ärendet är avslutat. Juridisk hjälp kan eventuellt behövas.

 

Kontaktpersonen har ett möte med patient och närstående för att informera om resultat av den interna utredningen, vidtagna åtgärder samt om lex Maria- anmälan ska göras.

Arbetsledaren håller berörda medarbetare informerade om utvecklingen.

 

Kontaktpersonen följer upp om patient och närstående behöver fortsatt stöd och möten i hanteringen av händelsen samt information om myndigheters åtgärder.

 

 

Kollegial stödgrupp - stöd till medarbetare vid händelser som lett till vårdskador

Om du som medarbetare har varit inblandad i en vårdskada har du säkert många tankar och behöver stöd för att reda upp dem. Då kan du vända dig till Region Jönköpings läns kollegiala stödgrupp - en multiprofessionell stödgrupp, utbildad i stödsamtal. Samtalen sker utan journalföring och med sekretess.

Varför finns en kollegial stödgrupp?

Vid en händelse som lett till vårdskada kan stöd från kollegor, kamrater eller närmaste chef vara tillräckligt, men det kan också betyda mycket att få prata med en neutral person som inte har koppling till det som hänt eller till verksamheten där händelsen inträffat.

Både forskning och erfarenhet visar att medarbetare som varit med om händelser som lett till en vårdskada inte sällan drabbas av stressreaktioner som kan bli kroniska om medarbetaren inte får rätt hjälp och stöd.

Stöd från arbetskamrater och närmaste chef är givetvis viktigt. Du som chef har ett extra ansvar att ge och förmedla stöd till dina medarbetare som drabbats, men man kan inte alltid förvänta sig att den drabbade medarbetaren själv ser behovet av stöd eller ber om hjälp.

Vad erbjuder kollegiala stödgruppen?

Medarbetaren erbjuds upp till tre samtal och samtalen är kostnadsfria. Samtalen sker under sekretess och dokumenteras inte.

Hur tar jag kontakt med kollegiala stödgruppen?

Du som medarbetare kan själv ta kontakt med någon i gruppen. Kontakten kan också tas av dig som är närmaste chef, arbetsmiljöenheten (AME) eller chefläkare.

Stödpersoner inom Region Jönköpings län presenteras i samarbetsrum Kollegial stödgrupp på intranätet, se länk under Relaterat innehåll.

 

Sidinformation

Innehållsansvarig

Camilla Holgersson

Gäller från

2024-03-05

Version

2.0

Handlingstyp

Riktlinje

Handlingsslag

STYRANDE DOKUMENT

Godkänt av

Elin Fröding

Dokument-ID

211921

Källa

Evolution