Barn och ungdomar med svårigheter att reglera uppmärksamhet och aktivitetsnivå

Vad karaktäriserar målgruppen

Barn och ungdomar med svårigheter att reglera uppmärksamhet och aktivitetsnivå vilket hindrar dem i utvecklingen.

Det kan visa sig i barn och ungdomar som:

• inte kan koncentrera sig på uppgifter (lek, skoluppgifter, vardagsrutiner) så som förväntas utifrån åldern
• har svårt att planera och genomföra uppgifter
• är lättstörda av yttre och/eller inre stimuli
• har svårt sitta still
• handlar impulsivt och oövertänkt
• ofta hamnar i bråk och konflikter
• protesterar och/eller har svårt att följa regler/instruktioner
• är motivationsstyrda
• svårt med affektreglering.

Tidiga tecken och tidig upptäckt

Riskfaktorer liksom skyddsfaktorer kan finnas hos barnet/ungdomen själv, hos familjen och i barnets/ungdomens vardagliga miljö.

Faktorer hos barnet/ungdomen som kan tyda på koncentrationssvårigheter och som innebär att barnet/ungdomen ska uppmärksammas:

• inlärningssvårigheter, framför allt läs- och skrivsvårigheter
• bristande språklig förmåga
• bristande självkontroll, låg tolerans för frustrationer
• bristande förmåga att samspela med andra på ett lyhört sätt
• bristande förmåga att tolka sociala signaler
• bristande förmåga att planera och organisera sitt handlande, bristande förmåga att växla perspektiv och tänka om
• bristande självförtroende och negativ självuppfattning
• låg riskuppfattning
• generella regleringssvårigheter.

Vårdnivå och remiss

Lindriga svårigheter att reglera uppmärksamhet och aktivitetsnivå kan finnas hos alla barn/ungdomar under något skede i livet eller under vissa förhållanden. Svårigheterna kan innebära problem i vardagen och hindra barnets/ungdomens inlärning, utveckling, trivsel och fungerande. De flesta blir hjälpta av en god anpassning av miljön och insatser på primärnivå.

Allvarliga svårigheter innebär svårigheter att reglera uppmärksamhet och aktivitetsnivå som inverkar på barnets/ungdomens hela vardag och kommer till uttryck i alla de miljöer barnet/ungdomen befinner sig; i hemmet, i förskola/skola, i samvaro med jämnåriga och under fritidsaktiviteter. Vid allvarliga svårigheter kan insatser behövas också från specialistnivå.

I alla verksamheter bör omgivningsstöd, stress och utsatthet hos barnet/ungdomen beaktas. Samverkan med sociala myndigheter för bedömning av sociala risk- och skyddsaspekter ska ske vid behov.

Diagnostik och utredning

Bedömning, utredning och diagnostik

Förskola/skola

Rektor i förskolan ansvarar för att barnet ges det stöd som det behöver. Efter godkännande av vårdnadshavare ska samråd ske med barnhälsovården. Barnets vårdnadshavare/barnet ska ges möjlighet att delta vid utformningen av de särskilda stödinsatserna. Rektor i skolan ansvarar för att utredning av elevs behov av särskilt stöd skyndsamt inleds så att åtgärder utifrån behov kan sättas in. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Vid behov sker samverkan med socialtjänsten.

Vid behov av fördjupad utredning kan skola/elevhälsa eller barnhälsovård i samverkan med förskola/skola, med samtycke av vårdnadshavare/elev remittera för ställningstagande till fördjupad utredning hos specialistvården. Remissförfarande enligt överenskommelse.

Barnhälsovården

Inom barnhälsovården följs barnen genom hälsokontroller, där bland annat koordination, regleringssvårigheter och koncentration uppmärksammas. Om svårigheter uppmärksammas av vårdnadshavarna själva, inom förskola eller annan medicinsk verksamhet, tas en kontakt med barnhälsovården för vidare bedömning. Barnhälsovården bedömer då om behov av stöd finns.

Specialistverksamheter

Fördjupad utredning och ställningstagande till neuropsykiatrisk diagnos görs av hälso- och sjukvårdens specialistverksamheter.

Den primära kartläggningen ligger som grund för och kompletteras med de bedömningar/undersökningar på specialistnivå som anses nödvändiga för förståelsen av barnet/ungdomen, dess symtom och behov av insatser.

Inom specialistverksamheten görs en bred bedömning/utredning av tvärprofessionellt team även om frågeställningen är diagnosspecifik. Fokus ligger på att tydliggöra art och grad av eventuell ADHD-problematik och samtidiga svårigheter. Samtidiga svårigheter kan finnas inom områden som kognition, språk, motorik, samspel, beteende, psykiatrisk och/eller somatisk sjukdom.

Prevention

Förskola/skola

Förskolan och skolan arbetar med att skapa en god och tillgänglig lärmiljö som främjar lärande, utveckling och hälsa. Rutiner finns för att tidigt uppmärksamma och hantera barn/elever i svårigheter att reglera uppmärksamhet och aktivitetsnivå.

Förskolan ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter.

Skolans huvuduppdrag är utveckling och lärande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas och vid behov kan extra anpassningar sättas in. Skollagen föreskriver även att det ska finnas elevhälsa i de olika skolformerna. Elevhälsans arbete ska främst vara hälsofrämjande och förebyggande.

Barnhälsovården
Barnhälsovårdens hälsoövervakning identifierar och kartlägger tecken på utvecklingsavvikelser och beteendeproblem i samverkan med förskolan. Stöd erbjuds utifrån barnets och föräldrarnas behov. Barnhälsovården förmedlar också kontakt socialtjänstens öppenvård via kurator på familjecentralen. Barnhälsovården erbjuder stöd, vägledning och vid behov kontakt med barnhälsovårdens psykologenhet.

Socialtjänst

Socialtjänsten har ett ansvar för förebyggande och uppsökande arbete. I de flesta av länets kommuner är socialtjänstens råd och service en del av en familjecentral. Samtliga kommuner ska kunna erbjuda föräldrastödsprogram enligt evidensbaserade metoder för föräldrar som behöver extra stöd i föräldraskapet. Det görs ofta i samverkan mellan socialtjänst och skola.

Ta kontakt med socialtjänsten i din kommun för information om vilket stöd som erbjuds.

Alla kommuner i länet har avtal med familjerådgivarna i Småland.  Där erbjuds familjesamtal och stöd i föräldraskapet.

Vårdcentralen
Barn och ungdomar som själva eller tillsammans med vårdnadshavare söker primärvården med symtom som kan vara tecken på beteendeproblem ska vid behov hänvisas vidare/remitteras till rätt vårdnivå. Somatisk sjukdom bör i den mån det är relevant uteslutas.

Ungdomsmottagningen
Ungdomar kan vända sig direkt till ungdomsmottagning för stöd och råd. Ungdomsmottagningens uppgift är att vid behov hänvisa/remittera till rätt vård nivå.
Barn och ungdomspsykiatrin: 
Tidigt upptäcka då barn söker för tillstånd där oupptäckta koncentrationssvårigheter är vidmakthållande eller utlösande för det tillstånd barnet söker för.
Barn och ungdomshabiliteringen
Tidigt upptäcka då barn söker för tillstånd där oupptäckta koncentrationssvårigheter är vidmakthållande eller utlösande för det tillstånd barnet söker för.
Barn-och ungdomshälsan
Tidigt upptäcka då barn söker för tillstånd där oupptäckta koncentrationssvårigheter är vidmakthållande eller utlösande för det tillstånd barnet söker för.

Barn- och ungdomsmedicinska mottagning
Barn och ungdomar som själva eller tillsammans med vårdnadshavare söker barn- och ungdomsmedicinska mottagningen med symtom som kan vara tecken på beteendeproblem ska vid behov hänvisas vidare/remitteras till rätt vårdnivå. Somatisk sjukdom bör i den mån det är relevant uteslutas.

Alternativ till våld (ATV)
ATV erbjuder insatser och behandling utifrån våldsutövande och tidigare utsatthet för våld i nära relation, vilket kan bidra till att normala krisreaktioner (så som koncentrationssvårigheter och överspändhet) går över. Det kan även minska risken för att barn längre fram i livet får problem med till exempel psykisk ohälsa, skolproblem, missbruk, ny våldsutsatthet, samt eget våldsutövande. Barn med funktionsnedsättning löper större risk att utsättas för våld i nära relation.

Behandling

Behandling, åtgärd och insats

Vem gör vad – insatsnivå, vårdkedja

Förskolan/skolan
De utredningsresultat som finns från olika verksamheter ska ge underlag för åtgärd. Vid såväl lindrig som allvarlig/komplex problematik behöver förskola/skola/fritidshem utarbeta handlingsplan/åtgärdsprogram så att det blir ett fungerande redskap i det praktiska arbetet med att stödja barn/elev som är i behov av särskilt stöd.

Barnhälsovården 
Kan erbjuda föräldrastöd, information, rådgivning samt manualbaserade föräldrastödsprogram.
Socialtjänsten
Socialtjänsten gör en strukturerad utredning och bedömning för att bedöma behovet av skydd eller stöd för barn. Faktorer som socialtjänsten bedömer är vilka risk- och skyddsfaktorer som finns runt barnet liksom om barnet har särskilt behov av omsorg och/eller stöd utifrån egna sårbarheter och hur dessa tillgodoses.

De insatser som beviljas är frivilliga och inte knutna till diagnos. Inom socialtjänsten erbjuds information, rådgivning, riktade föräldrastödsprogram, familjebehandling/familjeterapi samt beteendeinriktade behandlingsprogram riktade till barn och/eller föräldrar Insatser kan ges antingen som råd och service eller som biståndsbedömd insats. Vid omfattande/komplex problematik kan barnet/den unge behöva vård utanför det egna hemmet och vid allvarlig risk behöver socialtjänsten överväga vård enligt LVU (Lagen om vård av unga).

Barn-och ungdomshälsan

Barn och ungdomshälsan erbjuder psykologisk och psykosocialt stöd och behandling vid:

• lindriga svårigheter med koncentration och/eller aktivitetsreglering/impulskontroll i hemmet, på fritiden eller i förskola/skolan.
• lindrig och medelsvår ADHD före, i väntan på och efter utredning på BUP.

Barn- och ungdomspsykiatrin
Barn- och ungdomspsykiatrin ansvarar för diagnostik och eventuell medicinering vid ADHD.

Uppföljning med information, utbildning och vid behov psykopedagogisk behandling till barnet/ungdomen och dess familj ges före och i väntan på utredning på BUP vid misstänkt svår ADHD och efter utredning vid diagnostiserad medelsvår till svår ADHD.
Barn- och ungdomshabiliteringen
Barn och ungdomshabiliteringen ansvarar för diagnostik och eventuell medicinering vid ADHD och samtidigt intellektuell funktionsnedsättning. Uppföljning med information, utbildning och vid behov psykopedagogisk behandling till barnet/ungdomen och dess familj ingår också i.

Alternativ till våld (ATV)
Vid svårigheter med koncentration och aktivitetsreglering utifrån tidigare utsatthet för våld i nära relation erbjuds stöd och behandling på ATV.

Rehabiliteringscentrum
Arbetsterapeuten har till uppdrag att kartlägga och bedöma barnet/ungdomens behov och därefter vid behov erbjuda individanpassade insatser. Insatser kan exempelvis röra struktur, sinnesstimulerande hjälpmedel, energireglering, kommunikation, sömn och tips om sensoriska anpassningar i hem- och skolmiljö.

Samverkansformer

Samverkan kräver kunskap om och förtroende för varandras verksamheter och vad som kan förväntas utifrån de uppdrag som gäller för respektive verksamhet. Genom samverkan ska barns behov tillgodoses på ett effektivt sätt i närhet till familjens miljö, och med rimlig omfattning i relation till problemens art. Det ska finnas en tydlighet i vad som ska göras och av vem.

I ett tidigt skede är det viktigt att de verksamheter som arbetar med barnet samverkar för att få en helhetsbild av barnets situation. Den verksamhet som upptäcker behov av samverkan har ansvar för att sammankalla till ett samverkansmöte. Planen utgår från barnet/den unges behov av stöd, vård och behandling. Planen upprättas med barnet/den unge och vårdnadshavarnas samtycke och delaktighet. Hälso- och sjukvården, skola, förskola och socialtjänst har en skyldighet att tillsammans upprätta en samordnad individuell plan (SIP), se länk under relaterat om den enskilde, kommunen eller hälso-och sjukvården bedömer att samordning behövs för att den enskildes behov ska tillgodoses.

Uppföljning

Uppföljning och utvärdering av behandling, insatser och åtgärder sker inom respektive verksamhet. Vid uppföljning ska fokus vara på barnets beteende och funktion samt barnets och vårdnadshavares upplevelser av åtgärderna. Vid samtidiga insatser från flera verksamheter finns lagstadgad skyldighet att följa upp insatser enligt Samordnad Individuell Plan (SIP).

Anmälningsplikt

I alla verksamheter bör det finnas rutiner och handlingsplaner för vad som ska göras om det finns misstanke om att ett barn far illa eller riskerar att fara illa.

”Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till socialtjänsten. Anställda i verksamheten som berör verksamhet som berör barn och unga är skyldiga att anmäla..." (SoL 14:1)

Barnrättsperspektivet

Se dokumentet barnrättsperspektivet

Kvalitetsindikatorer

Enkäter som efterfrågar kännedom, användande och användbarhet av FAKTA-dokument skickas en gång årligen.

FAKTA-dokumentet revideras vartannat år av FAKTA-gruppen. Nämnda myndigheter och verksamheter i de olika kommunernas kvalitetssäkras enligt gällande lagstiftning och styrdokument.