Hemodialys, information och råd

Vårdnivå och remiss

Hemodialys sker på länets samtliga tre sjukhus. Patienten sköts av länets njurmedicinska enheter

Patienten ska vid relevant behov (exempelvis vid infektioner, läkemedelsinsättning etc), om denne kontaktar annan vårdenhet, skötas i samråd med respektive njurmedicinsk enhet. Tag gärna telefonkontakt med respektive dialysavdelning!

Diagnostik och utredning

Hemodialys tillämpas vid akut njursvikt. Vid planerad dialysstart kan patienten ofta välja dialysform (Se Faktadokument peritonealdialys).

Frekvensen av hemodialysbehandlingen, som är en poliklinisk behandlingsform kan variera, oftast mellan tre till fem gånger i veckan. Dialystiden varierar mellan tre och fem timmmar per behandlingstillfälle.

Behandling

Dialysavdelningarna har utarbetat lokala riktlinjer för patienter med hemodialys som kommer i kontakt med vården:

(Se relaterad information Råd till avdelningar som vårdar dialyspatient - förenklad version, (begränsad behörighet, nytt fönster))

Viktig information kring några läkemedel vid dialys:

• Fosfatbindare (ofta kalktabletter men även Sevelamer och Fosrenol) – tas i samband med måltid för att ge effekt. Ordineras oftast i dygnsdos och patienten kan själv fördela doserna.
• Resonium – sänker kaliumvärdet. Resoniumpulver tas på icke dialysdagar, men undantag finns.
• Etalpha
• Järn och erytropoetin – ges på dialysen.
• Antikoagulantia – lågmolekylärt heparin ges som startdos vid dialys. OBS! Vid behov av dagliga subkutana heparininjektioner – kontrollera med dialysläkare.
• Antibiotika – ges ofta i i längre doser, (se Faktadokument Antibiotika vid nedsatt njurfunktion). Ska vid i.v. dosering ges efter dialysbehandlingen, annars kan effekten dialyseras bort.

Sjukskrivning

Sköts av njurmedicinsk enhet.

Omvårdnad

Omvårdnad runt patienter med dialys finns väl beskrivet i (Se relaterad information Vårdhandboken, dialys, hemodialys för hälso- och sjukvård).

Dialystider

Patientens dialysbehandling får ej avbrytas utan att ansvarig läkare konsulteras, även om patienten söker för annan sjukdom. Patienterna har stående tider 3-5 gånger/vecka, 3-5 timmar.

Blodaccess

Patientens AV-fistel i armen eller CDK (central dialyskateter) ska endast skötas av dialysens personal.

AV-fistel innebär att man har opererat ihop en artär och en ven för att kunna få ett mycket kraftigt blodflöde och kunna utföra en dialysbehandling. Känner man på armen "svirrar" det eller pulserar kraftigt. Ta ej blodtryck, venprovtagning eller sätt PVK i fistelarmen. Det finns risk för kraftig blödning och att fisteln slutar fungerar. Man bör även undvika att något sitter åt på fisteln t.ex. Id-band.

Ibland kan det vara svårt att stoppa blodflödet efter att nålarna har tagits bort. Då kan man ta hjälp av Blodstillande vadd eller Surgicel. Den ska inte sitta längre än 4 timmar mot huden.

Patienterna har plåster eller kompresser över stickhålen. De bör sitta kvar några timmar efter avslutad dialys.

CDK är en tjock dubbellumen kateter som ligger i ett kraftigt kärl ner till hjärtats förmak. CDK är hepariniserad då den inte används. I undantagsfall kan CDK vara plomberad med Actilys. CDK används bara av dialyspersonalen.

Det finns två sortes CDK. Permanent – som är tunnelerad och växer fast under huden. Temporär – korttidskateter som alltid måste vara suturerad. Om man kopplar dropp till CDK finns det risk att den ”klottar” igen. CDK förbandet byts en gång/vecka eller vb. Det skall täcka insticksstället och fixera CDK. Det finns pm för omläggning av CDK på Intranätet.

Vid duschning: plasta in CDK och skänklarna och undvik att spruta för mycket vatten mot CDK.

Provtagning

För att bespara patienten flera stick, tar dialysen gärna venprover i samband med dialysstart. Meddela dialysen när ni vill att de skall ta prover.

Blodtransfusion

Blod kan eventuellt ges under dialysen.

Vikt/vätskerestriktion

De flesta dialyspatienterna, har efter en tid i dialys, mycket liten eller nästan ingen urinproduktion. Detta medför att allt de dricker stannar kvar i kroppen vilket leder till viktuppgång. Därför bör de ransonera sitt vätskeintag till ca 0,5-1 liter/dygn beroende på hur mycket de kissar. Då ingår dropp, soppa, sås, glass, isbitar och allt de dricker.

Nutritionsbehandling

 Näringsdrycker och proteintillskott bör vid behov förskrivas i samråd med dialysenhetens dietist. Hos en del patienter ansamlas kalium och/eller fosfat i kroppen mellan dialyserna, vid behov kontakt med dietist för kostbehandling. Vanligt med låg compliance fosfatbindare. Mjölkprodukter innehåller både mycket kalium och fosfat och kan vid behov begränsas och ersättas av ersättningsprodukter. 1-2 dl mjölk/fil/yoghurt per dag kan vara en rimlig mängd.

Dialyspatienten behöver ofta extra energi och protein. Portionerna av kött och fisk kan gärna vara lite större än vanligt. Kött- och fiskpålägg är bättre än ost. Om patienten ligger i riskzon för undernäring eller är undernärd ska maten energiberikas, t.ex. med hjälp av flytande margarin, smör, olja, majonnäs och grädde. Man bör vara sparsamma med salt och salta produkter eftersom dessa ökar törsten och gör det svårare att inte dricka för mycket.

Rehabilitering

Vid behov träffar kurator de patienter som får hemodialysbehandling för stödjande samtal, information och rådgivning.

• Vanliga frågor som uppkommer under första samtalet kan vara:
• Hur ser patientens livssituation ut med boende, närstående, arbete, inkomst etc?
• Har patienten familj? Finns det minderåriga barn?
• Hur patienten på sin sjukdom?
• Behövs insatser i hemmet eller annat bistånd?
• Hur hanterar patienten sin situation?
• Vilket stöd finns i omgivningen?
• Behöver patienten annan praktisk hjälp?
• Finns behov av fortsatta stödsamtal?
• Behöver anhöriga stöd och/eller information?

Länets dialysavdelningar har dietister och alla patienter erbjuds kostbehandling av dietist. Kostråden vid dialys är alltid individuellt anpassade efter bland annat patientens nutritionsstatus, ålder samt kalium-, fosfat- och albuminvärden.

Det finns god dokumentation kring vikten av fysisk träning vid dialys, se:

Se Fysioterapi, Folkhälsa och sjukvård under relaterad information.

För arbetsterapeutisk utredning, se:

Se Faktadokument Arbetsterapi vid njursvikt – dialys

För nutritionsbehandling, se:

Se relaterad information Dietisternas behandlingsriktlinjer vid dialys under relaterad information.

Patientinformation

Se Bloddialys – hemodialys under relaterad information.