Barn och ungdomar med ätproblematik/ätstörning

Vad karaktäriserar målgruppen

Med ätstörning avses här en ihållande störning av ätbeteende, oftast i viktkontrollerande syfte. Den försämrar påtagligt fysisk hälsa eller psykosocialt fungerande. Ätstörningen ska inte vara orsakad av någon känd allmän medicinsk åkomma eller annan psykisk störning.

Ätstörningar innefattar diagnoserna anorexia nervosa, bulimia nervosa, ätstörning UNS/utan närmare specifikation (enligt diagnosmanual DSM-V) och Avoidant/¬restrictive food intake disorder (ARFID). Dessa diagnoser bör fastställas inom specialistvården.

Medelsvår till svår ätstörning inkluderar ätstörning med måttliga/allvarliga medicinska komplikationer såsom barn/ungdomar med tillväxtpåverkan, anorektiska ätstörningar med viktnedgång över 1 standarddeviation (SD) eller med diagnostiserad anorexia nervosa, bulimia nervosa och ätstörning UNS. Till denna grupp hör barn/ungdomar som hetsäter och kräks.

Med ätproblematik menas svårigheter med mat och ätande utan medicinska komplikationer, till exempel barn med matmotstånd med liten viktpåverkan (mindre än 1 standarddeviation).

Barn/ungdomar som mår psykiskt dåligt och har andra psykologiska eller sociala problem påverkas oftast i sitt ätbeteende utan att en specifik ätstörning finns. Dessa patientgrupper ingår inte i denna definition.

Vårdnivå och remiss

Vid remittering för ätproblematik och/eller ätstörning bifogas alltid tillväxtkurva.

Ätproblematik och lindrig ätstörning handläggs på primär vårdnivå, i allmänhet inom primärvård, elevhälsans medicinska insats, barn- och ungdomshälsan, ungdomsmottagningen eller barn- och ungdomsmedicinska mottagningen(BUMM).

Vid viktpåverkan och misstanke om medelsvår till svår ätstörning som anorexia nervosa, bulimia nervosa eller ätstörning UNS ska remiss gå via En väg in, barn och unga, psykisk hälsa till närmsta BUP-mottagning.

Vid första besök på BUP:s öppenvårdsmottagning görs en bedömning om patienten ska remitteras vidare till den länsövergripande anorexienheten, BUP Jönköping.

Vid misstanke om somatisk sjukdom som orsak till viktnedgång och/eller kräkning ska remiss skickas till vårdcentral, som vid behov kan vidareremittera till BUMM.

BUMM eller vårdcentral ska vid utredning tidigt ha med ätstörning som differentialdiagnos om klar somatisk sjukdom inte finns. BUMM/vårdcentral remitterar via En väg in, barn och unga, psykisk hälsa till närmsta BUP- mottagning.

Diagnostik och utredning

Bedömning, utredning och diagnostik

Primär nivå - första kontakt
En primär handläggning innebär att en bedömning görs av symptomens art och grad, i hur hög grad symptomen påverkar barnets/ungdomens dagliga funktion med särskild hänsyn tagen till barnets/ungdomens ålder och utvecklingsnivå. Yngre barn med anorexia nervosa uttrycker oftast inte symtom som viktfobi och störd kroppsuppfattning verbalt. Vidare ska bedömning av risk/skyddsfaktorer göras, det vill säga tilläggsomständigheter som har betydelse för fortsatt handläggning. Ta ställning till om och var vidare utredning/bedömning ska ske.

Bedömning görs med hjälp av tillväxtkurvor, somatisk bedömning (notera eventuellt mensbortfall) och matintervju.

Specialistnivå - första kontakt
Alla barn/ungdomar med misstänkt medelsvår till svår ätstörning ska initialt remitteras via en väg in, barn och unga, psykisk hälsa till närmsta BUP-mottagning. Där görs en bedömning för att fastställa diagnos eller om annan psykiatrisk problematik föreligger.

Vid utredning på specialistnivå görs fördjupad bedömning av ätstörningen, somatisk bedömning, psykosocial anamnes, psykiatrisk/medicinsk differentialdiagnostisk bedömning och bedömning av psykiatrisk samsjuklighet.

Prevention

Primärprevention för anorexia nervosa/bulimia nervosa har ingen effekt enligt forskningen. Det är tvärtom kontraindicerat att allmänt ge barn och ungdomar information om ätstörningar. Det är bättre att fokusera på begrepp som hälsa och livskvalitet och stödja god kost och goda motionsvanor. Fokus bör ligga på hur primära nivån kan identifiera de barn och ungdomar som bör remitteras till specialistnivå och att för övrigt arbeta enligt allmänna principer att kartlägga stressfaktorer och finna stödjande insatser.

Behandling

Behandling, åtgärd och insats

Ätproblematik och lindrig ätstörning handläggs på primär nivå. De grundläggande åtgärderna/behandlingen är samtal med syfte att normalisera ätande, identifiering av stressfaktorer i skola, kamratrelationer och hem och utifrån detta ge stödjande insatser.

Medelsvåra till svåra ätstörningar hanteras på specialistnivå.

Samverkansformer
Samverkan kräver kunskap om och förtroende för varandras verksamheter och vad som kan förväntas utifrån de uppdrag som gäller för respektive verksamhet. Genom samverkan ska barns/ungdomens behov tillgodoses på ett effektivt sätt i närhet till familjens miljö, och med rimlig omfattning i relation till problemens art. Det ska finnas en tydlighet i vad som ska göras och av vem.

I ett tidigt skede är det viktigt att de verksamheter som arbetar med barnet/ungdomen samverkar för att få en helhetsbild av barnets/ungdomens situation. Den verksamhet som upptäcker behov av samverkan har ansvar för att sammankalla till ett samverkansmöte. Planen utgår från barnet/ungdomens behov av stöd, vård och behandling. Planen upprättas med barnet/ungdomen och vårdnadshavarnas samtycke och delaktighet. Hälso- och sjukvården, skola, förskola och socialtjänst har en skyldighet att tillsammans upprätta en samordnad individuell plan (SIP), se länk under relaterat, om den enskilde, kommunen eller hälso-och sjukvården bedömer att samordning behövs för att den enskildes behov ska tillgodoses.

I undantagsfall kan, efter samråd mellan ansvariga överläkare på BUP och BUMM, remiss gå till BUMM om patient/familj inte accepterar remiss till BUP.

För akut inlagda patienter på barn- och ungdomsmedicinska kliniken kan vid behov

BUP-konsultation ske enligt samverkansrutin av bakjour BUP. I övriga fall remitteras patienten via En väg in, barn och unga, psykisk hälsa till sin närmaste BUP-mottagning. I de fall där allvarliga somatiska komplikationer föreligger kan konsultation med teamet på anorexienheten bli aktuellt.

Anorexienheten kan vid behov konsultera barn- och ungdomsmedicinska kliniken eller BUMM enligt gängse rutiner vid somatiska komplikationer. Individuella samverkansplaner kan behövas för t ex patienter med anorexia nervosa och diabetes mellitus. Samverkan kan även behöva ske vid LPT-vård där sondmatning skulle kunna bli aktuellt enligt separat samverkansrutin.

Barn och ungdomar som går i dagvårdsbehandling på BUP är under en tid helt sjukskrivna från skolan. Inför tillbakaslussning till skolan ska information ges till rektor och skolsköterska som i samråd ansvarar för information och samverkan för de lärare och annan personal som är direkt berörda inom skolan.

Det finns barn och ungdomar med medelsvår till svår ätstörning som inte förmår gå in i aktiv behandling, deras utsatta situation blir mycket tydlig i skolan. Ofta kan de vilja ha stöd av lärare/sköterska/kurator på skolan. Fokus vid dessa samtal bör vara att motivera barnet/ungdomen till samtal/behandling på BUP, då fler stödkontakter allvarligt kan försvåra möjligheter att delta i en aktiv behandling.

Barn och ungdomar som förutom sin ätstörning har en funktionsnedsättning eller en utsatt psykosocial situation ska vid behov erbjudas stöd från socialtjänsten.

Uppföljning

Uppföljning och utvärdering av behandling, insatser och åtgärder sker inom respektive verksamhet. Vid uppföljning ska fokus vara på barnets beteende och funktion samt barnets och vårdnadshavares upplevelser av åtgärderna. Vid samtidiga insatser från flera verksamheter finns lagstadgad skyldighet att följa upp insatser enligt Samordnad Individuell Plan (SIP).jänsten. Anställda i verksamheten som berör verksamhet som berör barn och unga är skyldiga att anmäla..." (SoL 14:1)

Anmälningsplikt

I alla verksamheter bör det finnas rutiner och handlingsplaner för vad som ska göras om det finns misstanke om att ett barn far illa eller riskerar att fara illa.

”Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till socialtjänsten. Anställda i verksamheten som berör verksamhet som berör barn och unga är skyldiga att anmäla..." (SoL 14:1)

Barnrättsperspektivet

Se dokumentet barnrättsperspektivet.

Kvalitetsindikatorer

Enkäter som efterfrågar kännedom, användande och användbarhet av FAKTA-dokument skickas en gång årligen.

FAKTA-dokumentet revideras vartannat år av FAKTA-gruppen. Nämnda myndigheter och verksamheter i de olika kommunernas kvalitetssäkras enligt gällande lagstiftning och styrdokument.