Dansa utan krav är en metod för ökad psykisk hälsa för unga tjejer mellan 13-19 år med följande symtom:
- Stress
- Nedstämdhet
- Ont i magen
- Dålig sömn
- Huvudvärk
- Trötthet
- Värk i nacke/axlar
Upplägg
75 min, 2 ggr i veckan i 8 månader. Uppvärmning, danskoreografi, eget skapande/gruppövning, stretch, avslappning och reflektion.
Att vara dansinstruktör
Som dansinstruktör i Dansa utan krav! behöver man utbildas i vad den förebyggande och behandlande dansintervention innebär.
Region Jönköpings län står för utbildning av en dansinstruktör per kommun i Jönköpings län.
För mer information kontakta ida-klara.johansson@rjl.se
Kontaktpersoner
Ida-Klara Johansson, dansinstruktör/projektledare
ida-klara.johansson@rjl.se
Paula Bergman, folkhälsoplanerare
paula.bergman@rjl.se
Katarzyna Filipowicz. danskonsulent
katarzyna.filipowicz@rjl.se
Bakgrund till Dansprojektet
Den psykiska ohälsan bland unga tjejer är alarmerande hög. Nedstämdhet och kroppsliga besvär förekommer dubbelt så ofta bland flickor som bland pojkar oavsett skolår. Vanliga besvär som huvudvärk och magont är kopplade till depression och psykisk sjukdom senare i livet, samt är också förenat med en känsla av utanförskap och nedsatt självkänsla. Flickor med dessa problem tenderar ”falla mellan stolarna” då de anses för friska för BUP men ändå är i behov av mer stöd än vad skolhälsovården kan erbjuda.
Flickor i tonåren som upplever stress och är fysisk inaktiva är den grupp som löper störst risk att utveckla smärttillstånd. Det är viktigt att interventioner i fysisk aktivitet är anpassade efter målgruppens intresse. Socialstyrelsen understryker vikten av att strategier vidtas för att förbättra den psykiska hälsan hos unga.
Dansprojektet bygger på forksningsstudie
Dansprojektet bygger på forksningsstudie gjord i Örebro 2008-2011. I studien deltog unga tjejer 13-18 år med psykosomatiska problemen i kravlös dansgrupp med fokus på rörelseglädje, två gånger i veckan i åtta månader. Studien visade att tjejerna mådde bättre efter åtta månaders dans.
Interventionen uppvisar hälsoekonomiska vinster. Kostnadseffektiviteten ligger i besparingar för skolhälsovård (minskat antal besök) + ökad livskvalitet i kombination med interventionens låga omkostnader. Studien har publicerats i JAMA Pediatrics och rönt stor uppmärksamhet.