Personer med funktionsnedsättningar har rätt att vara delaktiga i samhället och att kunna leva ett självständigt liv. Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning antogs av Förenta nationerna (FN) 2006 och är sedan 2009 ett juridiskt bindande dokument i Sverige. Syftet är att stärka skyddet av de mänskliga rättigheterna för personer med funktionsnedsättning med fokus på icke-diskriminering.
Konventionen innehåller 25 rättighetsartiklar (artikel 5-30) och anger nödvändiga åtgärder för att personerna ska kunna ta del av medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Start, kommun och region har ett gemensamt ansvar att följa konventionen.
Några exempel på rättigheter:
- Rätten att leva självständigt och delta i samhället
- Tillgänglighet till lokaler, anläggningar, transporter, information, kommunikation, service och tjänster
- Rätten till utbildning och arbete
- Rätten till bästa möjliga hälsa
Funktionsnedsättning
Det finns olika typer av funktionsnedsättningar, som alla har det gemensamt, att de ger en sämre förmåga att fungera fysiskt, psykiskt eller intellektuellt. En funktionsnedsättning kan vara tillfällig eller bestå hela livet.
Funktionsnedsättningar kan delas in i undergrupper beroende på vilka förmågor som är påverkade
- Fysiska funktionsnedsättningar som till exempel nedsatt syn-, hörsel- eller rörelseförmåga.
- Kognitiva funktionsnedsättningar som omfattas av grupper som NPF (Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning), ADHD, dyslexi, autism samt IF (intellektuell funktionsnefdsättning).
- Överkänslighet eller allergier.
Flerfunktionsnedsättning innebär en kombination av mycket svår intellektuell funktionsnedsättning och omfattande motorisk funktionsnedsättning.
Dövhet
Dövas situation i samhället påverkas mycket av tillgänglighet, jämlikhet och människors kunskap om dövhet och teckenspråk. Många hinder uppstår inte på grund av dövheten i sig, utan på grund av hur samhället är utformat. Bristande kunskap kan leda till missförstånd, diskriminering och att döva utestängs från information, arbete och sociala sammanhang. Exempelvis saknas ibland textning, visuella hjälpmedel och teckenspråkstolkar.
Många ser dövhet enbart som en funktionsnedsättning, medan döva ofta ser sig som en språklig och kulturell grupp med svenskt teckenspråk som modersmål. När samhället har större kunskap om dövhet förbättras möjligheterna för döva att delta på lika villkor.
Ökad kunskap hos allmänhet och profession kan minska fördomar och göra att döva känner sig mer inkluderade i samhället.
Information och filmer
Vad är audism?
Audism | Videos & Movies on Vimeo (film 12 min)
Vad är Castberggardssyndrom?
Castberggardsyndrom | Videos & Movies on Vimeo (film, 13:30 min)
Vad innebär deafgain?
Deafgain | Videos & Movies on Vimeo (film, 12:50 min)
Dövkompetens (kunskap om döva och teckenspråk)
Dovkompetens | Videos & Movies on Vimeo (film, 13:50 min)
Dövkultur och dess arv
Dovkultur | Videos & Movies on Vimeo (film, 17:25 min)
Vad innebär dövresiliens?
Dovresiliens | Videos & Movies on Vimeo (film, 14:40 min)
Vad betyder eugenik?
Eugenik | Videos & Movies on Vimeo (film, 15:35 min)
Vad är språkdeprivation?
Sprakdeprivation | Videos & Movies on Vimeo (film, 12:45 min)
Funktionshinder
Funktionshinder handlar inte om personen, utan om miljön runt omkring. Det är när något i omgivningen gör det svårt för en person att varar med på lika villkor.
Det kan till exempel vara att lokaler, information eller tjänster inte är anpassade.
- För den som hör dåligt kan en film utan text vara ett problem.
- För den som ser dåligt kan det vara svårt att läsa om texten är otydlig.
- För den som använder rullstol kan trappor eller höga trösklar vara hinder.
Kognitiva svårigheter gör det svårare att förstå information, kommunicera och klara vardagliga saker. Det kan leda till svårigheter i skola, på fritiden och livet i stort.
För personer med allergi kan starka dofter eller vissa växter vara ett hinder.
Målsättning för att uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället
Målet för funktionshinderpoplitiken i Sverige är att personer med funktionsnedsättning ska ha samma levnadsvillkor som andra och kunna vara fullt delaktiga i samhället.
Arbetet utgår från FN:s rättigheter för personer med funktionsnedsättning och från att samhället ska bygga på mångfald.
Måletr ska också bidra till jämställdhet mellan kvinnor och män och ta hänsyn till barns rättigheter.
För att nå målet fokuserar man på fyra områden.
- Principen om universell utformning - att allt nytt som byggs och skapas ska vara tillgängligt för så många som möjligt från början.
- Att förbättra sådant som redan finns men inte är tillgängligt.
- Att ge stöd och lösningar som passar varje person, så att man kan varar självständig.
- Att förebygga och stoppa diskriminering
Myndigheten för delaktighet, MFD
Myndigheten för delaktighet (MFD) är en statlig kunskapsmyndighet som bildades 2014 och vars uppdrag styrs av regeringens mål och strategier. MFD gör även årligen uppföljningar av de offentligas tillgänglighetsarbete.
MFD Myndigheten för delaktighet
MFD Principen om universell utformning
MFD Befintliga brister i tillgänglighet
MFD Individuella stöd och lösningar för individens självständighet
MFD Förebygga och motverka diskriminering
Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning på Regeringens webbplats
Här finns förslag på filmer med tema funktionsrätt:
Funktionshinder och funktionsnedsättning, mfd.se (film 1:51)
Delaktighet, mfd.se (film 1:12)
Funktionshinderpolitiska målet, mfd.se (film 1:46)