Den här sidan är för dig som studerar, forskar eller skriver exempelvis rapporter i arbetet. Här hittar du guider till de vanligaste referensstilarna, information om EndNote och vad som är bra att tänka på när du vill använda bilder. Här hittar du också information om öppen tillgång och strategiska tips och verktyg för vetenskaplig publicering.
Referenshantering och att använda bilder
Program för referenshantering
För ett enstaka arbete går det bra att hantera referenser manuellt i Word. Jobbar du med mer omfattande projekt så finns det bra verktyg som underlättar referenshanteringen.
Sjukhusbiblioteket utbildar och ger support i programmet EndNote. Du beställer programmet via din klinik/IT-kontakt.
Det finns fler program för referenshantering. Mendeley och Zotero är båda gratis och finns i olika versioner för webb och dator, men de är inte godkända för att ladda ner på regionens datorer. Programmen är ganska enkla att lära sig själv.
Referensstilar
Här är guider till de vanligaste referensstilarna. De är användbara om du skriver utan hjälp av ett referenshanteringsprogram. Guiderna är också bra om du behöver lägga in en referens manuellt i EndNote. Webbsidor och offentligt tryck är exempel på källor som referenshanteringsprogrammen ofta har svårt att hantera automatiskt.
APA
Guide från Högskolebiblioteket Jönköping
Guide från Karolinska Institutets bibliotek
Harvard
Guide från Högskolan i Borås bibliotek
Vancouver
Guide från Karolinska Institutets bibliotek
Guide från National Library of Medicine (NLM)
Att använda och citera bilder
Bilder som finns på nätet och i böcker omfattas av upphovsrätten. Det innebär att de inte får användas eller spridas utan tillstånd från upphovsmannen.
När det gäller bilder i vetenskapliga tidskrifter kan det vara förlaget som äger den ekonomiska rätten medan författaren eller fotografen kan ha kvar den ideella rätten. Vid osäkerhet om vad som gäller, kontakta både förlaget och författaren med en förfrågan.
Vid kontakt med upphovsmannen ska du informera om i vilket sammanhang bilden ska användas och av vem. Spara gärna till exempel ett e-postmeddelande som bevis. Om upphovsmannen inte går att få tag på så kan bilden inte användas lagligt.
Bilder som får användas utan upphovsmannens tillstånd
Vissa bildsamlingar har licenser som innebär att bilderna kan användas utan särskilt tillstånd från upphovsmannen. Ett exempel på en sådan resurs är Creative Commons. Läs mer om Creative Commons under Öppen tillgång.
Licenserna kan vara utformade på olika sätt så det är viktigt att ta reda på vilka licensvillkor som gäller. Generellt för alla licenser gäller att bildens upphovsman alltid ska anges.
Hur anger man bildkällan?
Titta vad som står om bilder i den referensstil som du använder för din text. Du hittar guider till olika referensstilar ovan.
EndNote
Du som studerar eller forskar kan samla dina referenser i en egen databas med hjälp av referenshanteringsverktyget EndNote.
Med EndNote är det enkelt att hämta referenser från databaser, bibliotekskataloger eller tidskrifter och mata in dem i ett personligt arkiv. Referenserna kan formateras i olika stilar och användas för t.ex.citeringar och referenslistor som uppfyller medicinska tidskrifters krav vid publicering.
Region Jönköpings län erbjuder personliga licenser i referenshanteringsprogrammet EndNote. För att få tillgång till EndNote måste man göra en IT-beställning. Respektive verksamhetsområde i regionen debiteras sedan en avgift för varje personlig licens av IT-centrum. Avgiften är 42 kronor per månad och användare.
I licensen ingår också möjlighet att använda programmet hemifrån. Installation är möjlig både på PC och Mac. Vänd dig till sjukhusbiblioteken för att få tillgång till installationsfilerna.
Nuvarande version av EndNote är 20.2.
EndNote 20 på hemdator
Liksom tidigare finns möjligheten att använda EndNote på sin hemdator. Kontakta biblioteket om du vill uppgradera din hemdator till version 20. Vi skickar en länk och installationsanvisning. Att fortsätta jobba med en äldre version på hemdatorn går också bra. Synkningen mellan datorer via EndNote Online påverkas inte av konverteringen.
Vanliga problem
Om ett felmeddelande dyker upp under installationen har du troligen inte stängt av samtliga Officeprogram.
Efter uppgraderingen kan programmet ibland ha svårt att direkt hitta tillbaka till ditt gamla bibliotek. Det finns flera sätt att återställa den genvägen – en variant är att öppna EndNote och sedan leta upp sin biblioteksikon i ”trädet” under File-Open library. Har man helt glömt bort var man sparat sitt bibliotek går det att göra en sökning i datorn på filtypen (.enl) och därefter klicka på rätt ikon i sökresultatet.
Från EndNote 9 till EndNote 20
Har du tidigare haft EndNote 9 konverteras ditt bibliotek första gången du öppnar EndNote 20. Du ska godkänna konverteringen (om du vill ha ett annat namn på biblioteket än det EndNote föreslår, ge ditt bibliotek ett nytt namn). Ditt gamla bibliotek ligger kvar, men från och med nu är det konverterade biblioteket ditt huvudbibliotek. Innehållet i ditt bibliotek eller ev. egna stilar påverkas inte av uppgraderingen.
Det konverterade biblioteket kan inte läsas i äldre EndNote-versioner. I praktiken är det inget problem eftersom samtliga regiondatorer har uppdaterats till EndNote 20.2. Har du haft EndNote 9.3 berörs du inte av konverteringsmomentet eftersom konverteringen då skedde mellan version 9.0 och 9.3.
Introduktionskurs i EndNote
I introduktionskursen går vi igenom de viktigaste funktionerna i referenshanteringsprogrammet EndNote.
Kursen är tänkt för dig som skriver vetenskapliga artiklar, en uppsats, avhandling eller liknande och har behov av ett referenshanteringsverktyg. Support och hjälp att komma igång ute på arbetsplatsen ingår i utbildningen.
Introduktionerna är avgiftsfria och vänder sig till anställda inom hela Region Jönköpings län som har behov av EndNote i arbete och forskning.
Datum för vårens EndNote-introduktioner presenteras inom kort.
Är du intresserad av en individuell introduktion hör av dig till oss!
Handledningar och manualer
Med programmet följer en manual i pdf-format:
EndNote 20-Kortfattad manual
Förutom denna handledning som steg för steg går igenom hur du använder Endnote hittar du mer information på dessa sidor:
- Litteraturreferenser- så skriver du (Jönköping University)
- Samples of Formatted References for Authors of Journal Articles- National Library of Medicines hjälpmedel för att skicka in manus
- EndNote.com - leverantörens sidor
Publicera
Strategisk publicering
Inför publicering är det en rad praktiska och strategiska frågor att ta ställning till. På lärosätenas webbplatser finns ofta bra råd och guider.
- Guide för publiceringsstrategi från Högskolebiblioteket Jönköping University
- Publicera och sprid din forskning - stöd och råd från Linköpings universitetsbibliotek
Hitta tidskrifter som passar för din forskning
Jane
Verktyg för att hitta passande tidskrifter för att publicera din forskning, medicinskt inriktad.
Jane
Journal Guide
Verktyg för att hitta passande tidskrifter för att publicera din forskning, olika akademiska dicipliner.
JournalGuide
Författarinstruktioner
Mulford Health Science Library
Förteckning av över 6000 tidskrifter inom hälsovetenskaperna med direkt länkning till författarinstruktioner.
Instructions to Authors in the Health Sciences (University of Toledo)
Författarinstruktioner går också att hitta på respektive tidskrifts webbplats.
Forskar-id
Ett unikt forskar-id kan lösa problem med stavningsvariationer och när forskare har likadana eller liknande namn:
ORCID
Verktyg för att publicera med öppen tillgång
Creative Commons
Tillhandahåller upphovsrättslicenser för öppen, tillåten delning och användning av material på internet.
Creative Commons
Creative Commons för forskare (Kungliga biblioteket)
Directory of Open Access Journals (DOAJ)
Innehåller kvalitetsgranskade öppet tillgängliga vetenskapliga publikationer.
DOAJ
Sherpa Juliet
Se internationella forskningsfinansiärers villkor om öppen tillgång vid vetenskaplig publicering.
Sherpa Juliet
Sherpa Romeo
Se förlagens policy om upphovsrätt, öppen tillgång och arkivering vid publicering i olika tidskrifter.
Sherpa Romeo
Rabatt på publiceringsavgifter
Som klinisk forskare i Region Jönköpings län får du 20 procent rabatt på författaravgiften för BMJ:s open-access-tidskrifter. Kontakta sjukhusbiblioteket om du vill veta mer. Beroende på vilket universitet eller högskola du är knuten till kan du ha tillgång till fler rabatter.
- Rabatt på publiceringsavgifter via Högskolebiblioteket Jönköping University
- Rabatt på publiceringsavgifter via Linköpings universitetsbibliotek
Öppen tillgång
Öppen tillgång (open access) innebär fri tillgång till digital information. Begreppet används ofta i samband med vetenskaplig publicering.
Tidskrifter som publicerar forskningsresultat har historiskt sett haft mycket höga prenumerationsavgifter. Att publicera med öppen tillgång innebär att forskningsresultat publiceras på sätt som tillåter att man läser och delar vidare utan kostnad. Det kan ske på olika sätt, en vanlig modell bland vetenskapliga tidskrifter är att författaren får betala en publiceringsavgift (APC).
Man talar ofta om tre typer av open access-publicering:
- Guld - ren open access-tidskrift med som enbart innehåller fritt tillgängliga artiklar
- Hybrid - prenumerationsbaserad tidskrift med delvis fritt tillgängligt innehåll där publiceringsavgifter tas ut för open access-artiklar
- Grön - tillåter parallellpublicering, ofta en annan version av artikeln än den tryckta (ex pre-print) och med fördröjning
Sverige har som mål att all offentligt finansierad forskning ska vara tillgänglig för alla. Kungliga biblioteket samordnar omställningen till ett öppet tillgängligt vetenskapligt publiceringssystem och har av regeringen fått i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för öppen vetenskap i samverkan med Vetenskapsrådet, universitet, högskolor och andra berörda myndigheter och organisationer.
På sin webbplats skriver Kungliga biblioteket:
”Öppen vetenskap syftar till att göra vetenskapen tillgänglig för fler och att öka forskningens möjlighet att bidra till en demokratisk samhällsutveckling. Det handlar exempelvis om öppen tillgång till forskningsresultat, data, infrastrukturer och källkod samt forskarnas förutsättningar och mångfald. Ett annat perspektiv är betydelsen för livslångt lärande, att marginaliserade grupper involveras och att öppen vetenskap kan bidra till en förståelse för vetenskapliga processer.
Unescos rekommendation, som kom i november 2021, lyfter betydelsen av nationella policyer eller riktlinjer för att möjliggöra en sådan utveckling.”
Informationsfilmer från Kungliga biblioteket om öppen tillgång
Forskare och bibliotekarier förklarar och ger perspektiv.
Informationsfilmer om öppen tillgång (YouTube)
Öppen tillgång och Bibsamkonsortiet
Kungliga bibliotekets information om öppen tillgång och Bibsamkonsortiet.
Öppen tillgång och Bibsamkonsortiet (KB)