Folkhälsoenkät Ung
Folkhälsoenkät Ung är en enkätundersökning som kartlägger ungdomars hälsa och livsstil. Undersökningen genomförs som en webbenkät på skoltid och är en totalundersökning bland de som går i årskurs 9 samt årskurs 2 på gymnasiet. Nytt för hösten 2020 är att den även ska genomföras i grund- och gymnasiesärskolan. Hur ungdomarna i Jönköpings län mår idag har betydelse för hur de mår i framtiden och även för hur befolkningen i länet mår.
Kortrapport 2015 - Skillnader mellan ungdomar som går och de som inte går på gymnasiet
Psykisk ohälsa
Den psykiska ohälsan ökar i befolkningen och särskilt har nationella siffror visat att det är tjejer i tonåren som i högre utsträckning rapporterar olika typer av somatiska och psykiska besvär.
2017 års Folkhälsoenkät ung visar att tjejer i högre utsträckning än killar rapporterar somatiska och psykiska besvär och att något fler gör det på gymnasiet än på högstadiet. Med somatiska besvär avses huvudvärk, ont i magen och ont i ryggen. Med psykiska besvär avses känt mig nere, varit irriterad eller haft dåligt humör, känt sig nervös, känt mig stressad och haft svårt att somna.
Läs mer
Folkhälsomyndigheten - Psykisk ohälsa bland unga
Folkhälsa och sjukvård i Jönköpings län - Hälsofrämjande och förebyggande arbete för barn och unga
Folkhälsa och sjukvård i Jönköpings län - Stöd för skolsköterskor i hälsosamtal
Samband mellan psykisk ohälsa och andra faktorer
Resultaten i följande sambandsanalyser baseras på tvärsnittsdata, dvs informationen om psykisk ohälsa och övriga faktorer är insamlade vid samma tillfälle. Det gör att vi inte kan dra några slutsatser om vad som påverkar vad. Det kan vara så att till exempel fysisk aktivitet eller skolsituation påverkar den psykiska ohälsan, men också så att den psykiska ohälsan påverkar graden av fysisk aktivitet eller hur man upplever sin skolsituation.
Men av analyserna går att se att det finns ett samband mellan undersökta faktorer och psykisk ohälsa.
Psykisk ohälsa i relation till fysisk aktivitet
Fysisk aktivitet
Folkhälsoenkät ung 2017 visar att runt hälften av ungdomarna i åk 9 går eller cyklar en timme eller mer, 4-7 gånger i veckan. Den siffran sjunker något med stigande ålder.
När det gäller om man tränar på sin fritid i minst 30 min är det runt hälften av alla killar både i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet som uppger att de tränar 4-7 ggr/v medan det för tjejerna i båda årskurserna är hälften som uppger att de tränar 1-3 ggr/v.
Alla barn och ungdomar rekommenderas sammanlagt minst 60 minuters daglig fysisk aktivitet. Aktiviteten bör innehålla både måttlig och hård aktivitet och kan delas upp i flera pass under dagen.
Samband
Ungdomar som är lite fysiskt aktiva har i större utsträckning minst två
psykosomatiska besvär mer än en gång i veckan än ungdomar som är mycket fysiskt aktiva.
Psykosomatiska besvär är vanligare bland ungdomar som vardagsmotionerar - går eller cyklar en timme eller mer - högst 3 gånger i månaden jämfört med dem som gör det 4-7 gånger i veckan. Fler av de ungdomar som tränar högst 3 gånger i månaden har psykosomatiska besvär jämfört med dem som tränar oftare.
Psykisk ohälsa i relation till fysisk aktivitet
Läs mer
Folkhälsomyndigheten - Barn och ungas rörelsemönster
Yrkesföreningar för fysisk aktivitet - Rekommendationer för fysisk aktivitet för barn och unga
Folkhälsa och sjukvård i Jönköpings län - Hälsofrämjande och förebyggande arbete för barn och unga
Folkhälsa och sjukvård i Jönköpings län - Stöd för skolsköterskor i hälsosamtal
Psykisk ohälsa i relation till skolsituation
Skolsituation
I Folkhälsoenkät ung 2017 svarade ca två tredjedelar av pojkarna och ca hälften av flickorna att de ofta eller alltid har arbetsro på lektionerna.
Det är en större andel av killarna, drygt 70 procent, än av tjejerna, drygt 60 procent, som upplever att lärarna ger stöd och hjälp att utvecklas, både i åk 9 och åk 2 på gymnasiet.
På en fråga om hur man känner sig inför skolarbetet finns stora skillnader mellan killar och tjejer. Majoriteten av tjejerna i båda åldersgrupperna känner sig stressade inför skolarbetet, två tredjedelar i gymnasiet, medan mindre än var tredje kille känner sig stressad.
Samband
Det finns tydliga samband mellan skolsituation och psykosomatiska besvär bland ungdomarna, både i åk 9 och åk 2 på gymnasiet. Det vanligare att ha minst två psykosomatiska besvär mer än en gång i veckan bland ungdomar som mer sällan har arbetsro på lektionerna, sällan upplever stöd från lärarna eller som känner sig stressade inför skolarbetet.
Psykisk ohälsa i relation till skolfaktorer
Läs mer
BRIS - Barnens rätt i samhället
Folkhälsa och sjukvård i Jönköpings län - Hälsofrämjande och förebyggande arbete för barn och unga
Folkhälsa och sjukvård i Jönköpings län - Stöd för skolsköterskor i hälsosamtal
Psykisk ohälsa i relation till skärmtid
Skärmtid
I Folkhälsoenkät ung 2017 rapporterar hälften av ungdomarna en sammanlagd skärmtid på mellan 6-15 timmar per dag. Det finns ingen skillnad mellan könen, inte heller mellan åk 9 och gymnasiets åk 2. Antal timmar som ungdomarna tillbringar framför en skärm är fler på helgerna jämfört med vardagarna.
Samband
Psykosomatiska besvär är vanligare bland ungdomar som har mer skärmtid än bland de som har mindre. Nio av tio tjejer i gymnasiets åk 2 som rapporterar mer än 15 timmar skärmtid per dag har minst två psykosomatiska besvär mer än en gång i veckan. Motsvarande siffra bland de som har högst fem timmar skärmtid per dag är fem av tio.
Samma mönster ses om vi tittar på antal timmar framför skärmar på helgen.
Psykisk ohälsa i relation till skärmtid
Läs mer
Statens medieråd - Ungar och medier 2019
Folkhälsa och sjukvård i Jönköpings län - Hälsofrämjande och förebyggande arbete för barn och unga
Folkhälsa och sjukvård i Jönköpings län - Stöd för skolsköterskor i hälsosamtal
Psykisk ohälsa i relation till existentiell hälsa
Existentiell hälsa
Världshälsoorganisationen, WHO, definierar åtta olika perspektiv som byggstenar för existentiell hälsa: hopp, harmoni, helhet, meningsfullhet, förundran, andlig kontakt, personlig tro och gemenskap. I Folkhälsoenkät ung ställs bland annat frågor om man har en tro eller övertygelse som ger tröst/lättnad i vardagen (den kan ha en religiös anknytning eller vara kopplad till ideologi, filosofi eller vetenskap) och om man är hoppfull inför sitt liv.
I 2017 års undersökning rapporterar killar att de både har en tro eller övertygelse som ger tröst/lättnad i vardagen och är hoppfulla inför sitt liv i större utsträckning än vad tjejer gör, både i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2.
Samband
Psykosomatiska besvär är vanligare bland ungdomar som inte har en tro eller övertygelse som ger tröst/lättnad i vardagen. Samma mönster ses om vi tittar på hoppfullhet inför livet. Det är dubbelt så vanligt att ungdomar som uppger att de inte är hoppfulla inför sitt liv har minst två psykisksomatiska besvär mer än en gång i veckan jämfört med ungdomar som uppger att de är hoppfulla inför sitt liv.
Psykisk ohälsa i relation till existentiell hälsa
Läs mer
Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård - Existentiell hälsa
Folkhälsa och sjukvård i Jönköpings län - Hälsofrämjande och förebyggande arbete för barn och unga
Folkhälsa och sjukvård i Jönköpings län - Stöd för skolsköterskor i hälsosamtal
Psykisk ohälsa i relation till sömn
Sömn
I Folkhälsoenkät Ung 2017 är det relativt få ungdomar som rapporterar att de sover åtta timmar eller mer på vardagarna. I åk 2 på gymnasiet är det bara var tredje ungdom som sover tillräckligt mycket.
På frågan om hur man tycker att man sover, svarar en något större andel av killarna att de sover bra eller mycket bra jämfört med tjejerna och det är något färre i gymnasiets åk 2 som anger att de sover bra eller mycket bra jämfört med åk 9.
Samband
Det finns tydliga samband mellan hur mycket man sover på vardagarna och psykosomatiska besvär. Det är mer än dubbelt så vanligt med minst två psykosomatiska besvär mer än en gång i veckan bland ungdomar som sover mindre än 8 timmar per natt på vardagarna jämfört med dem som sover minst 8 timmar.
Det finns också tydliga samband mellan andel med minst två psykosomatiska besvär och hur bra man tycker att man sover. Det är betydligt vanligare bland dem som sover ganska eller mycket dåligt.
Psykisk ohälsa i relation till sömn
Läs mer
Folkhälsa och sjukvård i Jönköpings län - Hälsofrämjande och förebyggande arbete för barn och unga
Folkhälsa och sjukvård i Jönköpings län - Stöd för skolsköterskor i hälsosamtal
Ungas sexuella hälsa
Enkätundersökningen UngKAB behandlar frågor om hälsa och sexualitet bland unga i Sverige. UngKAB är baserad på ett randomiserat urval av unga i åldern 16–29 år i befolkningen. UngKAB belyser områden som: hälsa, trygghet och sociala relationer, diskriminering och kränkningar, fysiskt våld, sexualitet och relationer, sexuella handlingar, senaste sextillfället, preventivmedel och preventivmetoder, abort och samtalsstöd, sex mot sin vilja, sex mot ersättning, sexuellt överförda infektioner, hiv, testning samt samtalsstöd, kunskapsmätning och behov av hälsofrämjande insatser.
UngKAB09 - Kunskap, attityder och sexuella handlingar bland unga
Strategi för hälsa
Sveriges kommuner och landsting har arbetat fram en "Sammanhållen långsiktig strategi för framtidens skola, hälso- och sjukvård, socialtjänst och vård- och omsorg. Strategi för hälsa innebär att Sveriges viktiga välfärdsverksamheter behöver ledas, styras och samordnas för att främja hälsa och förebygga ohälsa. Detta genom att arbeta mot gemensamma mål.
I Jönköpings län har den politiska ledningen för länets kommuner och Region Jönköpings län, i samverkan med cheferna inom ledningssystemet, kommit överens om att arbetet ska inriktas på barn och ungas hälsa.
Prioriterade områden för detta är:
- Fullföljda studier
- Psykisk hälsa
- Fysisk aktivitet
För att visa på skillnader mellan länets kommuner och utvecklingen över tid, klicka här:
Strategi för hälsa – Barn och unga – i Jönköpings län
Folkhälsa och sjukvård i Jönköpings län - samband mellan psykisk ohälsa och andra faktorer
Läs mer på
Strategi för hälsa - SKL:s webbplats
Indikatorer på Koladas webbplats
