Hur mår barn och unga i Jönköpings län
Folkhälsoenkät Ung
Folkhälsoenkät ung är en länsgemensam undersökning av ungdomars hälsa, levnads- och drogvanor som ger en överblick av folkhälsan bland länets ungdomar samt generar möjlighet att kunna bedriva ett effektivt arbete inom folkhälsoområdet. Hur ungdomarna i Jönköpings län mår idag har betydelse för hur de mår i framtiden och även för hur befolkningen i länet mår.
Kortrapport 2015 - Skillnader mellan ungdomar som går och de som inte går på gymnasiet
Psykisk ohälsa
Den psykiska ohälsan ökar i befolkningen och särskilt har nationella siffror visat att det är tjejer i tonåren som i högre utsträckning rapporterar olika typer av somatiska och psykiska besvär.
2017 års Folkhälsoenkät ung visar att tjejer i högre utsträckning än killar rapporterar somatiska och psykiska besvär och att något fler gör det på gymnasiet än på högstadiet. Med somatiska besvär avses huvudvärk, ont i magen och ont i ryggen. Med psykiska besvär avses känt mig nere, varit irriterad eller haft dåligt humör, känt sig nervös, känt mig stressad och haft svårt att somna.
Läs mer
Folkhälsomyndigheten - Psykisk ohälsa bland unga
Hälsofrämjande och förebyggande arbete för barn och unga - Folkhälsa och sjukvård
Samband mellan psykisk ohälsa och andra faktorer
Resultaten i följande sambandsanalyser baseras på tvärsnittsdata, dvs informationen om psykisk ohälsa och övriga faktorer är insamlade vid samma tillfälle. Det gör att vi inte kan dra några slutsatser om vad som påverkar vad. Det kan vara så att till exempel fysisk aktivitet eller skolsituation påverkar den psykiska ohälsan, men också så att den psykiska ohälsan påverkar graden av fysisk aktivitet eller hur man upplever sin skolsituation.
Men av analyserna går att se att det finns ett samband mellan undersökta faktorer och somatiska och psykiska besvär.
Psykisk ohälsa i relation till fysisk aktivitet
Fysisk aktivitet
Folkhälsoenkät ung 2017 visar att runt hälften av ungdomarna i åk 9 går eller cyklar en timme eller mer, 4-7 gånger i veckan. Den siffran sjunker något med stigande ålder.
Att träna på fritiden minst 30 min så att man blir andfådd och svettas är vanligare bland killar än tjejer, både i åk 9 och gy 2.
Alla barn och ungdomar rekommenderas sammanlagt minst 60 minuters daglig fysisk aktivitet. Aktiviteten bör innehålla både måttlig och hård aktivitet och kan delas upp i flera pass under dagen.
Samband
Ungdomar som är lite fysiskt aktiva har i större utsträckning minst två
somatiska eller psykiska besvär mer än en gång i veckan än ungdomar som är mycket fysiskt aktiva.
Somatiska och psykiska besvär är vanligare bland ungdomar som vardagsmotionerar - går eller cyklar en timme eller mer - högst 3 gånger i månaden jämfört med dem som gör det 4-7 gånger i veckan. Fler av de ungdomar som tränar högst 3 gånger i veckan har besvär jämfört med dem som tränar oftare.
Läs mer
Folkhälsomyndigheten - Barn och ungas rörelsemönster
Yrkesföreningar för fysisk aktivitet - Rekommendationer för fysisk aktivitet för barn och unga
Psykisk ohälsa i relation till skolsituation
Skolsituation
I Folkhälsoenkät ung 2017 svarade ca två tredjedelar av pojkarna och ca hälften av flickorna att de ofta eller alltid har arbetsro på lektionerna.
Det är en större andel av killarna, drygt 70 procent, än av tjejerna, drygt 60 procent, som upplever att lärarna ger stöd och hjälp att utvecklas, både i åk 9 och åk 2 på gymnasiet.
På en fråga om hur man känner sig inför skolarbetet finns stora skillnader mellan killar och tjejer. Majoriteten av tjejerna i båda åldersgrupperna känner sig stressade inför skolarbetet, två tredjedelar i gymnasiet, medan mindre än var tredje kille känner sig stressad.
Samband
Det finns tydliga samband mellan skolsituation och psykiska och somatiska besvär bland ungdomarna, både i åk 9 och åk 2 på gymnasiet. Det vanligare att ha minst två psykiska eller somatiska besvär mer än en gång i veckan bland ungdomar som mer sällan har arbetsro på lektionerna, sällan upplever stöd från lärarna eller som känner sig stressade inför skolarbetet.
Läs mer
Psykisk ohälsa i relation till skärmtid
Psykisk ohälsa i relation till existentiell hälsa
Psykisk ohälsa i relation till sömn
Sömn
I Folkhälsoenkät Ung 2017 är det relativt få ungdomar som rapporterar att de sover åtta timmar eller mer på vardagarna. I åk 2 på gymnasiet är det bara var tredje ungdom som sover tillräckligt mycket.
På frågan om hur man tycker att man sover, svarar en något större andel av killarna att de sover bra eller mycket bra jämfört med tjejerna och det är något färre i gymnasiets åk 2 som anger att de sover bra eller mycket bra jämfört med åk 9.
Samband
Det finns tydliga samband mellan hur mycket man sover på vardagarna och psykiska och somatiska besvär. Det är mer än dubbelt så vanligt med minst två psykiska och somatiska besvär mer än en gång i veckan bland ungdomar som sover mindre än 8 timmar per natt på vardagarna jämfört med dem som sover minst 8 timmar.
Det finns också tydliga samband mellan andel med minst två psykiska och somatiska besvär och hur bra man tycker att man sover. Det är betydligt vanligare med psykiska och somatiska besvär bland dem som sover ganska eller mycket dåligt.
Läs mer
Ungas sexuella hälsa
Enkätundersökningen UngKAB behandlar frågor om hälsa och sexualitet bland unga i Sverige. UngKAB är baserad på ett randomiserat urval av unga i åldern 16–29 år i befolkningen. UngKAB belyser områden som: hälsa, trygghet och sociala relationer, diskriminering och kränkningar, fysiskt våld, sexualitet och relationer, sexuella handlingar, senaste sextillfället, preventivmedel och preventivmetoder, abort och samtalsstöd, sex mot sin vilja, sex mot ersättning, sexuellt överförda infektioner, hiv, testning samt samtalsstöd, kunskapsmätning och behov av hälsofrämjande insatser.
UngKAB09 - Kunskap, attityder och sexuella handlingar bland unga
Bättre liv för de mest sjuka äldre
Sjuka äldre har ett särskilt stort behov av en individanpassad, samordnad och kontinuerlig vård och omsorg då de kan ha flera olika symtom och diagnoser och kontakterna med olika huvudmän kan vara svåra att överskåda.
Personer i länet med behov av samordnad individuell plan ska erbjudas sådan. Den dagliga vården och omsorgen om äldre ska säkerställa och förebygga att den enskilde inte drabbas av sjukdomstillstånd som leder till inskrivning i slutenvård som hade kunnat undvikas.
I länet pågår det flera aktiviteter för att undvika onödiga sjukhusvistelser och återinskrivning t.ex. genom fokusutskrivning och olika aktiviteter för att förstärka vården i hemmet i samband i anslutning till att äldre kommer hem från sjukhus.
Ytterligare förbättringsarbete ska ske inom området genom ett gemensamt beslutsstöd för en strukturerad bedömning för att säkra rätt vårdnivå och informationsöverföring.
Länsgemensam mättavla
Underlag för analyser - slutenvård
Underlag för analyser - primärvård
Hotspots 2017. Vårdkonsumtion i slutenvård, 2017, åldersgrupp 65+, Region Jönköpings län
OBS! För att se info gällande vårdkonsumtion per postnummer, klicka på färgad yta:
"Hotspots 2017" (öppna kartan i nytt fönster)