Inhämtade erfarenheter från Jönköpings län
Resultat från förskrivarenkät angående uppresningsstöd Eva
Vetenskapliga artiklar
Use of Ball Blanket in attention-deficit/hyperactivity disorder sleeping problems
Allan Hvolby M.D., Ph.D. & Niels Bilenberg M.D., Ph.D.
Resultaten från denna studie visar att användningen av bolltäcke är en relevant och effektiv behandlingsmetod när det gäller att minimera insomningstid för 8-13-åriga barn med ADHD.
Studien tyder på att användning av bolltäcke under 14 dagar förbättrar insomningstid med hänsyn tagen till individuella skillnader, så som dag-till-dag variation och antalet uppvaknanden, till en nivå som kan jämföras med dem som fanns i den friska kontrollgruppen.
Behandling av sömnsvårigheter hos barn med ADHD
Linköpings Universitet Hälsouniversitetet; Läkarprogrammet termin 6 Malin Pettersson
Intervjustudie med föräldrar till 52 barn med ADHD och andra neuropsykiatriska diagnoser som blivit förskrivna tyngdtäcke. Intervjuformuläret fokuserar främst på insomningstid, allmän sömn och ifall barnet blivit påverkat under dagtid.
Resultatet som framkom var positivt. En klar majoritet är mycket nöjda med tyngdtäckets effekt och har sett en förbättring hos sina barn främst vad gäller sömn och insomningstid. En del har även märkt av en förbättring under dagtid.
Cognitive function and assistive technology for cognition: A systematic review
A. Gillespie, C. Best and B. O'Neill
En litteratursökning med 89 publikationer som underlag.
Studien styrker att assistive technology så som exempelvis handdatorer med anpassad programvara har använts för att effektivt stödja kognitiva funktioner så som uppmärksamhet, tidsuppfattning, tidsorientering planering och minne.
Effect of Motorized Scooters on Physical Performance and mobility: A Randomized Clinical Trial Helen Hoenig, MD MPH, Carl Peiper DrPH, Lawrence G. Branch PhD, Harvey Jay Coen, MD
Syftet med studien var att studera effekt på fysisk förmåga och daglig rörlighet vid användning av trehjulig elrullstol under tre månader. Man undersökte om ”6-minute walk distance”, förändrades jämfört med en kontrollgrupp. Man undersökte även genom självskattning hur skotern användes i samhället, ev. olyckor vid användningen och personernas nytta. Patienterna hade RA-diagnoser och artros i knäna.
Resultatet visar att 41 % använde sin skoter dagligen, alla använde den flera gånger per vecka. Gångförmågan blev varken bättre eller sämre. Det blev en klar ökning i frekvens av användningen i affärer och till läkarbesök, men ingen ökning i antal ställen man gick till. De flesta var mycket nöjda och över 73% tyckte den var till mycket stor hjälp, 23% till stor hjälp och 4% att den inte varit till hjälp. De som inte var nöjda tyckte att miljön var ett stort problem, kanter, ojämnt underlag, trånga passager t ex.
Marion May and Sue Rugg
Behovet av elrullstolar har ständigt ökat och kriteriet från ”National Health Service, Guidelines 1996” att brukaren skulle få ökad rörlighet/mobilitet och genom det få ökad livskvaliteten har inte undersökts. Det var utgångspunkten för denna studie. Deltagarnas (20 st) aktivitetsutförande och tillfredsställelse skattades före och efter 4-12 veckors användning med COPM. Intervjuer genomfördes också med en del av deltagarna (6) avseende deras livskvalitet efter att de fått elrullstolen. Alla deltagare hade klart ökade poäng både på aktivitetsutförande och tillfredsställelse, och de flesta kopplade det till elrullstolen. De talar om ökad frihet, behöver inte planera allt i förväg längre, det är frihet, jag är oberoende igen. Någon nämnde att det är negativt med hinder i miljön och att man känner sig socialt osynlig i rullstol.
Litteratur
Att prioritera på indivdnivå - beslutsstöd vid hjälpmedelsförskrivning (nytt fönster)
Webbsidor
Prioriteringscentrum Linköpings universitet
Prioriteringscentrum Linköpings universitet (nytt fönster)
Beslutsstöd för prioriteringar på individnivå (nytt fönster)
Nationella modellen (nytt fönster)
Film om den etiska plattformen för prioritering (nytt fönster)
Socialstyrelsen
En kartläggning avseende förskrivning av hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning. Kartläggningen har fokuserat på tre frågeställningar:
- I vilken omfattning har förskrivningsprocessen studerats i sin helhet?
- Vilket kunskapsstöd finns för att förskrivningsprocessen med dess ingående delar påverkar nöjdheten med förskrivet hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning?
- Vilket kunskapsstöd finns för att delaktighet i förskrivningsprocessen påverkar nyttan och användning av hjälpmedlet?
Kartläggning av vetenskapliga studier kring förskrivningsprocessen (nytt fönster)
Uppsala län
Policy för hjälpmedelsförskrivning (nytt fönster)
Beslutsstöd för behovsbaserad hjälpmedelsförskrivning (nytt fönster)
Kommunförbundet Skåne