Beslut
Syfte
- användas för att skapa mer jämlika prioriteringar oberoende av vilken förskrivare som personen möter.
- vara ett verktyg i den dialog som förskrivaren skall ha med personen för att skapa delaktighet och ge erforderlig information.
- vara ett stöd i förskrivarens arbete.
I vårt län är det en mycket viktig fråga för våra politiker att vi ger vård på lika villkor i hela länet oavsett var man bor och vilken huvudman som utövar vården. Vi vet idag att det finns skillnader mellan olika områden trots att det gäller samma sorts behov. För att minska dessa skillnader togs beslutet om att införa ett beslutsstöd vid förskrivning av hjälpmedel. Politik och ledning ville ge förskrivarna ett verktyg som skall underlätta detta. Det fanns i samband med beslutet inga tankar på att användningen av beslutstödet ska leda till minskade kostnader.
När skall beslutsstödet användas?
Idag är det följande som gäller:
Beslutsstödet skall användas vid förskrivning av ...
- elektriska rullstolar
- elektriska vårdarmanövrerade rullstolar
- sinnestimulerande produkter
- GPS-larm
Beslutsstödet skall också användas ...
- Vid förskrivning av hjälpmedel som överstiger en kostnad av 30 000 kr
(inkl. de insatser t ex inträning, utbildning av närstående etc. som behöver
genomföras i samband med förskrivningen). - när valet står mellan en grundmodell med lägre kostnad och ett alternativt hjälpmedel med högre kostnad
- vid förskrivning av hjälpmedel utanför sortiment via rutinen för ordnat införande
Respektive arbetsplats utformar egna rutiner för hur underlagen sparas. Det är bra om de sparas i journalen om den möjligheten finns. Det är endast beslutsstöd i samband med förskrivning av elektrisk rullstol och hjälpmedel utanför sortiment som behöver skickas in till HMC.
Vem ska göra beslutsstöd?
Det är inte enkelt att prioritera
Många förskrivare upplever att beslutstödet är ganska svårt att använda. Beslutsstödet bygger på riksdagens riktlinjer för prioriteringar. Prioriteringar är aldrig lätta att göra men måste göras då vi inte har oändligt med resurser. Vi är skyldiga att se till att sjukvårdens insatser går till de som har störst behov och där de ger störst patientnytta.
Trots att det upplevs svårt finns det en stark tro bland både metodstödjare och förskrivare att man på sikt kommer att ha stor nytta av stödet och att det kommer att leda till mer jämlika bedömningar.
Det är viktigt att beslutsstödet används regelbundet så att förskrivaren upplever trygghet i de olika frågeställningarna och bedömningarna.
Metodstödjare
Varje arbetsplats som förskriver något av ovanstående hjälpmedel har minst en utbildad metodstödjare. Metodstödjarna utbildar förskrivarna på den egna arbetsplatsen och stöttar lokalt i användningen av instrumentet. HMC anordnar regelbunden uppföljning och vidareutbildning av metodstödjarna.
Beslutsstöd via videosamtal och Mentimeter
Om ni vill prova detta, kontakta Pernilla Volmevik Lundberg eller Carina Svensson på Hjälpmedelscentralen. Ni behöver skicka ett fall till oss i förväg. Ni behöver också ha en utrustning som lämpar sig för videomöte (dator, projektor, mik/högtalare och web-kamera) och mobiltelefoner med nätuppkoppling.
Metoden och modellen
Rapporten* syftar till att beskriva utvecklingen av ett beslutsstöd för prioriteringar på individnivå, hur det har prövats och implementerats i Landstinget i Uppsala län i samband med hjälpmedelsförskrivning. Innehållet i rapporten grundar sig på mångårig, samlad erfarenheter av arbetet med beslutsstödet samt på fokusgruppsintervju med förskrivare och hjälpmedelskonsulenter och en före-eftermätning i form av enkätundersökningar.
Den prioriteringsmodell som idag finns etablerad inom svensk hälso- och sjukvård, Nationella modellen för öppna prioriteringar har i detta arbete anpassats till ett beslutsstöd som är till för att användas på individnivå när det gäller förskrivning av hjälpmedel. Såväl svårighetsgrad, patientnytta och kostnadseffektivitet ingår bland de variabler som ska bedömas och redovisas i ett bedömningsformulär. Bedömningarna görs i graderna mycket stor/mycket hög, stor/hög, måttlig, liten/låg och ingen. Varje skalsteg preciseras i en manual och styr förskrivarens bedömning mot en prioriteringsgrad. Beslutsstödet beskriver också vilka konsekvenserna av olika prioriteringsgrader blir för hjälpmedelsförskrivningen.
Ett syfte med beslutsstödet är att skapa mer jämlika prioriteringar, oberoende av vilken förskrivare som patienten möter. Beslutsstödet, infört på ett välorganiserat sätt, kan bidra till men inte ensamt skapa en sådan jämlikhet. Prioriteringsbeslut på individnivå kräver också vägledning i form av en övergripande hjälpmedelspolicy på gruppnivå. I Landstinget i Uppsala län har en sådan policy tagits fram av en politiskt sammansatt grupp. I arbetet med policyn visade sig erfarenheterna från att tillämpa beslutsstödet på individnivå vara ett värdefullt underlag för diskussionerna. Som ytterligare stöd för förskrivarna diskuteras dessutom möjligheten att skapa forum för gemensamma diskussioner kring beslutsstödet med reella fall från verksamheten som grund. Ytterligare utvärderingar i form av interbedömarreliabilitetstest är också planerade. Erfarenheterna från att använda beslutsstöd för prioriteringar på individ inom hjälpmedelsverksamhet visar att arbetssättet befunnits användbart Liknande försök med prioriteringar på individnivå bör prövas även i andra typer av verksamheter och för andra typer av åtgärder inom hälso- och sjukvård än just hjälpmedel.