Navigera till sidans huvudinnehåll

För dig som arbetar med Folkhälsa och sjukvård i Jönköpings län

Familj och vänner - Förskoleklass

Tid tillsammans med andra, familj och vänner.

Att spendera tid tillsammans stärker och utvecklar relationer. Det är enklast att utgå från ditt och din omgivnings intressen. Oavsett vad du, din familj eller vännerna väljer att göra tillsammans är det betydelsefullt för dig, även om det bara blir en kort stund.

  • Tid tillsammans
  • Familjesituation
  • Föräldraskap och vuxna som förebilder
  • Separationer

Fördjupning för skolsköterskor

Tid tillsammans

Att spendera tid tillsammans stärker och utvecklar relationer. Utgå från elevens intressen och uppmuntra dem att spendera tid tillsammans med familj, vänner och andra personer. Stöd eleven till att vara i relationer där de utvecklas och mår bra.

Familjesituation

Elever kan växa upp och må bra i många olika familjeformer. Det är inte familjeformen som avgör om en elev får en bra uppväxt eller inte. I dag finns ofta en bild av att en familj ska bestå av en man och en kvinna som har barn tillsammans. Men det finns betydligt fler sätt att vara familj på än så, till exempel ombildade familjer, regnbågsfamiljer, familjer med en förälder eller familjer med fler föräldrar än två.

Tips till dig som skolsköterska:

Föräldraskap och vuxna som förebilder

Förmågan att vara en bra föräldrar påverkas av många olika faktorer. Att vara förälder kan vara utmanade och ibland behöver man stöd. Föräldrastöd definieras som en aktivitet som ger föräldrar kunskap om barns hälsa, emotionella, kognitiva samt sociala utveckling och stärker föräldrars sociala nätverk. Barn och ungdomar brukar inte göra som vuxna säger utan oftare som vuxna i deras närhet gör. Kanske vill föräldern ändra sina vanor eller skapa nya för att må bättre. Det kan påverka både barnet och familjen på ett bra sätt. Rörelse, sömn, stress och goda matvanor är exempel på vanor som har stor påverkan på hur vi mår. Det finns olika sätt att påverka sin hälsa och alla har olika förutsättningar. Men även små förbättringar gör stor skillnad.

Tips på föräldrastödsprogram:

  • Komet
  • Barnens behov i centrum (BBIC)
  • Cope
  • ABC
  • Råd & Stöd
  • Vägledande samtal

Tips till dig som skolsköterska:

Separationer

Alla skilsmässor och separationer är olika. En del separerar efter en längre tid av svårigheter och konflikter medan andra har haft det bra tills något plötsligt händer. Vissa separationer går snabbt, andra drar ut på tiden. Elevers sätt att reagera och visa känslor varierar med ålder och personlighet. Det finns många sätt att reagera på. Elever kan exempelvis:

  • få besvär med mat och sömn
  • bli klängiga och behöva mycket närhet, som om de vore yngre än vad de är
  • bli arga
  • vilja vara ifred från familjen
  • dra sig undan
  • bli nedstämda eller bråkiga och stökiga

Tips till dig som skolsköterska:

Barn som anhörig

I Sverige är det lagstiftat att elever har rätt till information, råd och stöd då en förälder eller annan anhörig drabbas av allvarlig fysisk eller psykisk sjukdom, missbruksproblematik eller avlider. Du som skolsköterska bedömer om kontakt ska tas med en "En väg in barn och unga psykisk hälsa", eller vårdcentral.

Tips till dig som skolsköterska:

Våld i nära relationer

I Sverige är allt våld mot barn förbjudet sedan 1979. Enligt föräldrabalken ska barn ”behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling”. Elever som bevittnar våld eller andra övergrepp är ofta i samma behov av stöd som elever som själva utsätts för brott.

Vart kan jag som skolsköterska vända mig?
Du som skolsköterska kan vid behov hänvisa elever till "En väg in barn och unga psykisk hälsa". All personal är skyldig att anmäla till socialtjänsten vid misstanke av våld.

För mer information om en person blivit utsatt för våld eller hot om våld, 1177.se

Hedersrelatrat våld och förtryck 

Personal på skolan behöver ha kunksap om hur man kan motverka hederrelaterat våd och förtryck. Arbetet bör ske systematiskt och vara en del av skolans jämnställdhetsuppdrag. Skolans personal ska uppmärksamma varningssignaler och ha rutiner samt göra orosanmälan till socilatjänsten, det är socialtjänstens uppgift att göra bedömningar. 

Regeringens beskrivning: "Hedersrelaterat våld och förtryck, har sin grund i kön, makt, sexualitet och kulturella föreställningar om dessa. När det gäller hedersrelaterat våld och förtryck är kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet central och starkt knuten till kollektivet. I hederstänkandet står föreställningar om oskuld och kyskhet i fokus och familjens rykte och anseende ses som avhängigt flickors och kvinnors faktiska eller påstådda beteende. Detta förhållande kan vara mer eller mindre uttalat och kontrollen kan sträcka sig från vardagliga former av begränsningar i flickors och kvinnors liv som berör exempelvis klädval, socialt umgänge och rörelsefrihet till livsval som utbildning, jobb och giftermål och skilsmässa. I sin mest extrema form resulterar hederstänkandet i hot om våld, våld och dödligt våld". 

Tips till dig som skolsköterska: 

  • Var extra uppmärksam i samband med lov och skolavbrott
  • Våga se, lyssna och ta elevens berättelse på allvar
  • Ibland behöver du fråga upprepade gånger
  • Visa eleven att hen kan anförtro sig till dig

Läs mer om hedersrelaterat våld och förtyck: