Navigera till sidans huvudinnehåll

För dig som arbetar med Folkhälsa och sjukvård i Jönköpings län

Skärmtid

”Vad är lagom?”

Om tiden framför skärmen blir utvecklande eller negativ beror på många olika saker. Skärmtiden behöver sättas i ett samanhang och det är kontexten som avgör hur det påverkar oss.

  • Vänner och relationer
  • Skärmtid och rörelse
  • Skärmtid och sömn
  • Hjärnan
  • Problematiskt spelande

Fördjupning för skolsköterskor

Skärmtid

Medieanvändning är en självklar del av barn och ungas vardag och sociala medier är den vanligaste interaktiviteten bland tonåringar.

Att träffas via digitala medier är socialt och för många elever förknippat med positiva händelser. Skärmtiden behöver sättas i ett sammanhang då det är kontexten som avgör om det blir positivt eller negativt för eleven. Vissa elever kan påverkas negativt medan andra kan hantera det bra. 

En bra tumregel är att om tiden eleven spenderar vid skärmen går ut över någonting annat, till exempel sömn, rörelse eller socialt umgänge då är det för mycket. Det är viktigt att tidigt sätta rutiner för skärmanvändning.  

Forskningen visar att hög användning av digitala medier kan leda till sämre sömn, depressiva symtom och missnöje med den egna kroppen. Barn och unga upplever själva att de kan fastna i användandet på bekostnad av sömn, relationer och fysisk aktivitet.
Den genomsnittliga tiden för medieanvändning är:
5-8 år är nästan två timmar per dag
9-12 år drygt fyra timmar per dag
13–16 år över sex timmar
17-18 år drygt sju timmar 
Samspelet mellan livsvillkor, levnadsvanor och psykisk hälsa påverkar både användandet och konsekvenserna av digitala medier. Kunskapssammanställning av Folkhälsomyndigheten och Mediemyndigheten. 

Vi vet en hel del om kroppen och vad som påverkar vår hälsa på ett bra sätt därför är det klokt att i samtalen med eleven fokusera på det. Hälsosasamma levnadsvanor gör att vi mår bättre och håller oss friska. Vi vet också att för mycket stillasittande ökar risken för ohälsa på flera olika sätt.

Tips till eleven

  • Uppmana eleven att själv reflektera över sina digitala vanor, både på innehåll och skärmtid
  • Sitt helst inte mer än en halvtimme i sträck
  • Installera en pausapp i datorn eller använd en äggklocka
  • Undvik att ha telefonen i sovrummet på natten
  • Stäng av/lägg bort telefonen när du pluggar
  • Ha mobilen i ansiktshöjd och ha, om möjligt, stöd för armbågarna
  • Ta regelbundna korta pausar 

Tips till förälder 

Tips till dig som skolsköterska

Samtala med eleven om goda vanor och hur de eventuellt påverkas av skärmanvändande. Tränger skärmtiden undan möjligheten eller intresset för att ha goda vanor? Exempel på vanor som är viktiga för hälsan och som kan påverkas av skärmtiden:

  • Sömnvanor
  • Matvanor
  • Fysisk aktivitet
  • Tid med andra, vänner och familj

Den mentala tallriksmodellen. Stöd i samtal om hjärnans grundläggande behov. Länk till PDF.

Hjärna och ögon

"Det man gör blir man bra på". De områden i hjärnan som ofta används utvecklas och blir bättre, det innebär att det är klokt att göra många olika saker och därmed träna olika delar av hjärnan. 

Hjärnan påverkas på flera olika sätt av fysisk aktivitet. Bland annat frigörs så kallade signalsubstanser, exempelvis dopamin och serotonin, som motverkar depression och smärta. Minne, inlärning, problemlösning och koncentrationsförmåga kan förbättras. Endorfiner, som kallas kroppens eget morfin, frigörs vid fysisk aktivitet och kan hjälpa till att känna sig nöjd och belåten.

Hjärnans prestationsförmåga ökar vid regelbunden träning. Det beror på att blodcirkulationen i hjärnan förbättras. Detta påverkar hjärnans förmåga att lösa problem.

Enligt Ögonmottagningen på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping ses en ökning av ackommodationsrelaterade besvär (ackommodation=omställning till närseende) som är kopplad till användandet av mobiler och surfplattor. De poängterar att det är lämpligt med korta stunder framför en skärm och rekommenderar mikropauser. En bra regel kan vara den så kallade ”20-20-20-regeln” vilket innebär att titta upp 20 meter bort, var 20 minut, i 20 sekunder ("10-10-10-regeln" fungerar också). Det viktiga är att fokusavståndet är längre än 5 meter bort.

Tips till dig som skolsköterska

Tecken på att spelandet blivit problematiskt, kan vara när eleven:

  • Slutar med andra aktiviteter, även sådana som tidigare varit viktiga för dem
  • Avskärmar sig från socialt umgänge med vänner och familj
  • Skolkar, struntar i läxor och missar prov i skolan
  • Spelar på nätterna och sover på dagarna
  • Försöker sluta eller trappa ned, men klarar inte av det
  • Hamnar i konflikt med familjen om spelandet
  • Får påtagligt försämade matvanor och äter antingen mer eller mindre än vanligt

Folkhälsoenkät Ung

Folkhälsoenkät Ung är en enkätundersökning som kartlägger ungdomars hälsa och livsstil. Undersökningen genomförs som en webbenkät på skoltid och är en totalundersökning bland de som går i årskurs 9 samt årskurs 2 på gymnasiet. Läs mer: Folkhälsoenkät Ung

Tips till dig som skolsköterska 

  • På Barn- och ungdomshälsan kan man få hjälp med föräldrastöd kring gränssättning och stöd med att bryta beteenden. För mer information och kontakt: Barn och ungdomars hälsa
  • Socialtjänsten kan stödja barn och ungdomar med spelberoende.

Mer information