”Vad är lagom?”
Om tiden framför skärmen blir utvecklande eller negativ beror på många olika saker. Skärmtiden behöver sättas i ett samanhang och det är kontexten som avgör hur det påverkar oss.
- Vänner och relationer
- Skärmtid och rörelse
- Skärmtid och sömn
- Hjärnan
- Problematiskt spelande
Fördjupning för skolsköterskor
Skärmtid
Skärmtid är en stor del av mångas vardag och sociala medier är den vanligaste interaktiviteten bland tonåringar. Digitala medier har blivit en integrerad del av de flesta ungdomars vardag och i den senaste undersökningen från Statens medieråd (2019) svarade mer än hälften av unga från 13 års ålder och uppåt att de ägnar mer än 3h/dag åt sina mobiltelefoner. I samma undersökning framkom att majoriteten av unga själva anser att de använder digitala medier på bekostnad av hälsofrämjande vanor såsom sömn, motion och skolarbete. Idag bär barn och ungdomar med sig alla kompisar och all information i världen i fickan och kan komma åt det precis vad de vill och när de vill.
En bra tumregel är att om tiden eleven spenderar vid skärmen går ut över någonting annat, till exempel sömn, motion eller socialt umgänge, är det för mycket. Det är viktigt att tidigt sätta rutiner för skärmanvändning. Det saknas dock tillräcklig vetenskaplig dokumentation för att säkert kunna ge råd om hur mycket tid barn bör tillbringa framför skärm. Vi vet inte ännu hur barn och unga påverkas av att sitta länge framför skärmar. Vissa elever påverkas troligen mer av att sitta länge medan andra kan hantera det bättre. Att träffas via skärmen är en social plats och för många elever och förknippat med positiva händelser. Det handlar om att sätta skärmtiden i ett sammanhang då det är kontexten som avgör om det blir positivt eller negativt för eleven. Det finns många kreativa och utvecklande saker att göra via skärmen.
Det cirkulerar många myter i medierna om skärmar och skärmtid och det är svårt att veta vad som stämmer och att få en nyansera bild. Vi vet en hel del om vad som är bra för kroppen och vad som påverkar vår hälsa på ett bra sätt därför är det klokt att i samtalen med eleven fokusera på det. Hälsosasamma levnadsvanor gör att vi blir mindre sjuka och mår bättre. Vi vet också att för mycket stillasittande ökar risken för ohälsa.
Tips till eleven
- Ställ dig upp och plugga eller spela dataspel då och då.
- Sitt eller ligg inte mer än en halvtimme i sträck. Ta då en bensträckare några minuter. Installera en pausapp i datorn eller sätt äggklockan
- Ha mobilen i ansiktshöjd och ha, om möjligt, stöd för armbågarna
- Blinka ofta! Du behöver blinka 25 gånger per minut för att smörja ögonen
- ”20-20-20-regeln” vilket innebär att du tittar upp 20 meter bort, var 20 minut, i 20 sekunder.
Tips till dig som skolsköterska
Samtala med eleven om goda vanor och hur de påverkas av hens skärmanvändande. Påverkar elevens skärmtid möjligheten eller intresset för att ta tid till att ha goda vanor? Exempel på vanor som är viktiga för hälsan och som kan påverkas av skärmtiden:
- Sömnvanor
- Matvanor
- Fysisk aktivitet
- Tid med andra, vänner och familj
Hjärna och ögon
Områden i hjärnan som används blir bättre vilket gör att det är klokt att träna på varierande saker och därmed olika delar av hjärnan. Hjärnana blir bättre av att göra olika saker – ”det man gör blir man bra på”.
Hjärnan påverkas också på flera sätt av fysisk aktivitet. Bland annat frigörs så kallade signalsubstanser, exempelvis dopamin och serotonin, som motverkar depression och smärta. Minne, inlärning, problemlösning och koncentrationsförmåga kan förbättras. Endorfiner, som ibland kallas kroppens eget morfin, frigörs vid fysisk aktivitet och kan hjälpa dig att känna dig nöjd och belåten.
Hjärnans prestationsförmåga ökar om du börjar träna regelbundet. Det beror på att blodcirkulationen i hjärnan förbättras. Detta påverkar hjärnans förmåga att lösa problem.
Enligt Ögonmottagningen på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping ses en stor ökning av ackommodationsrelaterade besvär (ackommodation=omställning till närseende) som är kopplad till användandet av mobiler och plattor. Ögonmottagningen poängterar att det är lämpligt med korta stunder framför en skärm och rekommenderar att elever tar mikropauser. En bra regel kan vara den så kallade ”20-20-20-regeln” vilket innebär att eleven tittar upp 20 meter bort, var 20 minut, i 20 sekunder ("10-10-10-regeln" fungerar också). Det viktiga är att fokusavståndet är längre än 5 meter bort.
Tips till dig som skolsköterska
Tecken på att spelandet blivit problematiskt, kan vara när eleven/spelaren:
- Slutar med andra aktiviteter, även sådana som tidigare varit viktiga för dem
- Avskärmar sig från socialt umgänge med vänner och familj
- Skolkar, struntar i läxor och missar prov i skolan
- Spelar på nätterna och sover på dagarna
- Försöker sluta eller trappa ned, men klarar inte av det
- Hamnar i konflikt med familjen om spelandet
- Får påtagligt förändrade matvanor, ofta onyttiga, och äter antingen mer eller mindre än vanligt
Folkhälsoenkät Ung
Folkhälsoenkät Ung är en enkätundersökning som kartlägger ungdomars hälsa och livsstil. Undersökningen genomförs som en webbenkät på skoltid och är en totalundersökning bland de som går i årskurs 9 samt årskurs 2 på gymnasiet. Nytt för hösten 2020 är att den även ska genomföras i grund- och gymnasiesärskolan. Läs mer: Folkhälsoenkät Ung
Tips till dig som skolsköterska
- På Barn- och ungdomshälsan kan man få hjälp med föräldrastöd kring gränssättning och stöd med att bryta beteenden. För mer information och kontakt: Barn och ungdomars hälsa
- Socialtjänsten kan stödja barn och ungdomar med spelberoende.
Mer information
- Webbsida: Statens medieråd
- Surfa Lugnt är en ideell förening som vill att alla barn och unga i Sverige, på jämlika villkor och i trygghet, ska kunna tillgodogöra sig allt det positiva som finns på Internet. Länk till webbsida: Surfa Lugnt
- Internt Stiftelsen: Internetstiftelsen
- Mobilen - hur påverkar den unga? forksning.se
- Digitala mediers effekt på barns och ungas psykiska hälsa. sls.se