Aktivera JavaScript
Denna webbplats använder sig av JavaScript, vilket verkar vara inaktiverat i din webbläsare. För bästa upplevelse och möjlighet att ta del av allt innehåll bör du slå på JavaScript eller byta webbläsare.
Säker vård - alla gånger
Sidorna är under omarbetning. Region Jönköpings län satsar genom Säker vård – alla gånger på att göra vården säkrare för patienterna. Satsningen bygger på Institute for Healthcare Improvements (IHI) kampanjer 100 000 liv och Fem miljoner liv. Säker vård – alla gånger omfattar 16 områden. Inom varje område finns åtgärdspaket som beskriver hur medarbetarna behöver arbeta för att minska tillbud och skador. Vårdhygien, kommunikation, IT, samverkan, kompetens och bemötande är frågor som är viktiga för att arbetet med Säker vård – alla gånger ska lyckas. Övergripande mål för projektet är att minska antalet skador och ändra säkerhetskulturen inom hälso- och sjukvården.
Visa detaljer
1. Tidigt upptäcka svårt sjuka - och agera
Bakgrund och syfte
Att i tid fånga en försämring i tillståndet hos en patient, och adekvat agera på denna försämring, är ett kännetecken på god och säker sjukvård.
För att systematiskt identifiera potentiellt kritiskt sjuka patienter med objektiva kriterier ska därför varje vårdenheter ha rutiner och riktlinjer för att mäta och dokumentera vitala parametrar vid behov.
National Early Warning Score (NEWS) är framtaget av Royal College of Physicians i Storbritannien i syfte att vara ett hjälpmedel för bedömning av den vuxna patientens vitala funktioner. Det är det mest precisa och bäst validerade av de system som idag finns för att följa en patient över tid avseende vitala parametrar och risk för försämring.
Syftet med NEWS är att öka patientsäkerheten genom att standardisera bedömningen av patienters vitalparametrar, och därmed ge förutsättningar för ett effektivt akut omhändertagande varje gång en försämring inträffar.
Riktlinjer och styrande dokument
I detta fokusområde beskrivs arbetssätt och rutiner för att tidigt upptäcka svårt sjuka och agera.
Inom sluten vård används bedömning enligt NEWS2.
Ambulans och akutmottagning använder sig av triagering enligt RETTS.
PÅ sikt kommer primärvården att införa något av följande bedömningsrutiner i kombination med andra verktyg.
NEWS2-bedömning
Bedömning enligt NEWS2 hjälper dig att identifiera och varna när risken är stor att patientens tillstånd förvärras, och där förnyad läkarbedömning och tidigt insatta åtgärder minskar risken för ytterligare försämring. Tidig upptäckt av svikt i vitala funktioner och tidig bedömning av IVA-kompetens förbättrar patientens prognos påtagligt.
Vid NEWS-övervakning kontrolleras sex vitala parametrar:
- Andningsfrekvens
- Syremättnad
- Blodtryck
- Puls
- Medvetandgrad
- Temperatur
NEWS i Region Jönköpings län (begränsad behörighet)
Webbutbildning NEWS och Swe-PEWS, Löf (OBS! Region Jönköpings läns kort är något modifierade i förhållande till de som visas i utbildningen)
2. Vård vid hjärtinfarkt
Fakta - Allmänt kliniskt kunskapsstöd: Kardiologi (finns på intranätet under Fakta; enbart tillgängligt för medarbetare i Region Jönköpings län)
Uppföljning
Rapportering i Riks-Hia/SwedeHeart och journalgranskning (kan bli aktuellt för patienter som inte faller inom ramen för Riks-HIA)
Kontakt
Pierre Cherfan, Överläkare
pierre.cherfan@rjl.se
Medicinskt sakkunniga
Pierre Cherfan, överläkare;
medicinkliniken, Höglandssjukhuset
Jan Thollander, överläkare
medicinkliniken, Länssjukhuset Ryhov
Mätningar
Via nationella kvalitetsregistret Riks-HIA / Swedeheart
Numera kan MOA användas med hjälp av ansvarskod för att mata in och få fram resultat per enhet! (inom Region Jönköpings län)
3. Läkemedelsfel i vårdens övergångar
Obligatoriska åtgärder
En korrekt läkemedelslista är en förutsättning för att vårdenheten ska kunna bedöma patientens tillstånd, behandlingseffekter av läkemedlen, risker, interaktioner och biverkningar. Vid alla vårdens övergångar och vid läkarbesök i öppenvården ska en läkemedelsavstämning göras.
Ett speciellt åtgärdspaket finns för detta (utgivet av Sveriges Kommuner och Regioner):
Läkemedel i vårdens övergångar
Inom Region Jönköpings län har Läkemedelskommittén tagit fram lokala riktlinjer och rutiner för att förebygga läkemedelsfel i vårdens övergångar:
Förebygga läkemedelsfel i vårdens övergångar, Läkemedelskommittén
I vårt arbete med läkemedelsfel vid övergångar arbetar vi bland annat med:
Handlingsplan
Respektive verksamhetsområde rekommenderas ta fram en handlingsplan för att Förebygga läkemedelsfel i vårdens övergångar
Information och utbildning
Information och utbildning kring rätt hantering av läkemedelsjournal och läkemedelslista. Görs till länets AT-läkare, till läkare på sjukhusets kliniker samt till vårdenheter som startar upp elektronisk läkemedelsjournal.
Läkemedelsavstämning på vårdavdelning
På länets tre sjukhus arbetar kliniska apotekare med att stämma av läkemedelsanvändningen i samband med inläggning på sjukhus.
Fördjupning
Kontakt
Malin Holmqvist
Klinisk apotekare
malin.m.holmqvist@rjl.se
Mårten Lindström
Ordförande Läkemedelskommittén
marten.lindstrom@rjl.se
Mål
Resultatmål på regional nivå:
- Alla patienter som fått läkemedelsjusteringar vid ett läkarbesök ska få en läkemedelberättelse
- Alla patienter med tre eller fler läkemedel ska alltid få en aktuell läkemedelslista efter läkarbesök
Resultatmål på nationell nivå:
- Saknas
Aktiviteter och utbildningar
Referenser
- Joint Commission Resources, Medication Reconciliation Handbook, 2006.
- Institute for Healthcare Improvement 2007. Reconcile Medications at All Transition Points. [Verifierad 2007-08-20]
- Apoteket Farmaci: om e-dos
- På Apotekets webbplats finns att läsa om läkemedelsfel även i Årsredovisning 2007: sid 32 och 34
- Apoteket Farmaci: Halvera fel i vårdens läkemedlsövergångar
- Se Indikatorer för utvärdering av kvaliteten i äldres läkemedelsterapi
- J . Lazarou, Incidence of adverse drug reactions in hospitalized patients: a meta-analysis of prospective studies. JAMA 199 8;279(15): 200-12 05
- T.R. Einarson. Drug-related hospital admissions. Ann Pharmacontherapy 1993 :27;832 -40,
- P. Patel, PJ. Zed. Drug-related visits to the emergency department: how big is the problem? Pharamcotherapy 2002:22 :91 -93,
- T. Mjorndal et al. Adverse drug reactions as a cause for admissions to a department of internal medicine. Parmacoepidemiology Drug Saf 2002:11; 65-72
- J Lazarou. Incidence of adverse drug reactions in hospitalized patients: a meta-analysis of prospective studies. JAMA 199 8;279(15): 200-12 05,
- HJM. Beijer, CJ. de Blaey. Hospitalisations caused by adverse drug reactions (ADR): a metaanalysis of observational studies. Pharmacy World & Science 2002;24(2): 46-54
- Mindre sjukdom och bättre hälsa genom ökad följsamhet till läk.emedelsordinationerna. Rapport från Arbetsgruppen för bättre läkemedelsanvändning (ABLA II).
- R.L. Howard et al. Investigation into the reasons for preventable drug related admissions to a medical admissions unit: observational study. Qual Saf Health Care 2003:12; 280-5
- Institute for Healthcare Improvement 2007. Reconcile Medications at All Transition
- P. Midlöv, A. Bergkvist, Å Bondesson., T Eriksson., and P Höglund. Medication errors when transferrring elderly patients between primary health care and hospital care. Pharm Sci World 27(2): 116 -12 0 (2005).
- M Meigård. Sjukhusapoteket Helsingborg, personlig kontakt 2006-03-07
T. Eriksson, Å. Bondesson, A. Bergkvist, P. Midlöv, P. Löfdahl, P. Höglund. Närsjukvårdsmodell för bättre läkemedelsanvändning, Sjukhusfarmaci 1; 2006b: 59-61 . - E. Johansson. Strukturerad kartläggning av läkemedelsrelaterade problem hos hjärtsviktspatienter utifrån olika perspektiv och angreppsätt. Göteborgs universitet 2004.
- KM. Gleason, JM. Groszek, C. Sullivan, D. Rooney, C. Barnard, GA. Noskin, Reconciliation of discrepancies in medication histories and admission orders of newly hospitalized patients. Am J Health Syst Pharm 2004;61 (16 ):16 89-95,
- HS. Lau, C. Florax, AJ. Porsius, A. De Boer. The completeness of medication histories in hospital medical records of patients admitted to general internal medicine wards. Br J Clin Pharmacol 2000;49(6):597-603,
- R. Myhr, A. Kimsas. Feilmedisinering ved skifte av behandlingsningsnivå. Tidskrift for Den norske laegeforening 119 (8): 1087-91 (1999 ),
- P Midlöv, A. Bergkvist, Å. Bondesson, T. Eriksson, and P. Höglund. Medication errors when transferrring elderly patients between primary health care and hospital care. Pharm Sci World 27(2): 116 -12 0 (2005).
- RA. Cochrane, AR. Mandal, M. Ledger, R. Scott,. Walker. Changes in drug treatment after discharge from hospital in geriatric patients. BMJ. 1992 Sep 19 ;305(6855):69 4-6,
- R Stuffken, TC Egberts. Discontinuities in drug use upon hospital discharge. Pharm World Sci. 2004 Oct;26 (5):26 8-70.
- S Wilson, W Ruscoe, M Chapman, R. J Miller General practitioner-hospital communications: a review of discharge summaries. Qual Clin Pract. 2001 Dec;21 (4):104-8.
- A. Mant, WC. Rotem, L. Kehoe, KI. Kaye. Compliance with guidelines for continuity of care in therapeutics from hospital to community. Med J Aust. 2001 Mar 19 ;174(6):277-80.
- A. Mant, L. Kehoe, NL. Cockayne, KI. Kaye, WC. Rotem A quality use of medicines program for continuity of care in therapeutics from hospital to community.. Med J Aust. 2002 Jul 1;177(1):32 -4.
- W. Himmel, M. Tabache, MM. Kochen .What happens to long-term medication when general practice patients are referred to hospital? Eur J Clin Pharmacol. 1996 ;50(4):253-7,
- EI. Williams, F. Fitton. General practitioner response to elderly patients discharged from hospital. BMJ. 199 0 Jan 20;300(6718):159-61 , JM.
- Paterson, RL. Allega .Improving communication between hospital and community physicians. Feasibility study of a handwritten, faxed hospital discharge summary. Discharge Summary Study Group. Can Fam Physician. 1999 Dec;45:2893 -9,
- S Wilson, W. Ruscoe, M. Chapman, R. J. Miller General practitioner-hospital communications: a review of discharge summaries. Qual Clin Pract. 2001 Dec;21 (4):104-8
- AJ. Forster, HJ. Murff, JF. Peterson, TK. Gandhi, DW. Bates. The incidence and severity of adverse events affecting patients after discharge from the hospital. Ann Intern Med. 2003 Feb 4;13 8(3):161 -7,
- K. Boockvar, E. Fishman, CK. Kyriacou, A. Monias, S. Gavi, T Cortes. Adverse events due to discontinuations in drug use and dose changes in patients transferred between acute and long-term care facilities. Arch Intern Med. 2004 Mar 8;16 4(5):545-50,
- EI Paulino, ML. Bouvy, MA. Gastelurrutia, M. Guerreiro, H. Buurma. Drug related problems identified by European community pharmacists in patients discharged from hospital. ESCP-SIR Rejkjavik Community Pharmacy Research Group. Pharm World Sci. 2004 Dec;26 (6):353-60 20.
- EI. Williams, F. Fitton. Factors affecting early unplanned readmission of elderly patients to hospital.BMJ 19 88 Sep 24;29 7(66 51):784-7 21.
- P. Midlöv, A. Bergkvist, Å. Bondesson, T. Eriksson, and P. Höglund. Medication errors when transferrring elderly patients between primary health care and hospital care. Pharm Sci World 27(2): 116 -12 0 (2005).
- P. Midlov, L. Holmdahl, T. Eriksson, A. Bergkvist, B. Ljungberg, H. Widner, C. Nerbrand, P. Hoglund. Medication report reduces number of medication errors when elderly patients are discharged from hospital. Pharm World Sci. 2007 Jul 28; [Epub].
4. Infektioner venösa infarter
9. Vårdprevention - fall, trycksår, undernäring och ohälsa i munnen
12. Aktivt ledarskap
13. Vårdrelaterade urinvägsinfektioner
14. Suicidprevention
15. Läkemedelsrelaterade problem
16. Kommunikation
- Kommunikation och informationsöverföring, Socialstyrelsens samlade stöd för patientsäkerhet
- Kommunikationens betydelse i mötet med vården, Patientnämnden i Region Jönköpings län
- Reflektionsmaterial till rapport Kommunikationens betydelse i mötet med vården, Patientnämnden i Region Jönköpings län
- SBAR - för strukturerad kommunikation
- Förstå mig rätt - Teach back