Vaccin mot kikhosta ingår i barnvaccinationsprogrammet. Denna vaccination ger ingen livslång immunitet, utan skyddet börjar avta redan ca fem år efter vaccination. Stora delar av befolkningen är därför mottaglig för kikhosta och sjukdomen förekommer fortfarande och är viktig att upptäcka, framför allt om spädbarn riskerar att smittas.
Sjukdomen kikhosta
Kikhosta börjar i typiska fall som en förkylning med hosta och eventuellt lätt feber. Hostan tilltar, börjar komma mer attackvis och blir efterhand allt intensivare. Efter någon eller några veckor uppträder de karakteristiska kikningarna. I anslutning till hostattackerna kan barnet få svårt att andas. Hostattackerna avslutas ofta med kräkningar. Det är framför allt spädbarn som riskerar att bli allvarligt sjuka i kikhosta. Vuxna som får sjukdomen har ofta långvarig hosta men utan kikningar. Det är viktigt att frikostigt ta prov för kikhosta vid hosta hos någon som har nära kontakt med spädbarn. Kikhosta är en anmälningspliktig och smittspårningspliktig sjukdom.
Barnvaccinationsprogrammet
Barn vaccineras mot kikhosta vid 3, 5 och 12 månaders och 5 års ålder och från och med 2016 även i årskurs 8-9.
Vaccination av vuxna
Vuxna har ofta ett ofullständigt skydd mot kikhosta då det immunologiska minnet av genomgången infektion eller vaccination i barndomen har hunnit försämras. Mellan åren 1979 och 1995 användes inget kikhostevaccin i Sverige, men från 1996 ingick acellulärt kikhostevaccin i barnvaccinationsprogrammet. Man kan förbättra sitt skydd genom att ta en påfyllnadsdos av vaccin, men det är bara gravida som nationellt rekommenderas vaccination mot kikhosta i vuxen ålder.
Kikhostevaccin finns bara som ett kombinationsvaccin tillsammans med vaccin mot stelkramp och difteri.
Vaccination av gravida
Från och med hösten 2022 finns en rekommendation från Folkhälsomyndigheten om att gravida rekommenderas vaccination mot kikhosta. Syftet med detta är att det nyfödda barnet ska få ett skydd av antikroppar från mamman under de första levnadsmånaderna, tills dess att barnet själv kan vaccineras.
När och var utförs vaccinationen?
Information om rekommendationen om vaccination mot kikhosta ges tidigt i graviditeten vid besök på mödrahälsovården. Vaccination rekommenderas från graviditetsvecka 16. För att antikroppar ska hinna gå över till barnet bör vaccinationen ges senast två veckor före förlossningen. Det finns dock ingen fast bortre gräns när det är för sent med vaccination, eftersom det ändå finns ett värde med att kvinnan får ett eget skydd mot kikhosta.
Vaccination utförs på vårdcentralen och är kostnadsfri för kvinnan. Om partner eller annan nära anhörig önskar vaccinera sig i samband med graviditeten får de betala besöksavgift och vaccinkostnad.
Vaccination vid varje graviditet
Vid vaccination mot kikhosta bibehålls antikroppsnivån relativt kortvarigt hos den vaccinerade och ger inte samma skydd för spädbarnet vid efterföljande graviditeter. Vaccination rekommenderas därför vid varje graviditet. Detta gäller även oavsett tidsintervall från tidigare påfyllnadsdoser.
Vilket vaccin ska användas?
Det finns inga tillgängliga vaccin som innehåller endast antigen mot kikhosta. Varje vaccination mot kikhosta innebär därför även en påfyllnadsdos av vaccin mot difteri och stelkramp.
I första hand rekommenderas Triaxis, som finns upphandlat i regionen och har indikation för gravida. Även Boostrix har indikation för gravida, men finns inte upphandlat. Vaccinet diTeKiBooster saknar indikation för gravida och ska därför inte användas till gravida.
Läs mer:
Rekommendation om vaccination för gravida (Folkhälsomyndigheten)
Sjukvårdspersonal
I och med att gravida nu i stor utsträckning vaccineras mot kikhosta finns inte längre samma behov av att sjukvårdspersonal som arbetar med spädbarn är vaccinerade. Därför finns inte längre någon rekommendation om kikhostevaccin till vårdpersonal.