Navigera till sidans huvudinnehåll

För dig som arbetar med Folkhälsa och sjukvård i Jönköpings län

Anafylaxi

Vårdnivå, samverkan och remissrutiner

Vårdnivå och samverkan

Jönköpings län

Allergimottagningen

Erbjud remiss till allergimottagning vid anafylaxi oavsett svårighetsgrad, viktigast framförallt vid grad 2- 3 reaktioner.

Överväg utskrivning av adrenalinpenna vid framförallt grad 2- och 3-reaktioner även om det är första gången vid hemgång, vänta inte tills patienten kommer till allergolog. Även vid grad 1-reaktion kan adrenalinpenna skrivas ut.

Vid osäkerhet om patienten ska ha adrenalinpenna efter hemgång kontakta gärna allergimottagningen (under kontorstid) per telefon för diskussion om behov av adrenalinpenna. Om inte kontorstid skriv ut adrenalinpenna och skriv remiss till allergimottagningen. På allergimottagningen bedöms om pennan behöver vara kvar.

Överväg också utsättning av eventuell ACE-hämmare som kan förvärra eventuella anafylaxier framöver.

Barn och ungdomsmedicinska mottagningen

Remiss till Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning (BUMM) för alla barn med misstänkt anafylaxi för ställningstagande till adrenalinpenna. Uppföljning för barn med adrenalinpenna sker på BUMM alternativt barnkliniken.

Omfattning av kunskapsstödet

Rekommendationen ger vägledning i det primära omhändertagandet vid anafylaxi.

Andra relaterade kunskapsstöd

Om hälsotillståndet

Definition

Anafylaxi är en akut, svår, oftast snabbt insättande och potentiellt livshotande systemisk överkänslighetsreaktion med symtom från flera organsystem.

Förekomst

Incidensen av anafylaxi uppskattas till 5–30 per 100 000 personer och år.

Orsaker

En anafylaxi orsakas av att mastcellerna aktiverats och frisätter olika mediatorer som verkar på målorganen, till exempel hud, hjärta-kärl, luftvägar samt gastrointestinalkanalen. Aktivering av mastceller kan vara IgE-medierad eller icke-IgE-medierad.

Riskfaktorer

Anamnes på tidigare anafylaxi är en riskfaktor för återinsjuknande.

Hjärtkärlsjukdom och svår KOL/astma ökar risken för dödsfall vid anafylaxi.

NSAID är en riskfaktor för att få svårare reaktion vid anafylaxi. Betablockerare, ACE-hämmare och angiotensinreceptorblockerare (ARB) minskar effekten av adrenalin.

Utlösande faktorer

De vanligaste utlösande orsakerna är mat, läkemedel och insektsstick. Hos barn och ungdomar är mat den vanligaste orsaken medan det hos vuxna är vanligast med läkemedel och insektsstick.

Hos barn är ägg, mjölk, jordnötter och trädnötter de vanligaste utlösande matvarorna och hos vuxna är det skaldjur, jordnötter och nötter.

NSAID och antibiotika är vanligast bland läkemedelsallergierna.

Samsjuklighet

Vid känd allergi och samtidig astma är det viktigt att astman är optimalt behandlad, då en eventuell anafylaxi annars riskerar att bli svårare.

Utredning

Symtom

Symtom efter exponering av allergen ökar stegvis, oftast inom några minuter. Minst 90 % av alla anafylaxier utvecklas inom en timme.

Tidiga symtom på anafylaxi kan vara generell klåda, oroskänsla, tryck över bröstet, värmekänsla och rodnad i ansiktet, stickningar i munnen samt myrkrypningar i handflator och/eller fotsulor.

För anafylaxidiagnos krävs symtom från flera organsystem: hud/slemhinnor och luftvägar eller hjärt-kärlsystemet.

Akuta symtom

Akuta symtom är:

  • urtikaria, angioödem, klåda
  • bronkoobstruktion, hosta, dyspné, hypoxi
  • svimning-och katastrofkänsla, rastlöshet, oro, uttalad trötthet, förvirring
  • rinnande näsa, nysningar, angioödem, stridor
  • hypotension, takykardi, yrsel, ostadighetskänsla, synkope, urin/fecesavgång.

Alarmerande symtom

Alarmerande symtom är:

  • blodtrycksfall
  • uttalad bronkobstruktion.

Anamnes

Ta anamnes enligt följande:

  • aktuella symtom, debut
  • utlösande faktor, mängd om känt
  • tidsförlopp
  • aktuella sjukdomar (som astma)
  • läkemedel
  • allergi, tidigare anafylaxi.

Status

Ta status enligt följande:

  • allmäntillstånd – oro, förvirring, trötthet
  • mun och svalg – fri luftväg
  • lungor – andningsfrekvens, indragningar, ronki, saturation
  • hjärta – puls, blodtryck
  • hud – inspektion.

Handläggning vid utredning

Handlägg enligt följande vid utredning av anafylaxi:

  • Dokumentera anafylaxins svårighetsgrad och tidsförlopp.
  • Sätt enbart diagnos anafylaxi då diagnostiska kriterier är uppfyllda enligt symtomgradering.
  • Tänk på att heshet, hosta och oro kan vara tecken på anafylaxi hos spädbarn.

Provtagningar

Tryptas kan övervägas vid oklart tillstånd, måste tas inom fyra timmar. Notera i journalen hur långt efter symtomdebut som provet är taget.

Behandling

Handläggning vid behandling

Handläggningen vid anafylaxi ska ske skyndsamt då försämring annars kan ske snabbt.

Jönköpings län

Grad 1 observeras i 4 timmar.

Grad 2 observeras i 8 timmar.

Grad 3 observeras i 12 timmar.

Akutbehandling

Handlägg enligt följande vid akutbehandling:

  • Lägg patienten ner, sänk huvudändan (utom vid andnöd), höj fotändan. Låt ej patienten resa sig upp eftersom hastig uppresning kan leda till livshotande blodtrycksfall.
  • Ge omedelbart adrenalin intramuskulärt.
  • Följ vitalparametrar – andningsfrekvens, saturation, puls, blodtryck.
  • Ge övriga läkemedel.
Adrenalin

Ge omedelbart en injektion intramuskulärt i lårets utsida, upprepa vid behov med 5-10 minuters intervall.

Bronkvidgare

Ge bronkvidgare vid andningspåverkan, upprepa vid behov 3 gånger med 20 minuters intervall, som inhalation i spacer eller vid svår astma i nebulisator.

Syrgas

Ge syrgas vid saturation < 95 %, 10 liter/minut på mask eller 5 liter/minut på näsgrimma.

Vätska

Ge vätska intravenöst vid allmänpåverkan eller lågt blodtryck. Välj Ringer-acetat med hög infusionstakt (20 ml/kg till barn, 1–4 liter till vuxna), eftersträva normalt blodtryck.

Antihistamin

När patienten är stabiliserad kan antihistamin ges peroralt om patienten kan svälja säkert. Det har effekt efter 30–60 minuter.

Steroid

Rekommenderas endast för patienter med astma. Ges i första hand peroralt annars som intravenös injektion om patienten inte kan svälja på grund av till exempel svår dyspné eller kräkningar. Det har effekt efter 2–3 timmar.

Uppföljning

Om den akuta bedömningen är att patienten har insjuknat i anafylaxi bör en adrenalinautoinjektor (adrenalinpenna) förskrivas innan hemgång från vårdinrättning.

Anafylaxi ska utredas av allergikunnig läkare som också tar ställning till fortsatt förskrivning av adrenalinautoinjektor. Den som förskriver adrenalinautoinjektor måste också se till att patient (eller föräldrar till yngre barn) får öva att ge sig själv injektionen. Indikationen bör omprövas minst vart femte år.

Relaterad information

Anafylaxi – Nationellt vårdprogram 2024, Svenska föreningen för allergologi (pdf)

Sidinformation

Nationellt innehåll godkänt

2025-04-08

Godkänt av

Nationellt programområde lung- och allergisjukdomar

Region Jönköpings läns tillägg godkänt

2022-07-14

Tillägg godkänt av

Region Jönköpings län

Källa

1177 för vårdpersonal

Vårdnivå

Primärvård