Aktivera JavaScript
Denna webbplats använder sig av JavaScript, vilket verkar vara inaktiverat i din webbläsare. För bästa upplevelse och möjlighet att ta del av allt innehåll bör du slå på JavaScript eller byta webbläsare.
Stroke och TIA, uppföljning
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Vårdnivå och samverkan
Jönköpings län
Primärvård
Uppföljning av TIA sker i primärvård.
Medicinsk uppföljning och rehabilitering efter stroke sker i de flesta fall i primärvården. Patienten ska innan den remitteras ut i primärvården vara färdigutredd avseende strokeorsak. Remissen ska innefatta vilken sekundärprofylax som är insatt, bedömning av behov av uppföljning av körförmåga och pågående rehabiliteringsinsatser.
Vid den medicinska uppföljningen hos läkare ska sekundärprofylax, körförmåga och vapeninnehav följas upp. Genomgång av funktionsnedsättningar och pågående rehabilitering bör göras.
Om patienten p.g.a. av omfattande rehabiliteringsbehov följs via rehabiliteringsmedicinska kliniken ansvarar läkaren på denna klinik för uppföljning av körförmåga, vapeninnehav och arbetsförmåga och distriktsläkaren ansvarar då enbart för den medicinska uppföljningen.
Behov av rehabilitering i primärvård kan ske i kommun eller region.
Neurologmottagning
Ansvarar för medicinsk uppföljning av stroke med ovanlig orsak. Patienten ska också följas på neurologmottagning om utredningsbehov kvarstår efter utskrivning, såsom uppföljande radiologi.
Alla patienter ska följas upp telefonledes av strokesjuksköterska 2 veckor efter utskrivning, även om remiss skickats för uppföljning i primärvård.
Rehabiliteringsmedicinska kliniken
Vid omfattande rehabiliteringsbehov efter stroke följs detta upp via rehabiliteringsmedicinska kliniken, inneliggande alternativt dagrehabilitering. Ansvar ligger då också för körkorts-, vapeninnehav och sjukskrivning på läkare på denna klinik.
Om det vid uppföljning i primärvård kvarstår ett omfattande rehabiliteringsbehov som inte kan tillgodoses i primärvård kan återremittering ske.
Spasticitet kan remitteras till tonusmottagningen på rehabiliteringsmedicinska kliniken.
Logoped
Logoped finns inte inom primärvården. Vid behov av bedömning eller träning avseende sväljförmåga eller kommunikationsförmåga kan remiss skickas till rehabiliteringscentrum.
Omfattning av kunskapsstödet
Den här rekommendationen behandlar sekundärprevention och rehabilitering efter insjuknande i stroke eller TIA.
Om hälsotillståndet
Förekomst
- Hos 90 % av de som insjuknat ses minst en riskfaktor där evidensbaserad behandling kan minska risken för återinsjuknande.
- 65–75 % av strokepatienterna har behov av någon form av rehabiliterande insats efter utskrivning.
- Upp till 50 % av personer med stroke har någon form av kvarstående neurologiskt symtom sex månader efter insjuknandet.
Riskfaktorer
Följande riskfaktorer är att beakta vid sekundärprevention:
- hypertoni
- förmaksflimmer
- diabetes mellitus
- hyperlipidemi
- hjärtsjukdom (öppetstående foramen ovale, hjärtklaffsjukdom, kardiomyopati)
- rökning
- övervikt, särskilt bukfetma
- riskbruk av alkohol, droganvändning
- ohälsosamma matvanor
- otillräcklig fysisk aktivitet
- socioekonomiska faktorer.
Samsjuklighet
Vanliga följdtillstånd utöver neurologiska bortfall efter stroke är:
- mental trötthet och uttröttbarhet (hjärntrötthet) – oberoende av skadeomfattning
- emotionell reaktion – särskilt ökad känslosamhet
- depression – oftast 3–6 månader efter stroke
- sömnrubbning – ökat sömnbehov, sömnsvårigheter
- smärta – neuropatisk eller nociceptiv, ofta blandformer
- epilepsi
- kognitiv nedsättning.
Utredning
Anamnes
- riskfaktorer
- samsjuklighet och följdtillstånd
- förändringar efter sjukhusvistelsen
- ADL-funktion – personlig hygien, på- och avklädning, toalettbesök, matlagning, utevistelse
- aptit, tugg- och sväljfunktion, tandstatus
- tarm- och blåsfunktion
- kommunikation
- kognition – minne, neglekt, apraxi
- arbete, relationer, boende, ta del av samhällsfunktioner
Status
- allmäntillstånd – viktförändring, kommunikations- och rörelseförmåga
- hjärta och halskärl – blåsljud, oregelbunden rytm
- lungor
- blodtryck
- neurologstatus – sensorik, grov- och finmotorik, spasticitet, kontrakturer, balans, reflexer, synfält, dubbelseende, språk/tal, neglekt
- psykiskt och kognitivt status
- mun och svalg – munhygien
- hud – trycksår
- EKG.
Handläggning vid utredning
- Första läkarbesöket bör ske 3–6 månader efter insjuknande i stroke, respektive 1–3 månader efter TIA, därefter rekommenderas årlig uppföljning eller utifrån patientens behov.
- Bedöm om orsaken till stroke är fastställd och om ytterligare utredning behöver göras.
- Bedöm behov av laboratorieprover samt kontroll för riskfaktorer och samsjuklighet.
- En gradvis förbättring av patientens funktionsnivå kan ses under flera år.
Provtagningar
Överväg prover utifrån patientens behov, särskilt:
- Hb, glukos, HbA1c
- kolesterol, LDL, HDL, triglycerider
- kreatinin/eGFR, kalium.
Behandling
Handläggning vid behandling
- Ge råd om levnadsvanor.
- Bedöm behov av särskilda åtgärder, icke farmakologisk och farmakologisk behandling.
- Gå igenom rehabiliteringsplan, bedöm behov av ny SIP och samarbete mellan olika professioner och huvudmän.
- Utgå från individens behov och involvera gärna närstående.
Uppföljningen bör vara livslång, strukturerad samt anpassad efter patientens behov och kan med fördel utgå från en post-stroke checklista.
Särskilda åtgärder
- Dietist – överväg nutritionsutredning med uppföljning vid viktnedgång.
- F-tandvård – bedöm behov av intyg.
- Vaccination – se över skydd för influensa och pneumokocker.
- Logoped – bedöm behov av hjälp med sväljning, nutrition och språkträning.
- Färdtjänst – se över eventuellt behov.
- Godmanskap – överväg om intyg krävs.
- Körkort – beakta skyldighet att göra anmälan enligt Körkortslagen till Transportstyrelsen (10 kap, 5 §).
- Vapen – bedöm om anmälningsskyldighet om vapeninnehav föreligger enligt Vapenlagen (6 kap, 6 §). Anmälan görs till Polismyndigheten.
Bilkörning
Efter TIA rekommenderas köruppehåll:
- för vanlig behörighet – i minst två veckor eller tills utredningen är avslutad och patienten erhållit profylax
- för yrkestrafik – i tre månader.
Efter stroke rekommenderas köruppehåll:
- för vanlig behörighet – i 2–3 månader innan bedömning av körlämplighet kan göras
- för yrkestrafik – i minst 6 månader.
Tidsperioden avgörs utifrån den individuella risken för återinsjuknande.
Delar av bedömningen kan ofta göras via arbetsterapeut. Ibland behövs bedömning via körskola (som patienten själv betalar) eller via körkortsmottagning alternativt neuropsykolog. Vid synfältspåverkan behöver detta kontrolleras av ögonläkare.
Anmälan till Transportstyrelsen behöver göras om det finns anledning att anta att körkortshavaren inte kommer att följa rekommendationen om att avstå från att köra körkortspliktigt fordon.
Jönköpings län
Vid kvarvarande funktionsnedsättning efter denna tid bedöms detta enligt Transportstyrelsens medicinska föreskrifter och allmänna råd om innehav av körkort.
Om patienten är yrkeschaufför och har funktionsnedsättning efter stroke bör detta följas av rehabiliteringsmedicinska kliniken. Samtliga patienter som har pågående kontakt på rehabiliteringsmedicinska kliniken följs där avseende körkort.
Vid synfältspåverkan ska patienten vid remittering till primärvård redan ha bedömts och följas via ögonläkare.
Enbart motorisk funktionsnedsättning behöver inte vara ett hinder för körkort, men bilen kan behöva anpassas. Då skickas blankett till Transportstyrelsen.
Efter stroke kan kognitiv påverkan vara ett hinder för körkort. Kognitiv testning görs när patienten är inneliggande. Om patienten har nedsatta resultat bör detta följas upp med ny testning innan man kan ta ställning till att återuppta bilkörning. Kognitiv screening med MMSE/MOCA och TMT-A och TMT-B är lämpliga test. Utökad testning med Nor-SDA kan vara aktuellt om kompetens för detta finns hos arbetsterapeut på vårdcentralen.
Ibland upptäcks en underliggande odiagnostiserad demens i samband med kognitiv testning och uppföljningen hanteras då enligt Faktadokument demens.
Vid kvarstående kognitiv påverkan orsakad av stroke där testresultaten är svårvärderade får neurologmottagningen eller rehabiliteringsmedicinska mottagningen konsulteras och vid behov genomförs utökad testning i deras regi.
Behandlingsval
Arbetsterapi
Bedöm eventuell nedsatt funktion och aktivitetsförmåga samt behov av hjälpmedel avseende
- kognition
- personlig hygien, intag av mat/dryck, lägesändringar (tryckavlastning) och förflyttning
- kommunikation
- arm- och handfunktion
- eget boende, arbete, utbildning och fritid.
Fysioterapi
- Muskelfunktion – stabilisering, fallprevention samt balans- och gångträning
- Spasticitet – optimering av positioner, anpassning av träningsprogram, kontrakturprofylax
- Fysisk aktivitet – utifrån patientens funktionsnivå
- Utomhusvistelse och daglig aktivitet – träning utifrån patientens funktionsnivå
- Ställningstagande till behov av gånghjälpmedel
Jönköpings län
Läkemedelsbehandling
- Behandling med blodtryckssänkande läkemedel vid högt eller normalt blodtryck.
- Statinbehandling vid ischemisk stroke och TIA.
- Trombocythämmande läkemedel vid ischemisk stroke och TIA utan förekomst av förmaksflimmer.
- Emboliprofylax vid ischemisk stroke och TIA med förmaksflimmer.
- Optimering av eventuell diabetesbehandling.
Jönköpings län
LDL
Generellt behandlingsmål efter ischemisk stroke är <1,8.
Vid etablerad ateroskleros anges utifrån hyperlipidemiriktlinjer behandlingsmål på LDL <1,4 vid mycket hög kardiovaskulär risk, varför detta mål kan vara motiverat vid carotisstenos som strokeorsak, eller vid samsjuklighet.
Vid vissa ovanligare orsaker till ischemisk stroke kan statin sakna indikation, men detta är en patientgrupp som bör följas av neurolog.
Sidinformation
Nationellt innehåll godkänt
2024-03-14
Region Jönköpings läns tillägg godkänt
2026-03-02
Tillägg godkänt av
Region Jönköpings län
Källa
1177 för vårdpersonal
Vårdnivå
Primärvård