Aktivera JavaScript
Denna webbplats använder sig av JavaScript, vilket verkar vara inaktiverat i din webbläsare. För bästa upplevelse och möjlighet att ta del av allt innehåll bör du slå på JavaScript eller byta webbläsare.
Migrän
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Vårdnivå och samverkan
Jönköpings län
Primärvård
- Diagnostik, behandling och uppföljning av migrän sker huvudsakligen i primärvården.
Neurologmottagning
- Vid osäkerhet om diagnos.
- Vid svårbehandlad episodisk migrän, konsultationsremiss.
- Vid kronisk migrän med otillräcklig effekt av behandling via smärtkliniken (se nedan) för ställningstagande till CGRP-hämmare.
Remiss ska innehålla beskrivning av huvudvärkskaraktär, sammanfattning av huvudvärksdagbok, effekt av anfallskuperande och profylaktiska läkemedel samt eventuella biverkningar/kontraindikationer. Läkemedelsutlöst huvudvärk ska ha uteslutits eller åtgärdats.
Smärtmottagning/neurologmottagning
- Vid kronisk migrän (se nedan) skickas remiss till smärtmottagningen i Jönköping/Värnamo (för patienter skrivna i Jönköping/Värnamo) respektive neurologmottagningen i Eksjö (för patienter skrivna i Eksjö) för ställningstagande till botulinumtoxin-injektioner.
Profylax med botulinumtoxin kan bli aktuellt om patienten har fått otillräcklig effekt eller inte tolererat minst två förebyggande behandlingar i adekvata doser och under rimlig tid (cirka tre månader). Läkemedelsutlöst huvudvärk ska ha uteslutits eller åtgärdats.
Omfattning av kunskapsstödet
Kunskapsstödet behandlar migrän. Huvudvärk av spänningstyp och klusterhuvudvärk handläggs enligt separata rekommendationer. Migrän hos barn har en separat rekommendation.
Andra relaterade kunskapsstöd
Om hälsotillståndet
Definition
Migrän är en kronisk neurologisk sjukdom som karaktäriseras av återkommande episoder av svår huvudvärk, och som vanligen associeras med illamående, ljud- och ljuskänslighet.
Cirka 80 procent har migrän utan aura och cirka 20 procent har migrän med aura https://huvudvarkssallskapet.se/migran/">(1) där auran definieras som ett helt reversibelt neurologiskt symtom.
Förekomst
Migrän förekommer hos 15–18 procent av vuxna kvinnor och 6–9 procent av vuxna män. Sjukdomen debuterar oftast i puberteten och förekomsten minskar successivt efter 40-årsåldern. (2)
Orsaker
Migrän är en neurovaskulär huvudvärk med stark genetisk komponent. https://vardpersonal.1177.se/globalassets/nkk/nationell/media/dokument/kunskapsstod/vardriktlinjer/riktlinje-for-migran.pdf">(3)
Utlösande faktorer
Följande kan utlösa migrän:
- stress eller avslappning efter stress
- viss kost som till exempel choklad, rödvin och vissa ostar
- oregelbundna måltider eller fasta
- sömn – för mycket, för lite eller oregelbunden
- hormonella förändringar som till exempel ovulation, menstruation och förlossning
- alkohol.
Samsjuklighet
Många migränpatienter har även depression och ångest.
Utredning
Symtom
Symtomen har ofta olika faser:
- prodromalfas med förkänningar som till exempel trötthet, koncentrationssvårigheter, humörsvängningar och frekventa gäspningar
- eventuell aura
- huvudvärk
- återhämtningsfas med bland annat uttalad trötthet.
Aurasymtom
Vanligast förekommande är visuell aura med flimmerskotom, det vill säga synfältsbortfall med sicksackmönster, punkter eller blixtar.
Mer sällan förekommande typer av aura är:
- känsel – stickningar och domningar i en hand, arm, ansiktshalva eller tunga
- tal/språk – dysartri eller afasi
- motorik – kraftnedsättning
- hjärnstam – tinnitus, yrsel, dubbelseende, ataxi, medvetandesänkning.
Huvudvärkssymtom
Typiskt för huvudvärkssymtomen är:
- en attackvis ensidig, intensiv och pulserande huvudvärk
- associerade symtom som illamående och ljus- och ljudkänslighet, ibland även luktkänslighet
- att huvudvärken kan växla sida mellan attackerna och ibland vara dubbelsidig
- att attacker med eller utan aura kan förekomma hos samma person
- att fysisk ansträngning förvärrar huvudvärken.
Anamnes
Ta anamnes enligt följande:
- huvudvärkens karaktär, art och frekvens
- ärftlighet
- andra sjukdomar
- läkemedel, eventuell överkonsumtion
- migränpåverkande faktorer
- prövade icke farmakologiska metoder.
Status
Undersök följande:
- allmäntillstånd
- hjärta, blodtryck
- palpation – lokaliserad ömhet över muskler, temporalisartärer
- neurostatus:
- sensorik – ansikte, övre extremiteter
- motorik – ansiktsmimik, finmotorik, extremitetsstyrka, finger-näs
- reflexer
- ögon – pupillreaktion, ögonmotorik, synfält enligt Donders test.
Handläggning vid utredning
Vid typisk anamnes och normalt status krävs ingen ytterligare undersökning.
Bedömning inom specialiserad vård rekommenderas vid:
- debut av ny typ av huvudvärk hos patient med migrän
- annan avsevärd förändring av den kliniska bilden hos patient med känd migrän.
Vid särskilda former av migrän, som till exempel retinal migrän, migrän med hjärnstamsaura eller hemiplegisk migrän bör diagnos verifieras av neurologspecialist.
Diagnoskriterier
Migrän utan aura
Migrän utan aura
För diagnos krävs totalt minst 5 anfall av huvudvärk med associerade symtom med total duration 4–72 timmar. https://vardpersonal.1177.se/globalassets/nkk/nationell/media/dokument/kunskapsstod/vardriktlinjer/riktlinje-for-migran.pdf">(3) https://ichd-3.org/1- migraine/.">(4)
Huvudvärken ska innehålla minst 2 av 4 kriterier:
- vara unilateral
- vara pulserande
- vara av måttlig till svår intensitet
- förvärras vid eller göra så att patienten undviker fysisk aktivitet.
Huvudvärken åtföljs av minst 1 av följande:
- illamående eller kräkning
- ljus- och ljudkänslighet.
Migrän med aura
Minst 2 anfall med aura som uppfyller kriterierna för aurasymtom (A) och karaktär på aurasymtom (B).
A. Aurasymtom
Minst 1 av 6 följande:
- syn
- känsel
- tal eller språk
- motorik
- hjärnstam
- retinal (endast ett öga påverkat).
B. Karaktär på aurasymtom
Minst 2 av 6 följande:
- minst 1 aurasymtom sprids över ≥ 5 minuter
- 2 eller fler aurasymtom sker efter varandra
- varje aurasymtom varar 5–60 minuter
- minst 1 är unilateralt
- minst 1 symtom är positivt, som synflimmer eller parestesier
- sker i anslutning till huvudvärk eller återföljs av huvudvärk inom 60 minuter.
Huvudvärkens karaktär och tidsförlopp vid migrän med aura är vanligen men inte nödvändigtvis som vid migrän utan aura. Migrän utan huvudvärk, det vill säga aurasymtom utan efterföljande huvudvärk, kan också förekomma.
Jönköpings län
- Kronisk migrän definieras som minst 15 huvudvärksdagar per månad i mer än 3 månader varav minst 8 dagar per månad ska ha varit med migränhuvudvärk.
Differentialdiagnoser
Exempel på differentialdiagnoser är:
- spänningshuvudvärk
- klusterhuvudvärk
- cerebrovaskulära sjukdomar
- läkemedelsöveranvändningshuvudvärk
- TIA (inklusive amaurosis fugax), stroke inklusive subarachnoidalblödning, karotis-vertebralisdissektion, arteriovenös missbildning
- jättecellsarterit
- hjärntumör.
Behandling
Handläggning vid behandling
Behandling av migrän innebär följande:
- Be patienten kartlägga besvären, gärna med hjälp av huvudvärksdagbok.
- Ge råd om vila, sömn, mörker och tystnad, vilket kan vara tillräckligt för att behandla ett anfall.
- Ge läkemedelsbehandling vid anfall beroende på besvär, undvik peroral behandling till patient som kräks.
- Överväg profylaktisk behandling vid täta besvär.
I vissa fall krävs behandling inom specialiserad vård.
Huvudvärksdagbok kan hjälpa till att:
- klargöra typ av anfall
- kartlägga utlösande faktorer
- utvärdera behandling
- identifiera eventuell läkemedelsöveranvändningshuvudvärk.
Egenvård
Rekommendera en eller flera av följande åtgärder i det akuta skedet:
- vila i mörkt och tyst rum
- sömn
- medicinering med generellt smärtdämpande anfallsläkemedel.
I förebyggande syfte föreslå stresshantering vid långvarig stress, identifiera stressorer i form av ogynnsam aktivititetsbalans i vardagen, situationer och tankar. Ge råd om copingstrategier som till exempel balanserad aktivitetsnivå och avslappningsmetoder.
Ge även råd om:
- regelbunden och tillräcklig sömn
- regelbunden kosthållning
- regelbunden pulshöjande (aerob) fysisk träning (11) under huvudvärksfria dagar
- följsamhet till läkemedelsordination, informera om risker med överkonsumtion av läkemedel.
Behandlingsval
Läkemedelsbehandling
Följande gäller för val av läkemedel:
- rekommendera i första hand paracetamol eller COX-hämmare (NSAID) som acetylsalicylsyra eller ibuprofen
- ge i andra hand triptaner
- överväg metoklopramid mot illamående
- beakta möjligheten att välja olika administreringssätt utifrån symtombild.
Jönköpings län
- Triptaner är kontraindicerat vid hjärt/kärlsjukdom.
Läkemedelsprofylax
Överväg profylax vid tre eller fler anfall per månad, i första hand metoprolol, candesartan eller amitriptylin.
Läkemedelsprofylax kan i många fall ge lägre anfallsfrekvens och/eller lindrigare anfall. Vid insättning av läkemedelsprofylax, tänk på att:
- utesluta läkemedelsöveranvändningshuvudvärk
- testa ett läkemedel i taget
- öka till effekt eller den för patienten maximalt tolerabla dosen, under 2–3 månader
- gärna använda huvudvärksdagbok för att följa effekten
- vid mindre än 30 % reduktion av antalet anfall bör läkemedlet sättas ut och annat profylaxpreparat kan prövas.
- kombinera vid behov med icke-farmakologiska insatser.
Jönköpings län
Preparat väljs med hänsyn till patientens ålder, övriga sjukdomar och biverkningsprofil. Var observant på begränsning av behandling med förebyggande behandling i samband med graviditet och amning.
- Metoprolol, startdos 50 mg/dygn, måldos 100-200 mg/dygn
- Propranolol, startdos 20 mg x 3, måldos 80-160 mg/dygn.
- Kandesartan, måldos 8-16 mg/dygn.
- Amitriptylin, startdos 10‑25 mg på kvällen, underhållsdos 25‑75 mg på kvällen.
Vid menstruationsrelaterad migrän kan östrogensubstitution prövas. Hormonspiral/p-stav kan övervägas i syfte att uppnå amenorré. Tänk på att vissa p-piller är kontraindicerade vid migrän med fokala neurologiska symtom. Tablett naproxen 500 mg x 2 i 5 dagar från mensens första dag är ett alternativ.
Icke-farmakologiska behandlingsalternativ
Icke-farmakologiska behandlingar kan användas som komplement till farmakologisk behandling eller som enda behandling. Icke-farmakologiska behandlingsalternativ https://vardpersonal.1177.se/globalassets/nkk/nationell/media/dokument/kunskapsstod/vardriktlinjer/riktlinje-for-migran.pdf">(3) kan bestå av:
- stresshantering och eventuell kognitiv beteendeterapi (KBT)
- kroppskännedomsträning och avspänningsövningar (5)
- akupunktur (6)
- anpassad aeorob träning. (7)(8)(9)(10)(11)https://efyss.se/diagnoser/migran">(12)
Uppföljning
Utvärdera regelbundet varje behandlingsinsats, såväl farmakologisk som icke-farmakologisk. Sätt ut ineffektiv behandling. Vid bristande behandlingsresultat, gå vidare i behandlingstrappan.
Överväg vid fortsatt otillfredsställande effekt remiss till neurolog för mer avancerade behandlingsalternativ.
Komplikationer
Kronisk migrän
Kronisk migrän kännetecknas av en ihållande, funktionsnedsättande huvudvärk som uppstår minst 15 dagar i månaden under minst tre månader, varav minst åtta av dessa dagar innefattar typiska migränsymtom som pulserande smärta (ofta ensidigt), illamående, kräkningar, samt känslighet för ljus, ljud och lukter.
Kronisk migrän kan vara ett mycket funktionsnedsättande tillstånd som påverkar livskvaliteten avsevärt. Prevalensen bedöms vara 1–2 procent av befolkningen. Det finns i dag flera läkemedel som är förmånsberättigade vid migrän.
Status migränosus
Status migränosus är en migränattack med eller utan aura och med typiska symtom som varar längre än 72 timmar. Bör handläggas i samråd med neurolog.
Stroke
Hjärninfarkt kan i sällsynta fall uppkomma vid migrän. Riskökningen är störst vid migrän med aura och samtidig p-pilleranvändning och/eller rökning.
Försäkringsmedicin och intyg
Sjukskrivning
En patient som förväntas få fler än tio korta sjukperioder under ett år kan ansöka om särskilt högriskskydd hos Försäkringskassan. Patienten slipper karensdagar och arbetsgivaren får efter skriftlig ansökan ersättning för hela sjuklönekostnaden från Försäkringskassan.
Använd särskilt intygsformulär som finns på Försäkringskassans hemsida:
Patientmedverkan och kommunikation
Stöd och information för patient och närstående
Relaterad information
Referenser
Referenser
(1) Huvudvärkssällskapet. Migrän [Internet]. Stockholm: Huvudvärkssällskapet; 2025 [citerad 2025 apr 14]. Tillgänglig från: https://huvudvarkssallskapet.se/migran/
(2) Manzoni, G.C. and L.J. Stovner, Epidemiology of headache. Handb Clin Neurol, 2010. 97: p. 3 - 22
(3) Nationellt kliniskt kunskapsstöd. Riktlinje för migrän. Stockholm: Sveriges Kommuner och Regioner (. SKR); 2022 Oct 25. Available from: https://vardpersonal.1177.se/globalassets/nkk/nationell/media/dokument/kunskapsstod/vardriktlinjer/riktlinje-for-migran.pdf
(4) Society, C.C.o.T.I.H. The International Classification of Headache Disorders 3rd edition Part I: The primary headaches. 2021 [cited 2021 28 Maj]; Available from: https://ichd-3.org/1- migraine/.
(5) Pérez-Muñoz, A., D.C. Buse, and F. Andrasik, Behavioral Interventions for Migraine. Neurol Clin, 2019. 37(4): p. 789-813.
(6) The American Headache Society Position Statement On Integrating New Migraine Treatments into Clinical Practice. Headache, 2019. 59(1): p. 1-18.
(7) Varkey, E., et al., Physical activity and headache: results from the Nord-Trøndelag Health Study (HUNT). Cephalalgia, 2008. 28(12): p. 1292-7.
(8) Irby, M.B., et al., Aerobic Exercise for Reducing Migraine Burden: Mechanisms, Markers, and Models of Change Processes. Headache, 2016. 56(2): p. 357-69. 59
(9) Varkey, E., et al., Exercise as migraine prophylaxis: a randomized study using relaxation and topiramate as controls. Cephalalgia, 2011. 31(14): p. 1428-38. 60.
(10) LS., K., The effects of aerobic exercise and the impact of migraine and co-existing tension-type headache and neck pain, in Faculty of Medicine Doctoral Dissertation Series 2018:60. 2018, Lunds Universitet.
(11) FYSS 2021 Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling, ed. Y.f.F. Aktivitet. 2021: Läkartidningen Förlag. 500.
(12) eFySS. Migrän. Stockholm: eFySS; [citerad 20251008]. Tillgänglig från: https://efyss.se/diagnoser/migran
Sidinformation
Nationellt innehåll godkänt
2025-11-20
Region Jönköpings läns tillägg godkänt
2025-05-12
Tillägg godkänt av
Region Jönköpings län
Källa
1177 för vårdpersonal
Vårdnivå
Primärvård