Aktivera JavaScript
Denna webbplats använder sig av JavaScript, vilket verkar vara inaktiverat i din webbläsare. För bästa upplevelse och möjlighet att ta del av allt innehåll bör du slå på JavaScript eller byta webbläsare.
Trikuspidalisinsufficiens
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Vårdnivå och samverkan
Jönköpings län
Primärvård
Lätt till måttlig trikuspidalisinsufficiens utan symtom handläggs i primärvård.
Kardiologmottagning
Symtomgivande eller uttalad trikuspidalisinsufficiens med eller utan högerkammarpåverkan ska remitteras till kardiolog för fortsatt handläggning. Vissa fall kan sedan återremitteras till primärvården.
Om hälsotillståndet
Definition
Vid trikuspidalisinsufficiens föreligger ett backflöde genom klaffen vilket medför en volymsbelastning av höger kammare och tryckstegring i höger förmak. Detta kan leda till högerkammarsvikt och ökat ventryck (stas).
Små läckage i trikuspidalisklaffen är normalt och förekommer hos friska individer.
Förekomst
Trikuspidalisinsufficiens är vanligt och ökar med åldern. Vid screening har cirka 2 % en insufficiens som är minst måttlig. Många patienter har inga symtom.
Orsaker
Trikuspidalinsufficiens kan vara primär eller sekundär. Sekundära trikuspidalinsufficienser är vanligast och utgör 85—90% av alla trikuspidalinsufficienser. Vid primär trikuspidalisinsufficiens orsakas läckaget av en skada på någon komponent i själva klaffapparaten.
Primär trikuspidalisinsufficiens kan orsakas av:
- endokardit
- reumatisk feber
- tumör – carcinoid, myxom
- bindvävssjukdom – Marfans syndrom, reumatoid artrit, SLE
- iatrogen orsak – trauma, pacemakerelektrod, biopsi, strålning
- kongenital trikuspidalisinsufficiens – Ebsteins anomali vanligast.
Sekundär funktionell trikuspidalisinsufficiens orsakas av en vidgning av trikuspidalringen där klaffbladen är infästade, vilket gör att klaffbladen inte sluter tätt. Vidgning av trikuspidalringen kan bero på:
- Dilatation av höger kammare i sin tur relaterat till förhöjda tryck i lungkretsloppet (pulmonell hypertension) som vid
- vänstersidiga klaffvitier i aorta- eller mitralisklaffen
- vänstersidig hjärtsvikt
- primär lungkärlssjukdom så som pulmonell arteriell hypertension (PAH)
- kronisk tromboembolisk pulmonell hypertension (CTEPH).
- lungsjukdom.
- Dilatation av höger förmak orsakat av långvarigt kroniskt förmaksflimmer.
- Iatrogen orsakat av kablar till pacemaker (PM) eller intrakardiell defibrillator (ICD).
Utredning
Symtom
- Många patienter är asymtomatiska länge, då även måttlig till uttalad insufficiens kan tolereras i många år.
- Debutsymtom är ofta andfåddhet, trötthet, pulserande halsvener, buksmärta och bensvullnad.
- Ibland förekommer hjärtklappning orsakat av förmaksflimmer.
Anamnes
- Andra sjukdomar – särskilt hjärt-kärlsjukdom, reumatisk sjukdom
- Aktuella läkemedel
Status
Statusfynd är främst relaterade till förekomst av högersidig hjärtsvikt.
- Allmäntillstånd – halsvenstas, benödem
- Hjärta – svagt systoliskt blåsljud kan ibland höras över I3–I4 vid inandning
- Lungor – biljud vid lungauskultation
- Buk – förstorad lever och ascites vid uttalad insufficiens
- EKG – ofta samtidigt förmaksflimmer och högersidigt grenblock.
Handläggning vid utredning
Nyupptäckt blåsljud eller symtom talande för klaffsjukdom bör undersökas med ultraljud av hjärtat.
Vid kontroll av patient med känd trikuspidalisinsufficiens bör särskilt nya symtom eller tecken på försämrad hjärtsvikt och förmaksflimmer uppmärksammas.
Provtagningar
Vid utredning rekommenderas kontroll av blodvärde, CRP, NT-proBNP, elektrolyter, leverstatus, tyreoidea- och njurfunktion.
Undersökningar
Ultraljud av hjärtat ger information om:
- diagnos
- grad av insufficiens (lindrig, måttlig eller uttalad)
- bakomliggande etiologi, anatomiska avvikelser, klaffskador
- förekomst av komplikationer eller annan hjärtsjukdom.
Behandling
Handläggning vid behandling
- Informera patienten om att kontakta vården vid nya eller ökade symtom som kan bero på försämring.
- Sekundär trikuspidalisinsufficiens kan reduceras efter behandling av hjärtsvikt.
- Lindrig insufficiens kräver sällan behandling eller uppföljning.
- Patienter med symptomgivande och uttalat trikuspidalis läckage ska handläggas på specialiserat sjukhus och diskuteras på multidisciplinär konferens.
Behandlingsval
Läkemedelsbehandling
Förekomst av högersvikt, vänstersvikt samt förmaksflimmer behandlas på sedvanligt sätt avseende hjärtsvikt. Diuretikabehandling kan minska symptom samt insufficiens. Behandlingen bör vara optimerad avseende symptom och insufficiens innan patienten övervägs för invasiv åtgärd. Läkemedelsbehandling kan bli aktuellt vid förmaksflimmer med frekvensreglering.
Kirurgisk behandling
Vid uttalad primär trikuspidalisinsufficiens är kirurgisk behandling med klaffbyte förstahandsval.
Vid sekundär trikuspidalisinsufficiens som är stor trots optimerad sviktbehandling kan kirurgisk behandling bli aktuell vid samtidig kirurgisk åtgärd av vänstersidig klaffsjukdom/ kranskärlssjukdom. Detta beslutas av kardiolog.
Uppföljning
Handläggning vid uppföljning
Efter klaffoperation
Endokarditprofylax
För att förhindra endokardit är det viktigt att alla patienter som genomgått klaffingrepp informeras om vikten av god munhälsa. Endokarditprofylax rekommenderas till alla patienter som fått en klaffprotes, via kateteringrepp eller öppen kirurgi och behandlats med klaffplastik. Behandlingen initieras inför ingrepp i munhålan och kan övervägas inför andra kirurgiska ingrepp.
Jönköpings län
Efter thoraxkirurgi ska sjukgymnast/fysioterapeut alltid kontaktas för postoperativ uppföljning av rörelseträning, andningsträning och mobilisering samt bedömning av gånghjälpmedelsbehov. Patienten informeras om fysisk aktivitet och träning/hjärtrehabilitering. I Eksjö och Värnamo sker även kontakt med arbetsterapeut för hem- och aktivitetsutredning, information om energibesparande arbetssätt och om hur operationen och restriktioner påverkar ADL-situationen. Hjälpmedelsutredning görs vid behov.
Inom några veckor efter utskrivning kallas patienter som genomgått klaffoperation till sjukgymnast/fysioterapeut på respektive sjukhus för bedömning av fysisk funktion och fysisk träning i hjärtgrupp i minst 3–4 månader. Hänsyn tas till gällande belastningsrestriktioner beroende på genomgånget kirurgiskt ingrepp. Kontakt förmedlas av sjukgymnast/fysioterapeut, läkare eller sjuksköterska på vårdavdelning alternativt via hjärtmottagning.
Vid behov finns även möjlighet till kontakt med övrig rehabiliteringspersonal som till exempel dietist, kurator eller psykolog.
Försäkringsmedicin och intyg
Sjukskrivning
Jönköpings län
Sjukskrivning efter genomgånget klaffingrepp sköts av hjärtmottagningen. Vid begränsande symtom (hjärtsvikt) kan sjukskrivning bli aktuell motsvarande funktionsnedsättningen. Efter aortaklaffkirurgi sjukskrives vanligen patienten 4 – 8 veckor. Förebyggande sjukpenning kan möjliggöra deltagande i hjärtrehabilitering efter arbetsåtergång.
Patientmedverkan och kommunikation
Stöd och information för patient och närstående
Sidinformation
Nationellt innehåll godkänt
2024-02-22
Region Jönköpings läns tillägg godkänt
2023-02-28
Tillägg godkänt av
Region Jönköpings län
Källa
1177 för vårdpersonal
Vårdnivå
Primärvård